Dialog med fackförbund angående förslaget om anmälningsplikt
Interpellation 2022/23:429 av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-07
- Överlämnad
- 2023-09-08
- Anmäld
- 2023-09-12
- Svarsdatum
- 2023-09-19
- Besvarad
- 2023-09-19
- Sista svarsdatum
- 2023-09-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
De senaste veckorna har oron bland Sveriges skolpersonal bara ökat och ökat. Tyvärr har inte denna oro gällt hur alla barn ska lära sig så mycket som möjligt. Det handlar i stället om en oro kring om alla barn och elever i verksamheten kommer att få vara kvar eller om personalen ska behöva ange eleverna till Polismyndigheten eller Migrationsverket.
Reaktionerna har varit tydliga från skolpersonalens olika fackförbund oavsett om det handlar om lärare och förskollärare, barnskötare, elevhälsopersonal eller skolledare. Skolpersonal ska fokusera på att undervisa och ge barn bästa möjliga förutsättningar att lära sig och utvecklas, inte hålla på med angiveri.
Skolministern har hittills låtit andra regeringsföreträdare svara på frågorna kring detta mycket viktiga ämne för all personal i svensk skola. Det är ytterst anmärkningsvärt, speciellt med tanke på att det verkar vara oenighet i regeringsunderlaget. Företrädare för ministerns eget parti, utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm (L), säger tydligt att han inte vill att angiverilagar ska gälla dem som jobbar i skolan. Det blir därför svårt för landets skolpersonal att förstå vad som komma skall.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att föra dialog med berörda fackförbund för att stilla oron som finns gällande regeringens aviserade förslag om angiveri?
Debatt
(35 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:429
Webb-tv: Dialog med fackförbund angående förslaget om anmälningsplikt
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 september 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:6
Protokoll från debatten
Anf. 97 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Linus Sköld, Åsa Westlund, Rose-Marie Carlsson och Caroline Helmersson Olsson har frågat mig hur jag avser att agera för att skolpersonal ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barnens utveckling om de samtidigt ska vara skyldiga att ange sina elever. Mats Wiking har även frågat mig hur jag avser att agera för att landets skolkuratorer ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barnens lärande, utveckling och psykosociala hälsa om de samtidigt ska vara skyldiga att ange sina elever.
Aylin Nouri har även frågat mig om jag är enig med utbildningsutskottets ordförande i riksdagen Fredrik Malm om att anmälningsplikten bryter mot barnkonventionen och inte kommer att gälla lärare och skolpersonal samt vilka initiativ jag i så fall är beredd att ta med anledning av det som har framförts. Vidare har Niklas Sigvardsson frågat mig hur jag avser att föra dialog med berörda fackförbund för att stilla oron som finns gällande regeringens aviserade förslag om angiveri.
Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (dir. 2023:126) som ett led i arbetet med att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med de problem som det medför. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och likhet inför lagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Av tilläggsdirektiven framgår att kommande regleringar ska vara rättssäkra och inte leda till orimliga effekter för enskilda samt att vissa situationer kan behöva undantas från en informationsplikt. Det kan vara fråga om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden.
Direktiven slår vidare tydligt fast att alla förslag som läggs fram ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Det gäller bland annat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, där bland annat barns rätt till utbildning slås fast.
Skolpersonalens huvuduppgifter enligt skolförfattningarna kommer att vara oförändrade, såsom att bedriva undervisning mot utbildningens mål samt skapa en trygg miljö för alla barn. I denna fråga, likt andra frågor, har jag för avsikt att föra en dialog med fackliga representanter. Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för barn, elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet.
Anf. 98 Linus Sköld (S)
Fru talman! Det är min bestämda uppfattning att skolledare ska göra allt de kan för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att lära sig och utvecklas. Skolledare ska däremot inte hålla på med angiveri.
Skolledare är som pedagogiska ledare de som har ansvar för att säkra undervisningens kvalitet och utveckling på respektive skola. De ska i alla lägen tillse att skolan efter bästa förmåga lever upp till de långtgående krav som vi har ställt i skollagen på individuell anpassning av utbildningen.
Skolledare är som lokala chefer direkt ansvariga för sin personal med lönesättning, fortbildning, arbetsmiljö, schema och andra viktiga villkor. Skolledare har ansvar gentemot elever, föräldrar, personal, förvaltning, bolagsledning och stat. Uppgifterna är aldrig sinande. Alltifrån beslut om särskilt stöd, planer och dokument till lönesättning och suddgummibeställning kan ligga på rektors bord.
När regeringen inte kompenserar kommuner för deras kostnadsökningar är det rektor som hamnar i kläm - i kläm mellan förväntningarna på att alla lärare, all stödpersonal, alla specialpedagoger och skolkuratorer ska vara kvar även nästa läsår och förväntningarna på att hålla budget.
När regeringen hittar på nyckfulla grejer är det skolledare som ska verkställa dem också. När Lotta Edholm hojtar att alla skärmar ska destrueras eller att lärarna ska ange sina elever är det skolledarna som ska se till att så sker.
Skolledare byter som bekant jobb rätt ofta redan nu, det vill säga vartannat eller vart tredje år i genomsnitt. Det är ett tydligt tecken på att de verkar i en oerhört tuff arbetsmiljö. Och nu kommer alltså påbudet att ytterligare en riktigt tuff arbetsuppgift ska läggas på landets skolledare, nämligen den att ange sina elever till polisen.
För några veckor sedan höll regeringspartierna en presskonferens för att berätta om utredningsdirektiven som detta handlar om. Vid den medverkade skolministerns partikamrat Fredrik Malm. Han sa då att han känner sig trygg med att skolpersonal inte kommer att omfattas av angiverilagen eftersom utredningsdirektivet pekat ut att angiverilagen ska fungera i samklang med barnkonventionen. Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna, som medverkade vid samma presskonferens, fnyser åt denna synpunkt och konstaterar att förslaget inte påverkar rätten till utbildning då barnen ju kan gå i skolan i sitt hemland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När nu skolministern får frågan i interpellationer här i dag svarar hon precis som sin partikamrat med hänvisning till Europakonventionen och barnkonventionen, där barns rätt till utbildning slås fast.
Frågan blir: Hur ska landets skolledare veta vad som gäller? Jag tänkte att ministern kanske kan ta tillfället i akt att förklara det i kammaren här i dag. Är det ministerns inställning som gäller - att skolpersonal ska undantas från anmälningsplikt? Eller är det Sverigedemokraternas inställning - att det ska vara straffbelagt för skolpersonal att underlåta att ange sina elever till polisen?
(Applåder)
Anf. 99 Mats Wiking (S)
Fru talman! Sverige är ett land där barn i skolan kan lita på att samhället är till för dem och att ett förtroende från en vuxen i skolan är just ett förtroende och något man kan lita på.
Fru talman! Sverige är nu på väg att bli ett annat land, där SD-regeringen står i beredskap att införa en lag om att skol- och vårdpersonal ska ange barn som är papperslösa. Som före detta kurator frågar jag mig hur en angiverilag går ihop med skolans och elevhälsans uppdrag.
Fru talman! I skollagen står det tydligt att alla elever ska ha tillgång till elevhälsa och att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För mig som arbetar som skolkurator innebär det att vara en trygg hand för den som lever ett liv med social oro och psykisk ohälsa. Kanske är du som skolkurator den enda person som den papperslösa lilla flickan har vågat berätta om sin situation för. Kanske är skolan den enda anledningen till att hon går upp på morgonen.
Fru talman! Sveriges samlade skolpersonal är tydlig med att förtroenderollen och yrkesetiken som skolpersonal tydligt krockar med en roll som angivare av papperslösa barn. Yrkesetiska rådet uttrycker det tydligt: Vi är förbundna att skydda eleverna mot skada och trakasserier och att ha en förtroendefull roll mot dem och deras vårdnadshavare. Vi ska inte sprida information vidare om det inte är för elevernas bästa. Detta kommer att bli svårt att kombinera med informationsplikten.
Jag vill fråga skolministern: Hur ska ett förtroende kunna uppstå mellan elev och elevhälsopersonal när elevhälsan har anmälningsplikt?
(Applåder)
Anf. 100 Aylin Nouri (S)
Fru talman! Sverige har alltsedan demokratin infördes haft regeringar från både höger och vänster som i sin tur fört skild politik beroende på ideologisk hemvist. Det är inga konstigheter.
Det är oppositionens roll att kritisera regeringen och agitera för den egna politiken. Det är inte heller något konstigt.
Sedan Sverige fick den mest högerkonservativa regeringen i modern tid, en sverigedemokratisk regering, har dock en förändring uppstått som är större än traditionella partipolitiska skillnader. Det är en förändring som borde oroa varenda en av oss som är anhängare av liberal demokrati.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har sett exempel på det i vårt närområde, med ett sakta urholkande av demokratin i form av de små stegens tyranni. Det är ofta inga stora kliv utan mindre förflyttningar i auktoritär riktning, ofta med en utpekad grupp i samhället som ursäkt för att allas vår frihet och rättsstatens principer ska inskränkas.
Låt mig ge några exempel på de små stegens tyranni i Sverige. Vi ser nu en systematisk slakt av civilsamhällets och bildningsförbundens stöd. Eller ta det faktum att regeringen vill införa ett nytt begrepp, att människor ska utvisas på basis av bristande vandel - alltså att man har ett levnadssätt som inte passar in i den moral och den etik som Sverigedemokraterna har. Eller ta det vi debatterar i dag: att alla offentliganställda, också inom vård, skola och omsorg, ska tvingas ange människor som saknar tillstånd att befinna sig i Sverige.
De rättsvårdande myndigheternas - polisens och Migrationsverkets - uppgifter urholkas. Nu ska varenda en av oss bli polis och agent och i våra yrken ange våra elever och våra patienter. Helst ska också varenda en av oss bära ett vapen, så som en av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter har krävt.
Fru talman! Låt oss påminna oss om att Sverige nu har en SD-ledd regering på grund av att Liberalerna valde att möjliggöra det. Det sades från Liberalernas håll att deras närvaro skulle dämpa SD:s inflytande. Liberalerna skulle vara garanten för regeringens liberala samvete.
Skolministern har i dag från talarstolen sagt att alla barn, även de som saknar tillstånd att vara i Sverige, ska ha rätt till utbildning i Sverige. Men det är ju inte riktigt sant. I tilläggsdirektiven till utredningen om angiverilagen fastslås nämligen att inga yrken, inte heller lärare, på förhand ska undantas från anmälningsplikten. Och om det är något som är känt vid det här laget är det att SD dikterar regeringens politik och att SD hittills inte har behövt vika sig på en enda punkt.
Min fråga till skolminister Lotta Edholm är: Vilket är det som gäller? Är det ditt ord, eller är det Sverigedemokraternas? Kan skolministern garantera mig att lärare inte kommer att behöva ange barn i framtiden?
(Applåder)
Anf. 101 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Det svenska samhället bygger i hög grad på tillit. Det är något som forskare ofta lyfter fram som en framgångsfaktor för Sverige som land. Angiveri däremot är något som vi förknippar med helt andra samhällen genom historien - totalitära samhällen som få ser som föredömen.
För några år sedan var Sverigedemokraternas krav på angiverilagar något som ledande borgerliga företrädare framhöll som bevis på vilket avgrundsdjup det var mellan dem själva och Sverigedemokraterna. De skulle aldrig kunna acceptera sådana totalitära förslag, sa de. Viljan till makt har dock förändrat Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas inställning. Att regeringen nu utreder införandet av angiverilagar är ett tydligt bevis på att den här regeringen styrs av Sverigedemokraterna.
Liberalerna ägnar sig samtidigt åt ett ganska pinsamt hyckleri. Trots att de nu har tagit första steget för att införa angiverilagar, utan förbehåll för lärare eller annan skolpersonal, försöker de framställa det som någonting helt annat. För oss utomstående är det dock väldigt tydligt: Liberalerna har satt sig i en regering helt beroende av Sverigedemokraterna, och varje gång som Liberalerna tvingas genomföra sverigedemokratisk politik försöker de intala sig själva att de egentligen inte gjort några eftergifter och att det är rimliga saker de gått med på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Liberalerna blev aldrig en vakthund mot fascistiska förslag. I stället blev Liberalerna en dörrmatta som rättfärdigar varje steg mot ett mer auktoritärt samhälle med att just det här steget inte är så farligt.
De angiverilagar som SD-regeringen nu beställt innebär att offentliganställd personal ska tvingas ange personer som vistas i Sverige utan tillstånd till Migrationsverket och polisen. Personal inom skola och sjukvård är inte längre undantagen.
Papperslösa barns rätt till skolgång infördes i svensk lag efter en proposition av liberalen Jan Björklund 2013. Skolborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm, sa samma år med stolthet att inga barn ska tvingas stanna hemma vid skolstarten i höst av rädsla för att bli avvisade från Sverige. Men nu ska alltså barn som brukar sin rätt att gå i svensk skola anges av lärare.
Sveriges lärare har med rätta framfört stark kritik och stark oro inför detta. Om lärare tvingas agera informatörer till myndigheter riskerar barnens utbildning att hamna i skuggan. I stället för att sätta barnens bästa i fokus, som lärarnas yrkesetiska riktlinjer föreskriver, skulle lärarna tvingas agera i ett syfte som inte har något att göra med deras huvuduppdrag. En angiverilag skulle försvåra undervisningen och hämma elevernas lärande, något som lärarnas yrkesetiska råd tydligt påpekat i sin kritik mot förslaget.
Vi socialdemokrater säger nej till detta. Lärare ska kunna fokusera på arbetet med att utbilda våra barn och ungdomar i stället för att tvingas ägna sig åt angiveriverksamhet. Sveriges lärare ska få vara lärare, inte tvingas att bli gränspoliser.
Fru talman! Min fråga till skolministern är: Hur avser skolministern Lotta Edholm att agera för att skolborgarrådet Lotta Edholms ord om att inga barn ska tvingas stanna hemma vid skolstarten i höst av rädsla för att bli avvisade från Sverige ska gälla även framgent?
(Applåder)
Anf. 102 Rose-Marie Carlsson (S)
Fru talman! Alla barns rätt till utbildning - hur länge kommer det att gälla?
Vi vet att allting börjar i förskolan. Det är en viktig del av vårt utbildningsväsen. För de här barnen är det oerhört viktigt att finnas i förskolan. Där finns det möjlighet för dem att känna trygghet och få trygg omsorg av fantastiska pedagoger, som nu är jätteoroliga för att behöva ange barnen till myndigheterna.
Den klump i magen som pedagogerna har är samma klump som jag har utifrån mitt arbete i sjukvården som jag har lämnat efter många år. När jag hörde talas om detta kände jag den klumpen och oron över att behöva ange patienter. Jag möter exakt samma oro hos pedagogerna i förskolan.
Vi pratar om barnkonventionen, som är svensk lag och jätteviktig. Pedagogerna arbetar med den och berättar för barnen hur viktig barnkonventionen är. Den stärker barnens egna rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ord har betydelse. Det brukar vi ofta prata om. Men vem som säger dem har också betydelse. Liberalernas partiledare sa: "För Liberalerna är barnkonventionen central, det är också en svensk lag. Det är en internationell konvention som vi är satta att respektera, det förutsätter jag att den kommer att göras också i det här arbetet." Och utbildningsutskottets ordförande har sagt att skolan ska undantas.
Ord har betydelse. Men vem som säger dem har också betydelse. Skolministern har inte sagt någonting om att skolan ska undantas. Man säger att man har tillsatt en utredning som ska arbeta i lugn och ro. Jag kan lova ministern att det inte lugnar pedagoger och lärare ute i våra skolverksamheter; jag pratar för förskolan nu. Det skapar ännu mer oro. De hade varit oerhört glada och tacksamma om vi hade haft en minister som kunde stå upp för barnkonventionen och barnens rätt, så att det inte bara är ord.
Jag har två frågor. Den ena handlar om att det gäller offentlig verksamhet. Men vad gäller i de privata verksamheterna? Ska de inte behöva ange barnen?
Jag undrar också vem det är som styr över detta. Är det Liberalerna eller Sverigedemokraterna?
(Applåder)
Anf. 103 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka skolministern för svaret, även om innehållet när det gäller vilken dialog som ministern avser att ha och driva i denna fråga med berörda fackförbund saknas.
Kritiken mot förslaget gällande angiveri är massiv bland skolpersonal och dess fackförbund. Precis som mina riksdagskollegor och partikamrater har tagit upp undrar lärare, städpersonal, kökspersonal, skolledare, kuratorer och skolsköterskor hur de ska känna. De undrar hur de ska slippa känna att de agerar gränspolis och att deras tillitsskapande arbete i hela skolväsendet omkullkastas. Hur ska deras fackliga företrädare kunna ha en konstruktiv dialog om alla möjliga frågor inom skolans viktiga verksamhet när allt överskuggas av om personalen ska behöva ange barn?
Kritiken från fackförbunden har varit hård ända sedan den dag Tidöavtalet slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. SD har under året också visat tydligt att det är deras politik som gäller. Det är inte Liberalernas, Moderaternas eller Kristdemokraternas. Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Kommunal har varit kritiska. Trots det fullföljer regeringen sina planer på att införa angiverilagar i Sverige för offentligt anställda.
Jag skulle därför vilja återge några av de ord som Sveriges Lärares förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand sa vid manifestationen här i Stockholm den 10 september som många deltog i. Arrangörer var Saco, TCO, Kommunal, Elevernas riksförbund och många fler.
Hon sa: "Min uppmaning till Ulf Kristersson och hans regering är att backa från det här förslaget. Blotta tanken på ett angiverisystem är ett lågvattenmärke. Det strider mot grundläggande principer som vi i Sverige hittills betraktat som självklara grundvärden för vår demokrati. - - - Lärares ansvar är att entydigt ta ställning för den individuella elevens rätt till utbildning oavsett om eleven fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte politik, det är lärarprofessionens ansvar och lärares yrkesetik.
Ingenting av det jag sagt handlar nämligen om partipolitik.
Ingenting av det jag sagt handlar ens om migrationspolitik.
Det jag säger är att barn har rätt till utbildning enligt internationella konventioner. Och det är därför uteslutet att lärare ska ha i uppdrag att ange barn som saknar uppehållstillstånd."
Jag hade hoppats att Johanna Jaara Åstrands ord hade fått råda, att det inte var fråga om partipolitik eller migrationspolitik utan handlade om barns rätt till utbildning.
Därför måste jag fortsätta fråga ministern hur hon tänker behålla dialogen med fackförbunden i en sådan här extremt viktig fråga. Den riskerar att överskugga alla andra viktiga frågor som skolministern och fackförbunden behöver ha en dialog om under året.
Men jag vill också att ministern svarar på många av mina partikamraters frågor om det är Liberalernas syn eller Sverigedemokraternas syn som gäller.
(Applåder)
Anf. 104 Caroline Helmersson Olsson (S)
Fru talman! Tack, skolministern, för svaret!
Enligt barnkonventionen och skollagen har papperslösa barn rätt till skolgång. En del kommuner tillhandahåller också förskola. Asylsökande barn har rätt att gå i förskola, skola och fritis. Det innebär att de kan börja där och som asylsökande skapa sig ett socialt sammanhang, få trygghet, kunskaper och kompisar och bygga relationer till personalen.
Personalen som barnen möter i förskolan eller på skolan kan vara den där skickliga läraren, som vi pratar om hela tiden. Men det kan också vara elevassistenten, vaktmästaren, städerskan, barnskötaren, fritidsledaren, kocken, måltidsbiträdet - alla fantastiska kommunala yrkesgrupper som finns där. De behöver lyftas upp i debatten.
Om familjen får avslag förlorar barnen i många kommuner rätten att vara i förskolan, men i skolan får de gå. Om det här blir verklighet hamnar personalen i en svår situation när allt det här har uppstått, om de nu ska anmäla de här barnen. I en sådan situation väljer oftast föräldrarna till de här barnen, i alla fall enligt min erfarenhet, att gå under jorden och bli så kallade papperslösa. Några brukar prata om skuggsamhället, som används som ett begrepp för att beskriva en mängd olika fenomen och aktiviteter utanför den formella ekonomin. Det handlar om alltifrån organiserad brottslighet till förtvivlade föräldrar som tror att deras barn får det bättre i Sverige och svensk skola.
Naturligtvis ska orosanmälan alltid göras till socialtjänsten om man tror att något barn far illa.
Barns rätt till utbildning är en mänsklig rättighet. De här barnen omfattas inte av skolplikt. Men i Sverige har vi skolplikt just för att barn inte ska drabbas av föräldrarnas olika göranden och förutsättningar.
Fru talman! En anmälningsskyldighet skulle kunna leda till att papperslösa föräldrar inte vågar låta sina barn gå i förskolan och skolan. Om det är någonting vi vet är bra för barns utveckling och välbefinnande är det just att gå i skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skolpersonal skulle också kunna hamna i en situation där de tvingas bedöma hur de olika reglerna ska tolkas och vilka regler som har företräde. Är det barnkonventionen, skollagen eller anmälningsplikten?
Skyldigheten och den eventuella påföljden eller det eventuella straffet om man inte anmäler skulle även ha stor negativ inverkan på arbetsmiljön för alla de yrkesgrupper som nämns här i dag. Att tvingas rapportera papperslösa skulle innebära etisk stress och försvåra för dessa yrkesgrupper att göra sitt jobb.
Vi vet ju alla att välfärden i stort, och också skolan, redan i dag präglas av stor personalbrist. Det är svårt att få tag i folk till tjänsterna som behövs. Ibland är det dåliga arbetsvillkor och stressrelaterad ohälsa som är orsaken.
Har ministern någon uppfattning om lagen skulle omfatta alla yrkesgrupper, även dem jag har nämnt, eller inte? Delar ministern min uppfattning att kompetensförsörjningen ytterligare skulle försvåras om lagen införs?
(Applåder)
Anf. 105 Patrick Reslow (SD)
Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt och säkert land. Det ska också vara ett rättssäkert land. Att veta vem som vistas i landet är A och O för ett tryggt samhälle. Att myndigheters beslut följs och respekteras av offentliganställda är grundläggande för en stat som vilar på demokratins principer.
Debatten kring informationsplikten har blivit, om jag ska uttrycka det ytterst milt, något obalanserad och onyanserad. Plötsligt talas det om att skolor ska vara domstolar. Det sägs till och med i vissa artiklar att de ska vara bödlar. Barnkonventionens lilla passus om rätt till utbildning används som argument för att obstruera mot andra myndigheters eventuella beslut.
Det särskilt anmärkningsvärda i den här frågan är att den underblåses av utbildningsutskottet, av socialdemokrater i allmänhet och av socialdemokratiska ledamöter i utbildningsutskottet i synnerhet. I de sju interpellationerna - som för övrigt med ett enda undantag är snarlika, för att inte säga identiska - talar företrädare för Utbildningssveriges högsta lagstiftande instans om "angiveri". Det är ett begrepp som vi närmast förknippar med gamla diktaturstater som Nazityskland, Sovjetunionen, Kuba - eller varför inte Socialdemokraternas tidigare drömsamhälle DDR?
Det är beklämmande att debatten läggs på en så låg nivå bara för att man vill kamma hem billiga poäng och piska upp stämningen helt i onödan. Den som tror att den strategin skulle leda till att ett lagförslag inte läggs fram tror fel. Det blir precis tvärtom.
Anmälnings- eller informationsplikt är i sig inget nytt i svensk lagstiftning. Så här skriver till exempel Skolverket i sina samlade stöd angående till exempel orosanmälningar: "Alla som arbetar inom skola, polis, hälso och sjukvård är skyldiga enligt lag att anmäla om det finns misstanke om att ett barn upp till 18 år far illa eller riskerar att fara illa. För barnet som drabbas kan det vara livsavgörande att dessa personer tar sin anmälningsplikt på största allvar och fullföljer den."
Jag har aldrig hört någon socialdemokratisk politiker gå i taket över detta och inte heller Sveriges Lärare eller andra fackliga sammanslutningar. Jag har inte heller hört dem säga att detta anses stå i strid med någon barnkonvention. Ordet "angiveri" har inte heller nämnts i detta sammanhang. Inte heller "yrkesetik" har kommit upp som ett begrepp trots att det i dessa fall kan handla om ganska omfattande ingripanden från samhällets sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Är det så att Socialdemokraterna nu vill avskaffa även orosanmälan? Om inte, vad är det då som gör att Socialdemokraterna inte bryr sig om levnadsförhållandena för de barn som vistas illegalt i landet? Tror inte ledamöterna att det finns en uppenbar risk för att även dessa barn far illa? Oroar de sig inte för att de kan fastna i gängkriminalitet eller vara offer för människohandel?
När Socialdemokraternas partiledare står i medierna och klart och tydligt säger att den som inte har rätt att vistas i landet ska lämna det, är det då ett spel för gallerierna? Står inte Socialdemokraterna upp för ett tryggt och säkert och även rättssäkert Sverige? Står inte Socialdemokraterna upp för en reglerad migrationspolitik? Jag tror att många väljare vill ha svar på dessa frågor.
En informationsplikt som avser elever som vistas illegalt i landet står inte i strid med barnkonventionens stadgande om rätt till utbildning. Så länge eleven vistas i landet gäller svensk lag och även internationella konventioner, men det är inte skolans uppgift att ta över Migrationsverkets, polisens eller migrationsdomstolens roll. Myndigheter ska samordna och samarbeta. Beslut om att någon får stanna eller inte har redan fattats av rätt myndighet en gång, och det är upp till den myndigheten att avgöra frågan om verkställighet.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag väldigt bestämt understryka att det ännu inte finns en lagstiftning om informationsplikt. Det finns inte ens ett lagförslag. Frågan ska nu noga utredas och varje enskild detalj övervägas. När väl en lag kommer - och den kommer - förutsätter vi att den efterlevs av alla parter.
(Applåder)
Anf. 106 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Paniken är total bland de rödgröna partierna. Äntligen håller det på att ske saker i landet som leder till att fler illegala migranter kommer att utvisas. Det är det som får de rödgröna partierna att väsnas helt plötsligt.
I åratal har kommuner betalat ut ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Kommuner har spenderat skattemedel för att på alla möjliga sätt möjliggöra för illegala migranter att stanna kvar i Sverige. Under denna period, då illegala migranter på olika sätt tagit del av skattebetalarnas pengar, har det varit knäpptyst bland de rödgröna partierna. Inte ett ord har sagts om denna skandal där personer som inte ens har tillstånd att vara i Sverige får ta del av allmänna medel. Nu har det tillsatts en utredning där man ska se hur hela det offentliga kan dra åt samma håll. Man ska titta på hur myndigheter kan stödja varandra för att se till att illegala migranter lämnar landet.
Just detta att illegala migranter lämnar landet är grunden för en reglerad invandring, för om det är så att den som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd får stanna kvar med myndigheternas goda minne och ekonomiska stöd har vi i praktiken ingen reglerad invandring. Men det är ändå så de rödgröna partierna vill ha det. De vill i praktiken ha en oreglerad invandring där den som får avslag ska arbeta svart här i Sverige och därmed främja den organiserade kriminaliteten och samtidigt få bidrag av kommunen. Vi kan inte ha det så längre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Folk betalar inte skatt för att pengarna ska gå till illegala migranter. Sverige är en välfärdsstat, inte en välgörenhetsstat. Det är självklart att illegala migranter ska lämna landet och att det allmänna ska befrämja detta återvändande.
Medan de rödgröna partierna skrämmer upp folk genom att prata om ett angiverisamhälle står det i kommittédirektiven till utredningen att vissa situationer kan behöva undantas för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda.
Medan de rödgröna partierna gör jämförelser med Stasi och förföljelserna av judar under andra världskriget står det i kommittédirektiven att förslagen ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa där barnets rätt till utbildning slås fast.
Anmälningsplikten är inget märkligare än att hela Myndighetssverige drar åt samma håll när det gäller illegala migranters vistelse i landet. De ska ut! De illegala migranterna ska ut! De ska inte få stanna kvar i Sverige längre. Det är precis vad Sverigedemokraterna har lovat väljarna och precis vad vi ska leverera. Fler illegala migranter ska ut!
(Applåder)
Anf. 107 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Det här var en kanonad av interpellationer. Man kan ju misstänka en samlad attack.
Först vill jag påpeka att det vi talar om i dag är en utredning som precis har startats, men på grund av debatten här vill jag ställa en fråga till statsrådet Lotta Edholm. Socialdemokraternas tidigare ordförande, tillika dåvarande statsminister Stefan Löfven, sa 2016 att de som fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Han sa det klart och tydligt utan darr på stämman. Om Löfven och Socialdemokraterna hade menat allvar med sitt uttalande, hade då det här med rapportering av människor som illegalt vistas i landet över huvud taget varit ett problem? Och alla de här socialdemokraterna som nu vänder sig mot den nämnda utredningen, har de ändrat uppfattning om det som Löfven så tydligt sa? Han sa: De som fått avslag ska lämna landet.
I dag fungerar återvändandet för dem som fått avslag under all kritik. Massvis med människor lever i ett skuggsamhälle och vägrar återvända till sitt hemland efter att de fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Varför då? Jo, delvis för att signalerna från politiskt håll och från myndigheterna har varit otydliga eller i värsta fall gått tvärsemot varandra. Signalvärdet kan inte överskattas i det här sammanhanget. Vi kan och ska inte ha myndigheter som undergräver andra myndigheters beslut.
I går var det ett långt inslag i SVT Nyheter som handlade om socialtjänstens svåra ekonomiska situation. Kort därefter kom inslaget in på möjligheterna till att socialsekreterare får anmälningsplikt för dem som vistas illegalt i landet. Intervjun gick ut på att det här skulle vara förfärligt. Men nu kan ju dessa två företeelser höra ihop, vilket varken reporter eller svarande hade haft en tanke på. Detta är lite typiskt. Självklart måste de som är i akut behov av stöd få det, men i förlängningen måste vår välfärd vara till för dem som åtminstone vistas legalt i vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också påpeka att det vi talar om här i dag är en utredning som vi inte vet resultatet av. Men utredningen grundar sig på just det som den socialdemokratiske tidigare statsministern sa: De som fått avslag ska lämna landet.
Sedan vill jag kort nämna något som Sigvardsson sa: att fackföreningarna protesterat vilt mot den här lagen. Ja, fackföreningarna går väl i Socialdemokraternas band. Sverigedemokrater och andra blir ju utsparkade från facket. De här fackföreningarna gör väl som ni säger. Om ni säger "hoppa" så hoppar väl fackföreningarna.
(Applåder)
Anf. 108 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Jag tackar Lotta Edholm för svaret på interpellationerna. Jag börjar med en fråga som jag gärna vill gå härifrån med ett svar på i kväll. Den är ganska enkel, för det är en jo-eller-nej-fråga: Är inte det enklaste sättet att leva upp till svaret om att skolan ska vara en trygg plats för elever och personal att dra tillbaka de här utredningsdirektiven?
Jag ska resonera lite om bakgrunden till detta. Vi är här för att debattera konsekvenserna av en pågående utredning. Det verkar som att detta inte är någonting man ska diskutera förrän det finns ett lagförslag, men så fungerar det ju inte i en demokrati med ett starkt civilsamhälle.
Det här är en fråga som har väckt debatt i flera omgångar sedan Tidöavtalet ingicks som grund för regeringen. Den väckte debatt både när de första direktiven kom och när de andra direktiven kom för några veckor sedan. Det finns skäl till det. Något lagförslag finns visserligen inte, och det kanske inte ens kommer något som berör skolan - eller så vet vi med säkerhet att det gör det; det kommer lite olika bud från regeringsunderlaget. Men trots att det inte ens finns ett lagförslag får den här utredningen redan konsekvenser för människor som bor och lever i Sverige. Bara på grund av de här utredningsdirektiven upplevs skolan redan nu som en mer otrygg plats för barn, elever, lärare och övriga medarbetare.
Skolministern har i sitt skriftliga svar angett att skolans huvuduppgifter kommer att vara oförändrade. Men om skolministerns, Liberalernas och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats, varför då inte göra något så enkelt som att stå för det i direktiven i stället för att göra en förändring i direktiven som gör att det uppfattas som en bredare utredning där skolan och för all del andra områden inom välfärden inte alls ska ha någon särskild roll?
Då skulle motargumentet vara, fru talman, att man nu har förtydligat att det här ska utredas i enlighet med barnkonventionen. Men det gäller ju för alla utredningar. Alla utredningar som görs i Sverige ska göras i relation till de internationella konventioner som vi har anslutit oss till. Det är ingenting nytt.
Det här är en situation och en samhällsdebatt som gör att vår etiska kompass sätts på prov. I Örebro, som jag kommer från, har vi följt en ung tjej på gymnasiet de senaste åren - ganska mycket via hennes gymnasiekompisar, som under den tid hon var gömd hjälpte henne att genomföra sina studier. Innan hon tog studenten blev hon 18 och kunde ansöka om uppehållstillstånd på nytt. Hon tog studenten tillsammans med sina klasskamrater. Hennes rektors kommentar var att det inte var något svårt beslut att hjälpa henne med studierna. Hon har ju kommit in - vårt uppdrag är att utbilda, sa rektorn. Här höll den etiska kompassen. Men den utmanas nu av en regering där det är liberaler som styr på Utbildningsdepartementet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga - jo eller nej - är alltså: Är inte det enklaste sättet att leva upp till det skriftliga svar skolministern ger att dra tillbaka det här utredningsdirektivet?
Anf. 109 Anders Alftberg (SD)
Fru talman! Denna interpellationsdebatt handlar i grunden om ett eventuellt framtida förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt mellan kommunerna, Migrationsverket och Polismyndigheten. Syftet är att förhindra att människor olagligen befinner sig i landet. Frågan är vilka konsekvenser detta eventuellt kommer att få för skolan framöver.
Vi vet att förslaget har kritiserats av delar av facket och av politiska motståndare. Man menar att lärarens uppdrag enbart är att undervisa och ingenting annat samt att ett eventuellt förslag skapar en otrygg miljö i skolan. Mitt svar är ganska enkelt. Jo, lärarna har faktiskt ett större ansvar än att bara undervisa. Redan i dag har vi, som påpekats, enligt socialtjänstlagen en anmälningsplikt om misstanke finns om att saker och ting inte står rätt till i hemmet och att barn och elever far illa.
Fru talman! När svenska myndigheter har fastställt att en individ inte har rätt att befinna sig i landet blir det ytterst märkligt om vi - till exempel jag som lärare - ska ta oss rätten att själva tolka lagar och till och med motarbeta beslut. Men det är så jargongen verkar gå nu, och den piskas upp av vissa partier. I en rättsstat kan man inte välja och vraka mellan lagar och regler och själv avgöra vilka man ska följa.
Fru talman! Vi har ett växande skuggsamhälle. Det är kanske 70 000 eller till och med 100 000 människor som befinner sig illegalt i landet, vilket kan innebära närapå 1 procent av befolkningen. De är oftast i händerna på kriminella nätverk och ingår till och med i vissa fall i dessa.
Våra myndigheter måste samverka och arbeta mot samma mål. Vi kan inte ha en politik som innebär: Säg inte nej - säg kanske, kanske, kanske. Men ungefär så har det varit med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därmed har vi fått det här samhället där massor med människor lever i ett limbo. Man skapar en situation där man säger att de som är här illegalt inte ska få vara i samhället längre.
Samtidigt främjar man att människor stannar kvar i landet. Det ger minst sagt dubbla signaler och väcker ett hopp hos väldigt många människor. Det är ett hopp som de kanske inte egentligen ska ha, utan det är dags att starta ett nytt liv kanske i ett annat land.
Vi kan inte ha en ordning där vissa delar av det offentliga samhället gör sitt yttersta för att bekämpa skuggsamhället medan andra delar gör sitt yttersta för att motarbeta det. Vi måste dra åt samma håll. Vi måste ha en sammanhållen migrationspolitik och integrationspolitik. Det avser denna regering att göra med Sverigedemokraterna.
(Applåder)
Anf. 110 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det här är en viktig och komplex fråga. Jag tänker att man ändå måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Jag välkomnar verkligen diskussionen för att den är viktig. Vi kommer säkert att ha den fler gånger de kommande åren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För det första har regeringen ett tydligt väljarmandat att adressera problemen som finns med ett framväxande skuggsamhälle i Sverige. Att migration sker rättssäkert är väldigt viktigt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ta emot många människor. Det är också en grundbult i en reglerad invandring. Om man inte har skyddsskäl att vara här måste man också lämna landet.
Det skuggsamhälle som har vuxit fram de senaste åren är tyvärr ett bevis på att det inte alltid har fungerat särskilt bra. Många människor lever utanför samhället och löper väldigt stor risk att utnyttjas och att också hamna i grov kriminalitet. Jag hade kanske önskat att interpellanterna också tagit upp de aspekterna. Det är vad som ligger till grund för utredningsdirektiven.
För det andra har utredaren fått väldigt tydliga direktiv om att alla förslag ska vara i enlighet med internationella regler och konventioner. Någon av interpellanterna påpekar att så är det med alla utredningar. Ja, det är det. Det är bra att det är på det sättet. Det är självklart att det ska vara på det sättet och att barnkonventionen, Europakonventionen och så vidare gäller.
Vi har till och med gjort barnkonventionen till en lag i Sverige, på ett ganska okonventionellt sätt får man väl säga. Jag tycker att det är bra. Självfallet kommer barnkonventionen att gälla även i fortsättningen. Det betyder att alla de förslag som utredaren lägger fram måste vara förenliga med barnkonventionen. Med de premisserna har jag väldigt svårt att se att inte undantag kommer att göras för till exempel vård och skola.
Det stämmer som flera har påpekat i den bredare debatten att undantagen inte är satta på pränt på förhand. Det är någonting som utredaren måste titta på väldigt noga. Men det som verkligen är nedpräntat är att utredningens förslag ska vara rättssäkra, att de inte får leda till orimliga effekter och att undantag därför måste utredas.
För mig är det självklart att lärare först och främst ska fokusera på att undervisa framtida generationer och ingenting annat. Jag utesluter heller inte att det också kan bli andra undantag i detta.
Anf. 111 Linus Sköld (S)
Fru talman! Tack för en animerad debatt, och tack för ett svar, skolministern!
Jag är inte helt tryggad. Jag skulle vilja ha svaret på frågan vilken linje det är som gäller. Jag tror att Aylin Nouri formulerade den som: Kan skolministern garantera att skolpersonal inte kommer att åläggas en anmälningsplikt eller en plikt att ange sina elever? Den frågan tycker jag fortfarande behöver få ett svar.
Sverigedemokraterna gör här en helt annan tolkning än skolministern av vad som är förenligt med barnkonventionen. Det är väldig tydligt efter fyra sverigedemokratiska inlägg att barnkonventionen kan gälla samtidigt som barn ska anges om de kommer till skolan om de inte har rätt att vistas i landet. Det är Sverigedemokraternas mening. Jag skulle vilja höra om ministern delar den uppfattningen.
Vad som står klart är att Skolledarförbundets ordförande, numera Sveriges Skolledares ordförande, inte delar den uppfattningen. Han sa så här: Vi är oerhört kritiska till det här förslaget. Det är ett hot mot barnkonventionen och allas rätt till sjukvård och utbildning. Ett angiverisystem inger inget förtroende. Den här delen borde över huvud taget inte utredas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är uppenbart att det jag anförde om skolledares arbetsmiljö och yrkesetiken, och som har anförts av mina kollegor, gäller. Det vore ytterst problematiskt om man i strid med fackens och professionernas uppfattning tvingade på dem den här uppgiften.
När vi ändå talar om det tänker jag på det Anders Alftberg sa i sitt anförande om att den här idén har kritiserats av delar av facket. Jag skulle vilja att Anders Alftberg plockar fram ett fackförbund som har välkomnat idén om en angiverilag.
När vi ändå talar om angiverilag vänder jag mig till Patrick Reslow, som tycker att vi tar i för hårt när vi använder ordet angiveri. Frågan till Reslow blir: Ska skolpersonal enligt Patrick Reslows mening ange barn som vistas olovligen i landet till polisen? Om han tycker det är ju angiveri en adekvat benämning på det Patrick Reslow vill uppnå.
Både skolministern och Sverigedemokraterna talar i debatten om skuggsamhället. Det är skuggsamhället som ska bekämpas. Jag håller helt med om att den som har fått avslag ska lämna landet. Men så bekämpas inte skuggsamhället.
Skuggsamhället befästs genom att det barn som har rätt till utbildning inte vågar komma till skolan. Det för skuggsamhället ännu mer i skuggan om man är hotad att bli angiven om man kommer till skolan.
Det är inte så skuggsamhället ska bekämpas. Jag tycker heller inte om idén att det här finns parallella samhällen. Vi ska leva här tillsammans. Men det är inte så man bekämpar det.
(Applåder)
Anf. 112 Mats Wiking (S)
Fru talman! År 2013 införde en borgerlig regering med skolminister Björklund en rätt för papperslösa till skolgång. Då var argumenten att det var viktigt med allas rätt till grundskoleutbildning, att alla barn har en skolplikt och att det finns ett diskrimineringsförbud som innebär att papperslösa inte får diskrimineras. De argumenten fanns 2013.
Jag håller med Linus Sköld om att vi inte ska ha ett skuggsamhälle. Samtidigt har vi barn som behöver gå i skolan och som är papperslösa. Vi från Socialdemokraterna anser att under tiden, innan vi har löst en utvisning från landet, ska barnen ha rätt till utbildning. De blir bäst rustade utifrån att de får den hjälpen.
Vi upplever hela tiden att regeringen signalerar olika budskap när det gäller införandet av angiverilagen. SD och delar av regeringen överväger konsekvenser för myndigheter och kommuner som inte följer reglerna.
Johan Pehrson säger till TT att han förväntar sig ett undantag för lärare, och han hänvisar till barnkonventionen. Det blir något förvirrande för oss politiker och framför allt för skolpersonal och medborgare att förstå vad Liberalerna egentligen vill. Tydligt är dock vad SD vill. De vill att skolpersonal ska bryta mot skollagen och barnkonventionen.
Min fråga till skolministern är enkel och tydlig: Kommer Liberalerna och skolministern att se till att undantag görs för skolpersonal när det gäller angiverilagen?
(Applåder)
Anf. 113 Aylin Nouri (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är en allvarlig debatt vi har i dag. Angiverilagar hör inte hemma i ett demokratiskt land. Ändå argumenterar skolministern för angiverilagar med hänvisning till skuggsamhället.
Låt mig en gång för alla fastställa det som stora delar av samhället tycker är självklart men som av någon anledning inte är begripligt för regeringen: Skuggsamhället försvinner inte för att man trycker människor djupare in i skuggan. Skuggsamhället försvinner inte av att akut sjuka nekas vård. Skuggsamhället försvinner inte av att barn fråntas sin internationellt reglerade rätt till utbildning.
Det är ohederligt att använda skuggsamhället som täckmantel för att frånta människor basala mänskliga fri- och rättigheter. Och det är djupt inhumant att göra det när det handlar om barnen.
En viktig del av vad som är Sverige riskerar att gå förlorad, och på köpet bryter vi mot vår egen lagstiftning. Vi bryter mot internationell rätt och också mot EU:s specifika avrådan om att inte införa den här typen av lagstiftning.
Låt mig också fråga skolministern: Är det regeringens bedömning att vi har för många anställda inom välfärden? Tycker regeringen att vi har för många lärare i svensk skola? Har vi ett problem i att för många vill utbilda sig för att bli framtidens lärare? Det verkar närmast som om detta är regeringens bedömning, eftersom angiverilagar kommer att leda till att färre, inte fler, vill arbeta i skolan och i den offentliga välfärden. Detta sker samtidigt som vi har ett massivt behov av fler händer inom vård, skola och omsorg.
Om vi håller oss till skolministerns område kan jag nämna att Skolverket bedömer att vi just nu saknar 22 500 legitimerade lärare bara inom grundskolan - en lärarbrist så allvarlig att hundratals skolor riskerar att stängas. Ändå går regeringen vidare med en lagstiftningsprocess som har fått lärare över hela landet att säga: Jag säger hellre upp mig från mitt arbete än anger mina elever i mitt klassrum. Jag säger hellre upp mig än bryter mot min yrkesetik.
Yrkesgrupp efter yrkesgrupp protesterar. Fackförbunden protesterar. SKR protesterar. Tunga regioner och tunga kommuner protesterar - blocköverskridande, ska tilläggas. När ska Liberalerna vakna upp och också protestera?
(Applåder)
Anf. 114 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Den viktigaste åtgärden för att bekämpa skuggsamhället vore att arbetsmarknadspröva all arbetskraftsinvandring. Det kan också finnas behov av att myndigheter har ett ökat informationsutbyte för att man ska få fler som fått avslag att lämna landet.
Men att införa angiverilagar i skolan kommer inte att leda till att fler lämnar landet. Det kommer att leda till att barn till papperslösa stannar hemma och blir utan skolgång. Om det är detta som är Sverigedemokraternas syfte - att hindra barns rätt till utbildning - varför driver de då inte bara igenom ett avskaffande av barns rätt till skola i Sverige? Det är en särskild lagstiftning. Man kan ta bort den.
Jag tycker att ni ska fundera lite på det. Jag tror att vi hittar svaret i Sverigedemokraternas demokratisyn och i insikten att Sverigedemokraterna vet precis vad de gör. De tar på detta sätt ett tydligt steg mot ett auktoritärt samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I den liberala demokratin är självständiga myndigheter och minoriteters rättigheter självklara delar. Majoriteter ska inte köra över alla oliktänkande, utan det måste finnas en folklig förankring för de beslut som tas. Var och en ska ha en viss frihet i sin yrkesroll och som medmänniska.
I den här frågan är det ju tydligt att det inte finns någon folklig förankring. Till exempel har alla fackförbund och tusentals lärare redan protesterat. Men regeringen går vidare.
I en mer auktoritär demokrati är majoritetens rätt att köra över oliktänkande helt central. Människor ska tvingas att underkasta sig beslut. Anställda ska lyda makten och inte tänka själva. Och att inte lyssna på dem som ska verkställa den politik man tvingar igenom är alltså i enlighet med auktoritär demokratisyn.
Sverigedemokraterna har en mer auktoritär demokratisyn. De vill dra Sverige i den riktningen, och för att det ska vara möjligt att gå från en liberal demokrati, som Sverige har varit och är i dag, till en mer auktoritär sådan måste tilliten mellan människor nötas ned. Gränserna för vad man gör mot sin medmänniska måste förflyttas. Angiverilagen är ett steg mot ett sådant mer auktoritärt samhälle.
Fredrik Malm, som har fört Liberalernas talan i den här frågan, har sagt att han känner sig trygg med att regeringen inte kommer att införa angiverilagar för lärare eftersom barnkonventionen nämns i direktiven till utredningen. Jag har två frågor till skolministern: Vad grundar Liberalerna denna analys på? Har barnkonventionen hindrat andra länder från att införa liknande angiverisystem - kan skolministern ge några sådana konkreta exempel här i dag? Och jag återupprepar det viktigaste: Kan Sveriges lärare känna sig trygga med att nuvarande skolminister Lotta Edholm aldrig kommer att medverka till att införa angiverilagar för svensk skolpersonal?
(Applåder)
Anf. 115 Rose-Marie Carlsson (S)
Fru talman! Jag ska börja med att citera en ledamot som stod här i talarstolen för en stund sedan, som sa: "alla de här socialdemokraterna". Jag är stolt och glad över att vara en av alla de här socialdemokraterna. Sedan fortsatte han med att tala om barnkonventionen. Det var väl jättebra. Och den skulle gälla. Det är första gången jag hör en sverigedemokrat säga att barnkonventionen ska gälla. Men om barnkonventionen ska gälla, varför undantar man då inte skolan i utredningsuppdraget?
Jag tror att när man ger ett utredningsuppdrag har man ändå tänkt en tanke om vad det ska utmynna i. Då hade man kunnat lägga in ett undantag när det gäller skolan, som ministerns partiledare tidigare har talat om.
Som jag sa i ett tidigare anförande: Barn väljer inte sina föräldrar. Här diskuterar vi om vi ska straffa barn till föräldrar som har tagit ett visst beslut. Barn väljer inte sina föräldrar, och när det finns en rädsla för att bli angiven kommer föräldrarna inte att lämna barnen i förskolan eller grundskolan.
Personer som ska bli utvisade ska inte vara kvar i landet, men det är inte skolan som ska ange dem, och inte sjukvården heller - det kommer väl en annan debatt om detta sedan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Barnen kommer alltså inte till förskolan, men de kommer att vara kvar i landet ändå, och de kommer att leva i skuggsamhället. Skuggsamhället bekämpar vi på ett annat sätt, som mina kamrater i utskottet har pratat om tidigare. Vi har polisen och Migrationsverket. Låt dem göra sitt arbete.
Sedan har vi talat om att man ju anger barn som far illa till socialtjänsten. Det är väl självklart att man ska göra det.
Och då vidtar man en åtgärd.
Men här är det utvisning. Man pratar om att de inte ska få vara kvar. I svaret sägs det att det inte ska leda till orimliga effekter för enskilda samt att vissa situationer kan behöva undantas. Är det att jag riskerar att inte få vara kvar för att mina föräldrar, vårdnadshavare, har tagit ett dåligt beslut och att de andra myndigheterna inte har gjort sitt arbete?
Och så ska det inte strida mot ömmande värden. Är det samma som att jag inte ska kunna vara kvar och kunna gå tryggt till skolan och förskolan för att mina vårdnadshavare, föräldrar, har gjort ett dåligt jobb?
Jag fick inte svar på de frågor som jag hade tidigare. Jag frågade om de offentliga. Detta gäller de offentliga. Men hur är det med de fristående? Ska de vara undantagna? Sedan har jag en fundering över dem som jobbar och om sanktionsmöjligheter. Ska de behöva bli straffade med böter eller på något annat sätt? Man måste ju ha tänkt tanken när man inte har undantagit grupper eller sektorer från angiveri.
(Applåder)
Anf. 116 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Jag ställde skolministern en fråga gällande dialog och fortsatt dialog med fackförbunden inom skolans område. Skolministern besvarade inte frågan, men jag tror faktiskt att de sverigedemokratiska ledamöterna besvarade den frågan åt skolministern med tanke på hetsen mot fackförbunden. Det sades: Ja, men det är inte konstigt. Fackförbunden är ju socialdemokrater allihop.
Jag tror inte att Saco och TCO och alla de förbund som tillhör dem ser sig som kopplade till det socialdemokratiska partiet. Men det hade väl varit fantastiskt om så många svenska fackföreningsmedlemmar skulle bli medlemmar och verka i den socialdemokratiska andan, tycker jag som socialdemokrat.
Jag kan stå här hela kvällen, fru talman, och prata om vad fackföreningsordförande eller fackföreningsmedlemmar har pratat om i den massiva kritik som har förts fram ända sedan Tidöavtalet slöts men framför allt sedan utredningens förslag lades fram. Facken inom hela den offentliga sektorn men specifikt i skolan är genuint oroliga. Alla de fackförbund som rör sig inom skolans hägn är genuint oroliga för vad detta kommer att leda till för dem som jobbar där. Hur många kommer att vilja jobba kvar i den kultur som skapas, i den bristande tillit som detta är ett initiativ till?
Jag kan prata om hur Kommunal just pratar om den bristande tilliten. Tilliten kommer att försvinna när vårdnadshavare eller elever inte kan känna trygghet när de möter barnskötare, vaktmästare, städpersonal eller kökspersonal som tillhör deras förbund. Eller jag kan prata om precis det som min kollega Linus Sköld pratade om tidigare. Det handlar om vad skolledarna pratar om i både intervjuer och debattartiklar. Det är framför allt en debattartikel som båda deras förbundsordförande, Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, signerade den 31 augusti som jag tycker är speciellt intressant. Jag måste få citera ur just den i alla fall. Där säger de tydligt:
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
"Förslaget i sig är simpel populistisk symbolpolitik av allra sämsta sort. Idag är det ytterst få barn som befinner sig i Sverige illegalt. De som gör det tillåts gå i skolan. Det borde inte vara svårare än så. Men alltjämt befinner sig förslaget högst upp på den politiska agendan. Till Tidöpartierna vill vi därför säga följande - låt barn gå i skolan och ägna er åt att se över olikvärdigheten i det svenska utbildningsväsendet istället."
Så här kan jag, som sagt, fortsätta. För fackförbund efter fackförbund är kritiska till detta förslag. Det är de med rätta, för det är en brist på tillit, precis som mina kollegor här har sagt.
Sverigedemokratiska ledamöters syn på fackförbunden i sig och reaktionen på det högljudda motstånd som vi i oppositionen har säger något om att en dialog med fackförbunden från skolministerns sida i just denna fråga nog kommer att vara lite lönlös.
Därför frågade jag i stället: Är det Liberalernas syn på detta - att det tack vare att barnkonventionen ingår inte kommer att bli fråga om angiveri för skolpersonalen - som gäller? Eller är det Sverigedemokraternas syn på detta, där det kanske till och med kommer att kunna bli straffbart att inte ange barn?
(Applåder)
Anf. 117 Caroline Helmersson Olsson (S)
Fru talman! De som har fått avslag ska lämna landet. Vi ska en reglerad invandring i detta land. Men jag vill påminna om att vi i dag diskuterar med skolministern inom hennes ansvarsområde. Där finns barnen, och där finns professionerna som jobbar där.
I mitt förra inlägg pratade jag om arbetsmiljö. Jag måste erkänna att jag understundom faktiskt oroar mig för skolministerns arbetsmiljö.
Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, har skickat ut en enkät till partierna. På den svarar skolministerns parti:
Papperslösas barn har rätt till utbildning enligt nationell lagstiftning. Den som behöver vård som inte kan vänta har också rätt att få det. Professionerna som upprätthåller rättigheterna ska sätta detta främst och bör inte ingå i informationsutbytet. Liberalerna anser att anställda inom skola, vård och socialtjänst ska undantas från plikten att anmäla personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd.
Vad Sverigedemokraterna svarade på enkäten behöver vi väl inte upprepa. Det har kommit fram väldigt tydligt.
Kristdemokraterna svarar lite mer krasst. De säger så här:
Utifrån de överenskommelser som utgör grunden för regeringsbildningen är vi beredda att utreda frågan om anmälningsplikt.
Jag förstår att skolministern inte i riksdagens kammare kan lufta hur dessa avvägningar och förhandlingar mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna går till. Men jag skulle ändå vilja fråga skolministern hur hon uppfattar dilemmat mellan barnkonventionen, skollagen, anmälningsplikten, regeringsbildningen och regeringsmakten.
Min andra fråga handlar om ministerns interpellationssvar, som vi fick. Hon sa: Skolpersonalens huvuduppgifter enligt skolförfattningarna kommer att vara oförändrade, såsom att bedriva undervisning mot utbildningens mål samt skapa en trygg miljö för alla barn. I denna fråga, likt andra frågor, har jag för avsikt att föra en dialog med fackliga representanter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är bra.
Menar ministern att det gäller all personal? Jag har tagit upp några personalgrupper i mitt anförande som inte omfattas av skolförfattningarna, och jag utgår från att skolministern har för avsikt att ha en väldigt god dialog med Kommunalarbetareförbundet.
(Applåder)
Anf. 118 Patrick Reslow (SD)
Fru talman! Det var väldigt många frågor som ställdes till statsrådet om hur denna utredning ska landa och liknande. Socialdemokrater förstår väl likaväl som en annan att statsrådet inte kan svara på sådana frågor, eftersom det är en del av utredningen och man inte ska föregripa utredningen. Det vore anmärkningsvärt annars. Utredningen får ha sin gång.
Jag kan också konstatera att denna debatt visar att Socialdemokraterna blundar för verkligheten. Man kan inte se skogen för alla träd. Man kan inte se barnkonventionen och att myndigheter ska kommunicera med varandra, att det är två skilda saker. Man kan inte se att det ena existerar tillsammans med det andra. I stället försöker man säga att till exempel vi sverigedemokrater skulle vara emot skola för barn och att vi skulle vara emot barnkonventionen och därmed svensk lag.
Nu har vi en barnkonvention. Vi har en svensk lag. Svensk lag ska följas. Den här utredningen ska också titta på hur det förhåller sig. Att vi skulle vara emot barns rätt till utbildning stämmer inte. Däremot kan vi diskutera var den ska organiseras och hur den ska organiseras för de elever som inte har rätt att vara kvar i landet. Det är nämligen där skon klämmer. Oavsett om detta är något annat utskotts ansvarsområde eller inte hänger det samman. Vi har ett skuggsamhälle som växer. Vi måste ta itu med det. Myndigheter måste kommunicera, och då måste även skolverksamheten vara inblandad i det.
Ska skolor informera andra myndigheter? Ja, skolor ska informera andra myndigheter. Vem på skolan som ska göra det ska utredaren titta på. Det får nog vänta.
Jag konstaterar än en gång att angiveri är förföljelse av politiska och religiösa skäl - den typen av politiska exempel som vi har sett i diktaturer. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna fortsätter att använda begreppet "angiveri" om den här lagstiftningen. Det är verkligen anmärkningsvärt, och jag tycker att det är en skam för Socialdemokraterna att man gör det.
Anf. 119 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Socialdemokraterna har aldrig sett de illegala migranternas vistelse i Sverige som ett problem, annars hade de gjort något åt detta när de hade makten. Om Socialdemokraterna hade sett illegala migranters vistelse i Sverige som ett problem hade de lagt fram förslag för att förbjuda kommunerna att bevilja ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Det har man inte gjort.
Självklart kritiserar Socialdemokraterna en utredning som kommer att se till att fler illegala migranter lämnar Sverige. Här finns en skiljelinje i politiken. Här tycker vi olika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverigedemokraterna och regeringen vill ha ett samhälle där den som inte har tillstånd att vistas i Sverige inte ska ha möjligheter att vistas i Sverige. Det ska vara svårt för illegala migranter att stanna kvar i Sverige.
Socialdemokraterna vill däremot ha ett samhälle där det ska vara lika lätt för illegala migranter att uppehålla sig i Sverige som det är i dag. Och i dag är det lätt för dem att uppehålla sig i Sverige.
När regeringen försöker göra en justering och låta olika myndigheter dela information med varandra för att fler illegala migranter ska utvisas gör Socialdemokraterna groteska jämförelser med diktaturer. Det är verkligen svårt att förstå. Varför vill Socialdemokraterna att barn till illegala migranter ska leva ett underjordiskt liv i Sverige i stället för att befinna sig i ett land där de har tillstånd att vistas? Varför vill Socialdemokraterna att illegala migranter ska leva i permanent utanförskap i Sverige i stället för att befinna sig i ett land där de faktiskt har tillstånd att vistas? Varför vill Socialdemokraterna ha misär och otrygghet i Sverige?
Anf. 120 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Jag har samlat ihop lite anteckningar som jag tänkte dra.
Aylin Nouri nämnde de små stegens tyranni. Jag är mycket bekant med de små stegens tyranni. Det är när vår migrationspolitik är så full av kryphål att den blir helt värdelös. De små stegens tyranni är när den ena myndigheten motarbetar den andra. Det är när vi har en asyllagstiftning som görs så ihålig att den blir helt värdelös. De små stegens tyranni är när en socialdemokratisk statsminister säger att de som fått avslag ska lämna landet men samma parti därefter arbetar åt rakt motsatt håll i praktisk handling.
Dessa små stegens tyranni är jag mycket välbekant med. Jag har levt här i 65 år, och det finns en orsak till att jag blev sverigedemokrat.
Apropå fackförbundens politiska hemvist har vi ju ett lärarfack som har skrivit debattartiklar ihop med inte Socialdemokraterna utan med vänsterpartisten i utbildningsutskottet. I rest my case.
Helmersson Olsson nämner att vi tar ut svängarna lite grann och att det blir en helhetsdiskussion. Ja, vi har dragit alla argument, så vi vidgar diskussionen. Det är ju en helhet, och alla delar i helheten är viktiga.
Avslutningsvis nämns här att det finns en enormt stor folklig förankring. Vi har upplevt protester. Lärarfacket har protesterat, och medierna har varit snabba att rapportera om de här protesterna. Sanningen är dock att vi inte har någon aning om hur den folkliga förankringen egentligen ser ut.
(Applåder)
Anf. 121 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Tack, Lotta Edholm, för svaren! Jag håller med Lotta Edholm om att det här är en komplex och viktig fråga, och jag tror att den samhällsdebatt som vi har nu är viktig för oss att ta. Det är viktigt att man ser skillnader mellan olika politiska partier, och det är viktigt med den starka rösten från civilsamhället.
Skolministern beskrev det tydliga väljarmandatet för en rättssäker migration. Det är dock lite oklart vad regeringspartierna har för mandat. Samtliga regeringspartier backade ju i valet. Men man har ett regeringsunderlag som är tydligt med vad man vill.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är inte här för att debattera migrationspolitik, utan det jag vill veta är hur skolministern ska hantera direktiven i relation till sitt ansvarsområde. Om statsrådet har svårt att se att det inte skulle göras undantag för vård och skola kan jag inte för mitt liv förstå varför de här direktiven inte dras tillbaka. Det är inte detta som kommer att minska något skuggsamhälle. Vi som lyfter problemet med utredningen gör det inte för att vi vill att det ska gå illa för människor utan för att vi vill ge barn en trygg plats i skolan.
Jag undrar var Liberalernas gräns går. När är den passerad?
Ni sitter i en regering på ett tydligt antiliberalt mandat från Tidöavtalet. Ni lägger fram direktiv till en angiverilagstiftning som dessutom försämras. Jag frågar igen: Vore det inte enklast att dra tillbaka de här direktiven?
Anf. 122 Anders Alftberg (SD)
Fru talman! Vi börjar närma oss slutet. Alla argument har harvats igenom, och det finns kanske inte så mycket att säga. Men vi kan ändå reflektera lite.
Ledamoten Linus Sköld undrade över det här med fackföreningarna. Jag är av den gamla skolan och anser att det är medlemmarna som utgör facket. Jag har själv varit aktiv, jag har varit skyddsombud och jag har träffat många som är medlemmar i lärarförbunden som säger att man inte vågar säga någonting annat än vad som sägs offentligt, för då åker man väl ut.
Den oron finns. Jag möter väldigt många fackligt aktiva som vet att det finns en viss kultur av att alla ska dra åt samma håll. Det är en egen debatt.
Vi kan också reflektera över hur ett begrepp som "angiverisystem" har använts. Det är vulgärt och lite förnedrande och sänker nivån, särskilt när ordet "angiveri" kommer från Socialdemokraterna. Ni är ju det enda partiet i vår politiska historia som har skapat en egen övervakningsapparat direkt under Olof Palme!
(Applåder)
Där styrde ni direkt från kansliet i Rosenbad och övervakade fackliga representanter om de skulle ha för vänsteraktiga åsikter.
Det är bra att kunna historia ibland, men ni glömmer alltför lätt.
(Applåder)
Anf. 123 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag tackar för alla inlägg i debatten. När man ser den långa talarlistan förstår man att detta är en fråga som engagerar mycket.
Det är en viktig och komplex fråga, precis som jag har försökt säga. Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ser problemen med skuggsamhället och att de tycker att det är viktigt att myndigheter samverkar bättre för att människor som faktiskt har fått avslag på sin ansökan om att stanna i Sverige också lämnar Sverige.
Jag har även noterat att ett antal fackförbund har varit bekymrade och tagit avstånd från idén om att tvingas anmäla papperslösa elever, precis som har lyfts fram i debatten. Jag ser såklart samma problem som bland annat lärarna gör, och självfallet träffar jag ofta fackföreningarna - så ofta de vill, faktiskt!
Jag har varit i kammaren för att diskutera denna fråga tidigare, som någon kanske kommer ihåg. Jag står fast vid vad jag sa då: Alla förslag som läggs fram i riksdagen ska vara förenliga med internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om informationsskyldighet, som detta handlar om, behöver vara förenligt med bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Konventionen har också ställning som svensk lag, vilket gör det lite speciellt. Det gör att tolkningen är svensk lag på ett annat sätt än i många andra länder, där man mer kanske kan glida på vad innehållet egentligen innebär. Här finns barnets rätt till utbildning oerhört tydligt uttalad. Barnkonventionen gäller, och i de kommande förslagen behöver man se till barnets bästa - precis som man ska göra i alla lagförslag som passerar denna församling. Jag kan faktiskt tycka att det inte har varit så alla gånger.
Det är därför vi i Tidöavtalet och i tilläggsdirektiven har pekat på att undantag ska göras och att det finns situationer där det skulle strida mot ömmande värden att tillämpa en sådan här informationsskyldighet. Jag tycker att min ministerkollega Acko Ankarberg Johansson uttryckte detta väl i medierna häromdagen, då hon talade om vikten av att låta utredningen titta på de målkonflikter som faktiskt kan uppstå: Detta är svåra juridiska frågor där det är viktigt att hela tiden ha med sig ett etiskt perspektiv. Hon nämnde också behovet av en ventil för särskilda fall, och det är precis sådant som utredningen måste titta på.
Återigen: För mig är det självklart att lärare ska fokusera på att undervisa elever. Jag utesluter inte heller att det kan bli fråga om även andra undantag. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att utredningen handlar om en stor och väldigt viktig fråga, nämligen hur vi med bästa möjliga medel ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där inte minst kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt, och jag tycker faktiskt att vi alla har ett ansvar för att göra någonting åt det.
Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med alla de problem det faktiskt medför.
Anf. 124 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag hör skolministern svara att förslag som läggs fram ska vara förenliga med barnkonventionen och att det ska kunna finnas en ventil för särskilda fall, men det var inte frågan. Frågan senast jag stod i denna talarstol var om ministern kan garantera att skolpersonal inte kommer att bli skyldig att ange sina elever. Det är enkelt - kan ministern garantera det, ja eller nej?
Skolledare, som min interpellation handlade om, har redan en tuff arbetssituation. Jag försökte illustrera det med allt som ligger på en skolledares bord. Det här förslaget skulle göra en redan tuff arbetssituation värre.
Både skolministern och Sverigedemokraterna har pekat ut ett samhällsproblem som vi socialdemokrater har pekat på länge, nämligen det som i den här debatten går under benämningen skuggsamhället - människor som vistas i landet utan tillstånd och lever gömda. Vi är med på att vi behöver hitta åtgärder för det; den utredning som detta tilläggsdirektiv gäller tillsattes faktiskt av den socialdemokratiska regeringen. Men det här förslaget befäster och fördjupar skuggsamhället snarare än bekämpar det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hela idén är sverigedemokratisk ondhetssignalering. Den kommer inte att lösa ett enda av de problem som man påstår att den ska lösa. Angiverilagen är sverigedemokratisk ondhetssignalering, och det enda rimliga för statsrådet vore att vägra.
(Applåder)
Anf. 125 Mats Wiking (S)
Fru talman! Vi är överens om att skuggsamhället inte är bra för dem som befinner sig i det. Ingen människa mår bra av att inte vara välkommen - inte i Sverige och inte i det land man flytt ifrån.
Sveriges lagar ska ändå gälla, och beslut om utvisning ska givetvis verkställas. Men fram till dess att utvisningen är verkställd ska familjens barn ha en så trygg tillvaro som möjligt. Det tyckte också den borgerliga regeringen 2013. Barn ska kunna gå kvar i förskolan och skolan fram till att utvisning verkställs, för den tryggheten kan vara avgörande för barnens mående i framtiden.
Att ett papperslöst barn som mår dåligt ska kunna gå till mig som skolkurator och berätta om sin oro över att familjen ska utvisas utan att jag ska behöva anmäla barnets familj handlar om trygghet och förtroende. Jag vill att Sverige ska vara ett land där alla barn ska känna att skolan är till för dem och att de med förtroende kan vända sig till personalen i skolan.
Kommer skolministern att se till att papperslösa ska kunna fortsätta gå i skolan även med den nya lagen?
(Applåder)
Anf. 126 Aylin Nouri (S)
Fru talman! I dagens debatt har jag ställt flera frågor till skolministern. Jag har frågat om skolministern kan garantera mig det som hennes partikollega ordföranden i utbildningsutskottet har sagt, nämligen att skolan ska undantas från angiverilagen. Vi har ställt många frågor, men vi har knappt fått några svar från skolministern.
I stället har vi fått många svar från Sverigedemokraterna, och Sverigedemokraterna har sedan tidigare meddelat precis hur man ser på angiverilagstiftningen. Jimmie Åkesson konstaterade redan tidigt i processen att detta kommer att komma på plats och att det kommer att omfatta alla offentliganställda. I den debatt vi hade tidigare i år gick Sverigedemokraternas utbildningspolitiska talesperson till och med så långt att han konstaterade att en lärare som vägrar att ange barn när och om detta kommer på plats inte ska få behålla sitt jobb.
Precis i linje med Sverigedemokraternas kommunikation ser vi nu att det finns utredningsdirektiv på plats där inget yrke undantas från anmälningsplikten. Dessutom ska man utreda konsekvenser för den som bryter mot anmälningsplikten.
Regeringsunderlaget och ministrar från regeringen har bett oss socialdemokrater att sansa oss lite i debatten. De har bett oss att inte överdriva så mycket och inte göra så stor sak av den här frågan. Jag kan försäkra dem om att vi inte kommer att sansa oss. Precis som svenska folket, precis som fackförbunden och precis som yrkesgrupp efter yrkesgrupp kommer vi att säga: Vi anger inte. Den här typen av lagstiftning är inte värdig Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 127 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Tack för svaren, statsrådet! Jag saknade svar på min fråga om huruvida barnkonventionen har hindrat andra länder från att genomföra liknande angiverisystem i skolans värld.
Jag tycker att många försöker blanda bort korten i debatten. Man försöker till exempel blanda ihop orosanmälan för barnens bästa med att anmäla barn till papperslösa till polisen, vilket är två vitt skilda saker. Jag tror faktiskt att alla förstår att det är vitt skilda saker, så syftet kan bara vara att försöka blanda bort korten.
En annan sak man pratar om är att få bort skuggsamhället. Men är det verkligen en effektiv åtgärd för att få bort skuggsamhället, just det här att införa angiverilagar i skolan? Den enda effekt det kommer att få är att barn i skolåldern stannar hemma om de har papperslösa föräldrar. Ingen kommer att lämna landet på grund av det, men man kommer att gå miste om utbildning. Ändå var det så viktigt för Sverigedemokraterna att få in detta, och Liberalerna orkade inte stå emot.
Skolministern hade i dag kunnat lova alla oroliga lärare och all annan orolig skolpersonal att hon inte tänker medverka i en regering som tvingar dem att ange elever. Den möjligheten har skolministern inte tagit. I stället ska vi tro att Liberalerna i nästa steg på något sätt skulle klara av att stå emot trycket från Sverigedemokraterna.
Tydligare än så här blir det kanske inte. Liberalerna blev ingen vakthund mot auktoritära idéer. Liberalerna blev i stället en dörrmatta och en facilitator för att ta fram förslag som går i och för Sverige i en mer auktoritär riktning.
Eller kan Lotta Edholm här och nu garantera att hon och regeringen inte kommer att lägga fram förslag som gör att Sveriges lärare kan tvingas ange sina elever till polisen eller Migrationsverket?
(Applåder)
Anf. 128 Rose-Marie Carlsson (S)
Fru talman! Mitt första anförande började med att jag hade en klump i magen. Det var inte som lärare eller pedagog i skolverksamhet utan i mitt yrke som undersköterska, som jag jobbat som i många år.
Den klumpen i magen möter jag bland pedagogerna i förskolan och i skolan. Jag tänkte att nu kan vi få klarhet från ansvarig minister om vad som kommer att gälla. Men jag kan säga att klumpen i magen är ännu större efter att ha hört debatten här.
Samtidigt blir jag väldigt förvånad över att man är så naiv och tror att detta ska minska eller ta bort skuggsamhället, för det kommer det inte att göra. Det kommer att öka det.
Jag har ställt ett par frågor tidigare som jag inte har fått svar på. Jag ska bara ta en av de frågorna. Det gäller den offentliga verksamheten. Men de fristående, då?
Sedan ger jag en chans till att svara på den fråga som interpellationen egentligen handlar om och som gör att vi står här. Hur avser ministern att agera - alltså göra något - inom sitt område för att landets pedagoger ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barns lärande och utveckling om de samtidigt ska vara skyldiga att ange barnen? Vi har bara hört om denna utredning, men det är inte att agera tillräckligt. Hur avser ministern att agera inom sitt område för att detta inte ska komma till stånd?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 129 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Den här debatten har tydliggjort hur viktig den framtida dialogen kommer att vara, vilket skolministern också pratade om i sitt senaste anförande.
Jag hoppas på det, för jag vet att fackförbunden vill prata om den här frågan. De vill säkerställa att deras framtida uppdrag är det nuvarande uppdraget och att de kan fokusera på utbildning och fostran i det uppdrag som står i skollagen och i läroplanerna.
Just den här debatten gör mig alldeles extra engagerad. För bara ett år sedan blev jag tjänstledig från mitt jobb som lärare, och kollega efter kollega har hört av sig under den här debatten om hur svårt de ser att deras framtida och nuvarande yrke kan bli. Gamla rektorer och rektorer jag lärt känna på andra sätt har hört av sig och sagt att "jag kan inte kräva det här av min personal". Det är därför denna fråga berör mig extra djupt. Jag är glad över att fackförbunden, alla fackförbund som organiserar skolans personal, så samfällt har ställt upp.
Jag låter skolministern svara på mina kollegors frågor i stället för att ställa ytterligare en fråga. I stället, och detta sagt med all respekt för den gränspolis som gör ett fantastiskt jobb i Sverige dag ut och dag in, står jag under den paroll som Sveriges lärare har: Jag är lärare. Jag är inte gränspolis. Jag anger inte!
(Applåder)
Anf. 130 Caroline Helmersson Olsson (S)
Fru talman! Jag har pratat om barnens rätt till utbildning. Det är en mänsklig rättighet. Är det något vi vet är det att det är bra för barn att gå i skolan.
Det jag har försökt lyfta upp i den här debatten är Kommunals yrkesgruppers roll i det hela för barnens välbefinnande och utveckling. Jag har inte fått svar på det, så jag tänker inte ställa den frågan en gång till. Jag tror att vi kan fortsätta på något annat sätt framöver.
Jag tänker inte ställa någon mer fråga. Jag vill bara säga detta: Låt professionerna inom skolan ägna sig åt det viktiga arbete de är utbildade till, inte åt att anmäla papperslösa!
(Applåder)
Anf. 131 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Den här frågan har uppenbart väldigt många dimensioner som är värda att beakta.
Jag hör och ser alla de lärare och kommuner och fackförbund som avvisar ett förslag om informationsplikt för lärare. Jag vill också vara tydlig med att ett sådant förslag faktiskt inte finns. Jag är väldigt glad att vi har en mycket skicklig utredare, som får ta tid på sig att utforma de särskilda undantag som krävs.
När man läser tilläggsdirektiven ser man tydligt att kommande regleringar ska vara rättssäkra och inte leda till orimliga effekter för enskilda. Det är såklart ett oerhört viktigt medskick som utredaren verkligen behöver ta om hand noga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag slagit fast ganska många gånger nu i den här debatten ska förslagen som läggs fram vara i enlighet med internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det gäller bland annat Europakonventionen och barnkonventionen, där barnens rätt till utbildning slås fast.
Hur de här undantagen kommer att se ut rent lagtekniskt är faktiskt upp till utredaren, och först när förslaget har lämnats till regeringen kan vi diskutera den exakta utformningen. Men jag kan som sagt konstatera att alla förslag som utredaren lägger fram måste vara förenliga med barnkonventionen och det faktum att Sverige har gjort barnkonventionen till lag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.