Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2020/21:FiU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 december 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

45 miljarder till EU-avgiften (FiU5)

Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-12-08
Justering: 2020-12-10
Trycklov: 2020-12-10
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:FiU5

Alla beredningar i utskottet

2020-12-03, 2020-12-08

45 miljarder till EU-avgiften (FiU5)

Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-12-15
Debatt i kammaren: 2020-12-16
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:FiU5, Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Debatt om förslag 2020/21:FiU5

Webb-tv: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 261 Jan Ericson (M)

Fru talman! För ganska exakt ett år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade förra årets budgetbeslut rörande EU-avgiften. Jag framförde då min och Moderaternas oro för en kraftigt stigande EU-avgift kommande år.

Då visste vi inte att det inte bara skulle bli en kraftig svensk avgiftshöjning 2021, utan vi skulle även tvingas delta i en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel ska sätta kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år.

Frågan om den svenska EU-avgiften i EU:s kommande långtidsbudget har diskuterats många gånger i både finansutskottet och EU-nämnden, och jag har varit med på de flesta av dessa överläggningar. Vid flera tillfällen har jag och mina moderata kollegor efterfrågat större tydlighet från svenska ministrar och från statsministern. Men tvärtom har vi sett en alltmer oroväckande bild där företrädare för regeringen, inklusive statsministern, ibland har låtit lite väl uppgivna och signalerat svaghet inför de EU-länder som driver på för en större budget.

Man har mer eller mindre tydligt signalerat att Sverige knappast lär kunna förhandla fram en lösning som är gynnsam för Sverige utan att vi i praktiken måste förbereda oss på kraftigt ökad avgift. Från moderat synpunkt är detta ett olyckligt sätt att förhandla. Man kan inte backa in i en förhandling utan måste vara tydlig med sin linje.

Tyvärr gick ju heller inte förhandlingarna Sveriges väg. Visserligen fick vi behålla svenska rabatter på EU-avgiften, men avgiften ökar trots detta med hela 16 procent - trots att ett EU-land lämnar unionen och budgeten därmed snarare borde minska. Och ovanpå alltihop läggs den framtida kostnaden för tidigare nämnda återhämtningsfond.

Från moderat sida är vi besvikna över utfallet av budgetförhandlingarna och dessutom mycket kritiska till EU:s återhämtningsfond, som blev ännu större och dyrare än vad vi befarade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Vad blir då Sveriges kostnader för EU per år framöver? Det fick vi redovisat av finansministern på EU-nämndens möte den 27 november. Den vanliga långtidsbudgeten för 2021-2027 innebär att Sveriges årliga avgift stiger från knappt 39 miljarder per år till nära 45 miljarder per år, en ökning med 16 procent. Då är de framförhandlade svenska rabatterna på avgiften avräknade.

När det gäller den så kallade återhämtningsfonden, Next Generation EU, ligger den utanför EU:s långtidsbudget. Hela summan till denna fond kommer att lånas upp av EU med medlemsstaterna som garanter. Därefter delas pengarna ut som bidrag och lån till medlemsländerna, dock mest till södra och östra Europa. EU skjuter kostnaderna framför sig, och medlemsstaterna ska börja betala tillbaka lånet först 2028 och hålla på i 30 år fram till 2058.

För Sveriges del blir kostnaden i dagens penningvärde 4,9 miljarder extra per år under dessa 30 år, eller totalt 147 miljarder. Och som vanligt är vi stora nettobetalare; vi betalar mycket mer än vi får tillbaka.

Det paradoxala är att EU har bestämt sig för att kalla denna skuldsättning av framtida generationer för dagens utgifter för Next Generation EU. Men det nästa generation får i arv efter oss är skulden, som alltså ska betalas tillbaka med början 2028 och sedan 30 år framåt. Få av dagens ledande politiker lär behöva ta ansvar för vad som händer från 2028 till 2058, och det är ju väldigt praktiskt att använda pengar i dag som någon annan får betala i framtiden.

Lika märkligt är att man använder pandemin som argument för att låna upp denna gigantiska återhämtningsfond. Pengarna fördelas nämligen inte alls efter vilken skada pandemin har orsakat respektive land. Sverige har drabbats hårdare än många andra länder och har även bland de högre dödstalen per capita i EU. Inte heller ekonomiskt verkar vi ha klarat oss nämnvärt bättre än andra. Trots detta får vi en mycket liten del av fonden, och andra länder som har drabbats lindrigare av pandemin får betydligt mer.

Fru talman! I takt med att EU:s budget växer alltför mycket och den gigantiska återhämtningsfonden läggs ovanpå kommer EU totalt att disponera ungefär 18 000 miljarder svenska kronor nästa budgetperiod, 2021-2027. Det är ofantliga belopp.

Med en så omfattande budget är det självklart extra viktigt att motverka fel, fusk och korruption, och där har EU:s revisionsrätt en viktig roll. I den senaste granskningen riktar man kritik mot att felen och bristerna tyvärr ökade under 2019.

Vid EU-nämndens möte den 27 november framförde jag till finansministern Moderaternas krav på en skarpare skrivning om Sveriges hållning när det gäller denna kritik. Vi tyckte att regeringens text var alldeles för försiktig och ville vässa den ordentligt. Jag uppskattar att finansministern samtyckte till vårt förslag om en skarpare skrivning.

Sverige är stora nettobetalare till EU, och den nya budgeten och den tillkommande återhämtningsfonden gör att EU förfogar över mer av våra svenska skattepengar än någonsin tidigare. Det blir då ännu viktigare att pengar inte försvinner genom slarv eller i värsta fall genom fusk eller korruption.

Fru talman! Den svenska regeringen har uppenbara problem med att ta till vara Sveriges intressen i EU fullt ut. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden, utan vi ser det även på andra områden. Ett exempel är EU-förslaget om minimilöner. Ett annat är det hotande förslaget om taxonomi, som vi just nu hanterar i finansutskottet och som hotar att slå hårt mot svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

På punkt efter punkt visar det sig att Sveriges regering inte kan stå emot starka krafter i EU som driver på för beslut som missgynnar Sverige. För oss moderater, som i grunden är positiva till det svenska EU-medlemskapet, är det oroväckande att Sveriges regering inte lyckas bättre. I en förlängning hotas det svenska folkets stöd för EU-medlemskapet. Det är viktigt att regeringen tydligt prioriterar EU-frågorna och ser till att statsråden kommer in i diskussionerna tidigt i processerna och inte låter förhandlingarna helt skötas av tjänstemän.

Fru talman! Inom EU finns nu starka röster för att införa vad som i praktiken kan kallas rena EU-skatter. Från svensk sida är en stor majoritet av partierna negativa till detta. Det blir oerhört viktigt för Sverige att försöka samla en majoritet av EU-länderna mot dessa förslag. Detta får inte bli ännu en fråga där Sverige viker ned sig. Skattebeslut måste fattas i enighet, och Sveriges regering måste tydligt och tidigt visa att vi inte kommer att acceptera att ge EU beskattningsrätt, vare sig direkt eller indirekt.

Det får inte råda några som helst tvivel om att Sverige kommer att säga nej till alla försök att ge EU direkt eller indirekt beskattningsrätt eller att hitta på andra nya kreativa intäktskällor som tar in pengar från EU:s medborgare.

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslag inom olika utgiftsområden. Vi deltar därför inte heller i beslutet rörande utgiftsområde 27 och den svenska EU-avgiften och bifogar i stället ett särskilt yttrande.

Fru talman! Jag är nu inne på mitt 15:e år som ledamot i Sveriges riksdag, och det vi upplevt under detta år liknar inget vi har upplevt tidigare.

Jag vill särskilt tacka kollegor och tjänstemän i finansutskottet och i EU-nämnden för trevlig stämning, gott humör och en god kreativitet när det gäller att hantera alla praktiska problem. Vi har alla sett hur vi har det hemma på våra Skypemöten - allt från att min hund avbröt statsministern från Bryssel till att folk har setts spilla ut kaffekoppar på datorn och lite annat smått och gott. Vi har fått en bra inblick i varandras privatliv.

Nu önskar jag talmannen, tjänstemännen i kammaren och tjänstemännen i utskottet en riktigt skön julledighet, givetvis i enlighet med rådande rekommendationer från Folkhälsomyndigheten!


Anf. 262 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Förra årets debatt om EU-avgiften handlade i stort om långtidsbudgeten för 2021-2027. De flesta av partierna här i riksdagen var då överens om att Sveriges kostnad inte skulle öka under den kommande budgetperioden. Det var - och är - en lågt satt ambitionsnivå. Vi i Sverigedemokraterna å sin sida ville och vill minska Sveriges EU-kostnader och se en slimmad union där makten och skyldigheterna ligger hos medlemsländerna. Vi har därför motsatt oss långtidsbudgetens storlek och givetvis sagt nej till återhämtningsfonden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

I förra veckan kom man överens om långtidsbudgeten och ett enormt återhämtningspaket. Vad Sveriges kostnad blir går inte att på förhand exakt förutse, men prognosen är att vår kostnad för själva EU-avgiften under kommande långtidsbudget hamnar runt 45 miljarder svenska kronor per år. För att sätta det i proportion är det mer än vad regeringen satsar på tryggheten för våra gamla, det vill säga utgiftsområde 11. Till denna kostnad ska läggas vår del av återhämtningsfonden.

Regeringen upprepar ständigt att Sverige aldrig fått så stora rabatter som vi nu har på kommande långtidsbudget. Det är bra. Men trots rabatter har svenskarna högst avgift per invånare netto, det vill säga efter att man räknar in avgifterna minus de bidrag som betalas ut. Vi är heller inte det enda landet som åtnjuter rabatt på EU-avgiften; till exempel Tyskland erhåller stora rabatter på avgiften.

Ett annat slags rabatt som vi sällan talar om i Sverige är det extra jordbruksstöd som 14 EU-länder får. Det här snedvrider konkurrensen för våra jordbrukare. Frankrike tar emot ett enormt stöd, följt av länder som Tyskland, Spanien och Italien.

Förutom det särskilda jordbruksstödet avsätts stora delar av EU:s budget till just jordbruket. I dag är det så illa att var tredje euro i budgeten går till jordbruksstöd. I den bästa av världar ser man framför sig att detta enorma stöd går till hållbara jordbruk och jordbrukare som på riktigt värnar om en bra djurhållning. Men så är det inte - Frankrike, Italien och Spanien har vant sig vid de stora stöden och sätter stopp för en ny jordbrukspolitik. Resultatet är att störst jordbruksstöd ges till de industriella giganterna och inte till familjejordbruken - 80 procent av stödet hamnar hos 20 procent av tillverkarna.

En modern, minskad EU-budget - och därmed en minskad EU-avgift - kan bara ske om alla medlemsländer inser att den väg vi slagit in på är ohållbar.

Fru talman! Världen drabbades av corona i början av mars i år, och där är vi fortfarande. Från att vi i Sverige sett budgetrestriktivitet som absolut nödvändigt har vi gjort ett lappkast. Nu ökar vi vår statsskuld, vilket i detta läge är nödvändigt.

Däremot är det svårt att se varför dagens svenskar och framför allt våra barn ska bära kostnader för misskötta ekonomier i EU. Jag pratar om EU:s enorma återhämtningsfond Next Generation EU. Här har det blivit tydligt att vissa länder, till exempel stora länder som Spanien och Italien, anser sig ha rätt till välskötta industriländers skatteintäkter. Eller ännu värre: För dem är det självklart att vi ska öka våra statsskulder för att finansiera deras misskötta statsfinanser.

EU:s långtidsbudget hänger ihop med NGEU, och därför stannar inte Sveriges kostnader vid den årsavgift som det ska beslutas om i dag. NGEU är ett åtagande som ska återbetalas från 2028 till 2058. Det handlar om ett krispaket på smått overkliga 8 000 miljarder kronor utöver den ordinarie långtidsbudgeten.

Regeringen och de flesta riksdagspartier har godkänt NGEU och därmed vårt ekonomiska åtagande. Under våren var det dock helt andra tongångar vid genomgångar med finansutskottet och EU-nämnden. Regeringen var då tydlig med att man ansåg att NGEU inte träffar rätt när det gäller vilka länder som kommer att få störst bidrag. Tanken med återhämtningsfonden är att stötta de länder som drabbats hårdast av pandemin, men de länder som kommer att få mest stöd är länder som redan före corona drogs med misskötta statsfinanser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Kritik har även lyft fram att NGEU till stor del handlar om att rädda euron, vilket naturligtvis är någonting som Sverige inte ska delta i.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag passa på att önska vice talmannen och alla kollegor i utskottet en god jul och ett gott nytt år!


Anf. 263 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation om att EU:s långtidsbudget bör förhandlas om. Vi menar att mindre pengar ska gå till militär, gränspolitik och det klimatskadliga jordbruket till förmån för återhämtningspolitik genom sociala investeringar, grön omställning och modern infrastruktur.

I våras presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ekonomisk återhämtningsfond för medlemsstater som drabbats av coronapandemin. Fonden innehöll 750 miljarder euro, nästan 8 000 miljarder svenska kronor, och kommissionens förslag innebar att en tredjedel av pengarna skulle lånas ut medan resten skulle ges som bidrag. Vänsterpartiet drev att fonden borde vara en angelägenhet för euroländerna och inte för alla medlemsstater. De länder som sagt nej till valutasamarbetet i EMU borde stå utanför.

Vänsterpartiet är i grunden för samarbete och solidaritet mellan medlemsländerna, men vi är mycket kritiska till resultatet av förhandlingarna om återhämtningsfonden. Övriga medlemsstater gick visserligen Sverige till mötes när det gällde att det skulle vara en större del som var lån - det blev en större andel av fonden som blev lån, men inte genom att bidrag omvandlades till lån utan genom att lånedelen ökades. Viktiga program som miljö och forskning fick minskade anslag för att medlemsstaterna skulle få möjlighet att låna mer i återhämtningsfonden. Detta är lån som de förmodligen inte kommer att söka eftersom bidragen är så stora och generösa.

Det Sverige uppnådde med sin förhandling var alltså oförändrade bidrag och minskat stöd för miljö och forskning, vilket är något som Sverige inte borde ha sagt ja till.

Vi anser att kostnaden för Sverige blir alltför hög. Vi är också oroliga för att flera EU-länder kommer att fastna i skuldsättning med krav på åtstramningspolitik. Under eurokrisen fick vi se flera exempel på hur EU bland annat tvingade länder att privatisera, försämra arbetsrätten och använda skattepengar till att rädda banker i stället för att satsa på välfärden.

I stället för en återhämtningsfond på EU-nivå ser Vänsterpartiet andra alternativ för att hjälpa länder i kris. Redan hårt skuldsatta länder bör egentligen inte skuldsättas ytterligare. För att underlätta för medlemsländer att återhämta sina ekonomier efter coronapandemin bör Sverige på EU-nivå verka för skuldnedskrivningar i stället för ökade lån.

Ett av resultaten av stats- och regeringschefernas uppgörelse i juli handlade om urvattnade skrivningar kring mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. När flera länder inom EU går åt ett alltmer auktoritärt och odemokratiskt håll är möjligheten att ställa demokratikrav i den gemensamma budgeten ett av få verktyg vi har för att påverka. Tack vare parlamentet skärptes skrivningarna, och hösten har använts till att få alla stater att gå med på ändringarna i den så kallade villkorlighetsförordningen. Men för att få alla länder att säga ja har ett uttalande antagits som kommer att ge dessa länder möjlighet att fortsätta förhala införandet av konditionalitet och att rättsstatens principer ska respekteras för att de ska få ta del av EU:s stödfonder. Det är fortfarande oklart om de kommer att krävas tillbaka, som statsministern hävdar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

För att stärka arbetet för demokrati, rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna har vi från Vänsterpartiet motionerat om att Sverige ska verka för att allt ekonomiskt stöd från EU villkoras med skarpa demokratikrav. Liknande motioner har lagts av flera partier. Eftersom det finns en enighet om detta i riksdagen avstod vi i utskottet från att yrka på detta. Men den senaste utvecklingen och uttalandet visar att vi ändå inte har nått ända fram.

Ett område som fått extra anslag i EU-budgeten är säkerhet och försvar. Vänsterpartiet är starkt emot det gemensamma försvarsarbetet inom EU. Vi säger nej till alla planer på upprustning och gemensamt försvar. Vi menar att Sverige och arbetet för fred och nedrustning gynnas av att vårt lands alliansfrihet garanteras.

Fru talman! I dag ger EU våra grannar ekonomiskt stöd för att de ska hålla flyktingar borta. I stället för att ha egna räddningsfartyg på Medelhavet överlåts detta till Libyen. Det kommer dock rapporter om omänsklig hantering vid dessa så kallade räddningsinsatser och om hur flyktingarna behandlas i Libyen. Samtidigt fortsätter EU samarbetet med Libyen och kommer att utveckla det. Frivilligorganisationer som har fartyg för räddningsinsatser riskerar böter, och människor som räddar liv får fängelsestraff. Vänsterpartiet vill se en annan politik där EU räddar liv. Vi kan också se hur arbetssättet på Medelhavet får fler att söka sig till Europa via Gran Canaria, vilket är en mycket farligare väg än den över Medelhavet.

Detta är några av våra skäl till att vi anser att EU:s långtidsbudget ska förhandlas om.

I övrigt avstår vi från ställningstagande när det gäller själva budgetbeslutet och redovisar våra överväganden i vårt särskilda yttrande.

Eftersom alla har gjort det önskar även jag talmanspresidiet och alla tjänstgörande en god jul.


Anf. 264 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Vi debatterar just nu EU-avgiften och Sveriges medlemskap i EU. Kristdemokraterna är i grunden varma EU-anhängare. Hade vi inte haft EU hade vi behövt uppfinna det. Det var tre kristdemokrater som lade grunden till det EU-samarbete som vi har haft under så lång tid och som har tjänat Europa så väl som en garant för fred och som bidrar till vårt välstånd med den inre marknaden som grund.

Vi menar att långtidsbudgeten behöver fokusera på de genuint gränsöverskridande frågorna. Det handlar om klimatarbete, migration och säkerhet men också om att stödja forskning och utveckling i hela unionen och att samtidigt verka för att stärka de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer såväl inom som utom unionen.

Fru talman! Det är bra att Sveriges EU-avgift ändå relativt sett har kunnat hållas nere och att vi har fått behålla en del rabatter. Men den väg som EU slagit in på är djupt bekymmersam. Man har dragit på EU:s medborgare en gigantisk statsskuld på EU-nivå som man sedan delar ut i kravlösa bidrag till länder som inte har skött sina ekonomier på ett bra sätt. Det här skapar slitningar och splittring inom EU. Det är inte att värna EU:s grunduppdrag. Vi är djupt kritiska till det instrument som man har etablerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Vi ser nu också att EU kommer med nya instrument och nya egna medel som man vill använda för att kunna finansiera de mycket stora åtagandena. Det är egna medel som ännu inte fullt ut materialiserats, men det är nya skatter och avgifter som ska läggas på medborgarna för att klara de långtgående åtagandena.

Det är nu mycket viktigt att Sverige fortsätter att bevaka att EU gör vad det ska. EU ska lägga större fokus på de genuint gränsöverskridande problem som vi måste hantera tillsammans. Men vi ska göra det på ett sätt som är sparsamt, ansvarsfullt och värnar EU-tanken fullt ut, fru talman.

Jag tycker att Sverige har en viktig uppgift att motverka lite av den expansionism som faktiskt kan bli ett hot mot själva samarbetet om den tillåts fortgå ohämmat utan att man återför EU till kärnverksamheten, som är fredsarbetet och de genuint gränsöverskridande utmaningarna.

Kristdemokraternas ramar har fallit. Därför deltar vi inte i beslutet utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.


Anf. 265 Björn Wiechel (S)

Fru talman! EU:s budget för 2021 är den första budgeten som kommer från den nya långtidsbudgeten, den som sträcker sig mellan åren 2021 och 2027.

Sveriges medlemsavgift beror i huvudsak av vilken budgetram som sätts för långtidsbudgeten. Den bryts sedan ned i årliga ramar. Därför är den viktigaste frågan för den svenska medlemsavgiftens storlek hur långtidsbudgeten blir.

I somras kom EU:s stats- och regeringschefer fram till en ny långtidsbudget. Förhandlingarna kom förstås, vilket många har lyft här från talarstolen, att präglas av coronapandemin och hur den har påverkat medlemsländernas ekonomi. Därför tillkom ett stort återhämtningspaket till budgeten med syfte att få fart på ekonomin igen.

För svensk del innebar förhandlingen om långtidsbudgeten flera viktiga framgångar. Det övergripande målet för oss, det som regeringen hade som mandat från riksdagen, var att hålla nere medlemsavgiften.

I och med att Storbritannien lämnar EU försvinner också deras medlemsavgift. Från svensk sida var det därför självklart att EU:s budget borde minska med motsvarande, men det var inte lika självklart för alla. Vi såg med oro på hur andra EU-länder skulle försöka fylla det hålet genom att öka Sveriges avgift.

Under förhandlingarna gjorde den svenska regeringen gemensam sak med tre andra länder som hade samma ingång som vi: Danmark, Nederländerna och Österrike. Tillsammans med dessa länder lyckades Sveriges statsminister till slut ro i hamn att Sveriges avgift hålls nere och att rabatterna är de största någonsin. För nästa år antas medlemsavgiften därmed bli 45 miljarder kronor. Vad den exakt blir är oklart eftersom det också beror på hur väl EU lyckas med sina olika åtaganden.

Förutom att hålla nere den svenska avgiften innebär den nya långtidsbudgeten en framgång när det gäller att koppla ihop utbetalningar med att leva upp till demokratiska värden. Om ett land inte lever upp till rättsstatsprinciper finns numera en mekanism på plats som möjliggör för EU att med kvalificerad majoritet stoppa betalningar till det landet. Detta villkor var också avgörande för att Sverige kunde ställa sig bakom förslaget till långtidsbudget. Att slå vakt om demokratiska principer handlar om att värna vad EU ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Fru talman! För Sverige är EU-samarbetet viktigt. Förstås handlar det om att kunna lösa saker tillsammans som vi inte kan lösa var och en för sig, som klimatet. Det handlar också om att våra medborgare ska kunna vidga sina möjligheter och samtidigt kunna hjälpas åt att skydda varandra.

Ett samarbete som EU bygger på en uppfattning att vi är beroende av varandra. Vi är det för att upprätthålla fred och förståelse, och vi är det för att skapa ekonomisk utveckling. Med EU får vi en möjlighet att tillsammans reglera marknader så att vars och ens liksom gemensamma intressen tas till vara. Vi får med EU också ett sätt att på demokratisk väg hantera konflikter.

Med EU har vi möjlighet att få till en gemensam, stark röst för demokrati gentemot omvärlden. Med EU kan vi få avtal på plats för handel, samarbete och en regelbaserad världsordning som vi i Sverige aldrig skulle kunna åstadkomma på egen hand som en liten nation.

Även om vi vill hålla avgiften låg finns det alltså goda skäl till att vi betalar vår medlemsavgift.

Sverige är också, som vanligt, en aktiv medlem som engagerar sig och som ställer krav. Vi vill att pengarna ska gå till rätt saker som till exempel säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning, medan utgifterna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken bör minska.

Vi anser vidare att EU bör ägna sig åt de gemensamma frågor som hanteras mer effektivt på EU-nivå än av de enskilda länderna var för sig. Vi verkar också för att EU ska idka budgetdisciplin, där utgifter finansieras inom ram eller via omfördelningar. Skälen till detta är ytterst att det är medborgarnas pengar som vi hanterar och att det är förtroendet för EU som äventyras om saker inte sköts rätt.

Förhoppningen är att EU under kommande år, med en ny beslutad långtidsbudget, kan börja ta sig an alla de viktiga åtaganden vi har i unionen, nu också med ett villkor om att det ska ske i enlighet med rättsstatens principer.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.


Anf. 266 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Den europeiska unionen är en grundbult i det europeiska och det svenska internationella samarbetet. Vi som ett litet exportberoende land kan, rätt hanterat, mångdubbla vårt inflytande via en sådan organisation. Att Sverige enligt studier är en av de mest uppskattade samarbetspartnerna i EU vittnar om just det.

Sverige är en av de största nettobetalarna till EU, trots de stora rabatter vi har på vår avgift. Vi får också stort värde av den här avgiften. Trots detta är det såklart viktigt att hålla kostnaderna nere. Regeringens ambitioner om en social pelare har redan börjat baktända och måste motarbetas kraftfullt för att behålla nationellt självbestämmande och hålla budgetrestriktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

En av Centerpartiets viktigaste prioriteringar vad gäller EU är att varje medlemsland ska följa ett antal grundläggande demokratiska principer. Har man förmånen att få vara med i den gemenskap som EU innebär ska man också respektera rättsstatens okränkbara betydelse, domstolarnas oberoende samt vikten av fria medier.

Om man inte respekterar dessa principer menar vi, och många med oss, att man heller inte ska ha full möjlighet att ta del av EU-finansiering. Det här har vi lyft upprepade gånger under det gångna året, och det förblir ett av våra mest prioriterade ställningstaganden.

Därför välkomnar vi också den förordning som knutits till just långtidsbudgeten och som ställer tydliga krav på konditionalitet. Att Ungern och Polen släppte sina hot om veto mot förordningen är bra, men till dess att de fullt ut respekterar rättsstatsprinciperna på hemmaplan måste övriga EU-länder fortsätta att agera kraftfullt och unisont inte minst i budgetsammanhang.

Ungern går till val 2022, och det finns stor risk att Orbán stärker sitt grepp om makten, samtidigt som han försvagar oppositionen och medier för egen vinning. Polen har sitt parlamentsval 2023.

Därför är det olyckligt att rådsslutsatserna som antogs i förra veckan var något svaga och otydliga. Till exempel ska delar av förordningen prövas i Europadomstolen, vilket kan innebära väldigt utdragna rättsprocesser i uppemot ett år eller i värsta fall ännu mer. Det är ett misslyckande för Stefan Löfven och regeringen att man inte kunde få fram detta snabbare.

Det är också djupt beklagligt att EU-kommissionen satt så snäva restriktioner kring hur vi - med våra egna skattemedel, inte de EU-gemensamma - får stötta företag som befinner sig i djup ekonomisk kris på grund av pandemin. Att regeringen inte har lyckats förklara för kommissionen att de råd vi har satt, som är frivilliga, inte tvingande, men ändå tydliga och vägledande, fortfarande är att betrakta som kraftfulla restriktioner och något som man såklart måste kunna kompensera sina företag för är ett underbetyg till regeringen.

Slutligen, fru talman, måste de medel som EU nu förfogar över, både via den ordinarie budgeten och återhämtningsfonden, användas ansvarsfullt. Det är svindlande summor vi talar om.

På samma sätt som vi ska bygga Sverige starkare när pandemin är över behöver Europa byggas starkare. Den gröna omställningen behöver skyndas på. Sårbarheten behöver minskas inför nästa kris, vilken den än må vara. Där ska Sverige såklart vara ledande och pådrivande för att fortsätta att mångdubbla vårt inflytande.


Anf. 267 Mats Persson (L)

Fru talman! Ärade ledamöter! Det har varit fantastiskt stora insatser från Europeiska unionen i samband med coronakrisen. Det har också varit en tid då Europas länder har samlat sig för att gemensamt ta itu med coronakrisen och gemensamt hjälpas åt för att säkra jobb och företag, för att undvika konkurser, massarbetslöshet och allt för stora ekonomiska konsekvenser, för att se till att EU håller ihop.

Det är samtidigt viktigt att säga att varje land har ett viktigt eget ansvar för hur man sköter sin ekonomi. Man har ett viktigt eget ansvar för att inte skjuta över ansvaret på framtida generationer. EU får inte bli en instans som länder kan använda som ett argument för att inte själva ta hand om sin ekonomi. Det är viktigt att ta ett eget ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Fru talman! Det är också viktigt att stå upp för rättsstatens principer och att se till att länder som inte uppfyller grundläggande demokratiska fri- och rättigheter inte kan ta del av de pengar som betalas ut. Det bör vara en viktig del av EU-politiken framöver.


Anf. 268 Karolina Skog (MP)

Fru talman! När man ser på den budget som läggs fram och kan konstatera att Sveriges avgift till EU kommer att öka kraftigt och samtidigt ser att det faktiskt finns medlemmar i unionen som inte fullt ut tar ansvar för sin ekonomi kan man bli provocerad och lägga allt sitt fokus på det - att det är mycket pengar och att det är problem i EU.

Jag vill säga att det då också är viktigt att fokusera på och komma ihåg hur viktigt och värdefullt medlemskapet i EU är för Sverige, för svensk ekonomi, för våra företag och för alla oss som lever och verkar i Sverige. Genom EU-medlemskapet får vi goda möjligheter att driva en miljö- och klimatpolitik på ett mycket mer kraftfullt sätt. Vi kan agera tillsammans med andra, använda de legala verktyg som finns i EU och gemensamt förhandla med andra länder, till exempel.

När vi är med i EU tror jag att det är lätt att glömma hur mycket det betyder för våra företag som exporterar, importerar och samarbetar över landgränserna inom unionen. Efter en debatt där många har fokuserat på problem tycker jag att det är oerhört viktigt att lyfta fram och komma ihåg detta - varför vi betalar en medlemsavgift till EU.

Under de förhandlingar som har varit det senaste året har regeringen på riksdagens uppdrag fokuserat på att hålla Sveriges medlemsavgift och volymen på EU:s budget nere. Det finns delar i EU:s budget som jag tycker är lite svåra att motivera. Jag ser goda anledningar att exempelvis skära ned jordbruksbudgeten, men det är tydligt att det också finns mycket i EU:s budget som är oerhört viktigt och värdefullt och som kommer tillbaka till oss i Sverige, i miljöarbetet och i forskningsarbetet exempelvis.

Diskussionen om budgeten för Europeiska unionen har visat på det viktiga att vi har en rad grundläggande gemensamma värderingar som är inbyggda i unionen. Detta har kommit fram i diskussionen om att koppla rättsstatens principer till budgeten, och det är oerhört viktigt att det blev av trots ihärdigt motstånd från Polen och Ungern, som förstår att det handlar om dem. Det gör ju det.

Det har varit ett flertal medlemsländer som har stått upp för rättsstatens principer och för att dessa ska kopplas till budgeten. Det är oerhört viktigt, och jag ser fram emot att det ska tråcklas igenom hela vägen till att bli en aktiv princip så att de länder som inte respekterar rättsstatens principer heller inte ska åtnjuta samma rättigheter och medel som övriga medlemsländer. Detta är viktigt. Vi kommer inte att släppa taget om denna fråga. Vi bevakar den ända tills den är fullt genomförd på det sätt som medlemsstaterna har kommit överens om. Jag hoppas och räknar med att detta kommer att vara ett läge där EU visar sin starka sida och att det finns grundläggande värderingar som vi inte ruckar på.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag. Eftersom det är mitt sista anförande här nu vill jag också önska närvarande utskottskollegor och fru talmannen en god jul.


Anf. 269 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Fru talman! Först måste jag säga att det är fascinerande att höra en miljöpartist stå och hålla ett brandtal för EU. För oss i Moderaterna, som alltid har varit ett EU-positivt parti, har problemet varit att Miljöpartiet har varit så förbaskat negativa till allt som EU har gjort. Men nu säger Karolina Skog att vi måste se det positiva också. Jag tycker att det är intressant att man har gjort den resan och faktiskt har ändrat sig så dramatiskt på den punkten.

Däremot är jag oroad över regeringens oförmåga att lyckas med förhandlingarna i EU. Som jag sa i mitt anförande handlar det inte bara om EU-avgiften och återhämtningsfonden, där vi tycker att det har gått ganska dåligt. Vi har frågan om minimilöner - var hamnar Sverige där? Vi har den sociala pelaren som Stefan Löfven fick till på det omtalade Göteborgsmötet och som öppnade Pandoras ask för många EU-politiker - hur ska Sverige klara av att hantera den? Och så har vi taxonomin, som vi har pratat om tidigare.

För två veckor sedan ställde jag en fråga på frågestunden till statsrådet Bolund. Då förstod han inte att det var några problem alls med taxonomin, utan allt var jättepositivt. I förra veckan i finansutskottet var det samma sak. Då var det väldigt svårt för - den gången - statssekreteraren att förstå att det var några större bekymmer med taxonomin. Och denna vecka gör regeringen alltså helt om och skriver ett i och för sig väldigt bra yttrande, där man pekar på alla de problem som vi från andra partier har varnat för i flera veckor nu.

Då frågar jag Karolina Skog: Varför tog regeringen inte tag i detta tidigare? Varför såg man inte de problem som faktiskt hotar stora delar av Sveriges näringsliv och energiförsörjning? Varför tog man inte tag i detta tidigare? Varför vaknar man inte förrän nu, fem i tolv?


Anf. 270 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag tog uppenbarligen ut julledigheten lite för tidigt.

Jag vill gärna deklarera att jag alltid, under hela mitt liv och hela min politiska karriär, har varit väldigt positiv till EU. Jag röstade ja när jag var 18 år och några månader.

Däremot ser jag att Moderaterna gör en mycket bekymmersam resa. När man hör moderater prata om EU handlar det väldigt mycket om problem och det negativa och väldigt lite, alldeles för lite skulle jag säga, om de positiva delarna i EU-medlemskapet, inte minst när det är ledamoten Ericson som talar. Jag hoppas att detta inte är ett tecken på en omsvängning.

Det är populärt hos oppositionen att utmåla den svenska regeringen som en passiv spelare i EU. Inget kunde vara mer fel; det kan jag intyga inifrån. Sveriges regering är en aktiv part i EU-arbetet, och arbetet med taxonomin är inget undantag.

Vi har i finansutskottet fått information om de aktiva insatser som Regeringskansliet och ansvarigt statsråd har gjort under resans gång utifrån det mandat som har slagits fast i riksdagen, bland annat kopplat till hur det kommer att beröra olika branscher i Sverige. Jag har inte hört någon del i denna information som ger anledning till oro, utan man har tydligt intygat att man är aktiv under hand i bilaterala kontakter direkt med ansvarig kommissionär och med de olika tekniska grupper som hanterar denna fråga.


Anf. 271 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Fru talman! Jag hade aldrig trott jag skulle höra en miljöpartist säga att vi moderater har blivit väldigt negativa till EU. Det är inte så det ser ut.

Vi måste vårda vårt EU-medlemskap, och vi måste ifrågasätta sådant som inte fungerar rätt i EU om vi ska behålla legitimiteten för EU-medlemskapet och ha stöd för det från svenska folket. Då måste vi ha en stark svensk regering som företräder svenska intressen i EU. Det är på det viset som vi försvarar det svenska EU-medlemskapet och får stöd för det.

Karolina Skog nämner att regeringen får information och material från EU och så vidare, men det är ju inte så det ska hanteras. Det måste finnas aktivitet. Man måste ju bry sig. Man måste sätta sig in i frågorna. Statsråden måste själva ta förhandlingarna och inte bara skicka ned tjänstemän. Det är där som det uppenbarligen har brustit. Vi har fått information under hand om att det är så det har gått till. Det är där jag är väldigt orolig. Hur ska man reda upp detta nu? Vi får väl se var det landar.


Anf. 272 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag kan inte kommentera vilka rykten Ericson hör. Det vi har hört i utskottet är att statsrådet har haft direkta kontakter med kommissionären och att Sverige har varit informellt och formellt aktivt i processen med att ta fram en taxonomi för EU.

Som alltid är det lätt att det negativa tar överhanden. Debatten om taxonomin är ytterligare ett sådant exempel där man bara får höra om de enorma problem den kan komma att skapa. Det försvinner helt att det också finns svenska företag som kommer att tjäna på att vi får fram en gemensam definition av vad som är en grön investering. Detta försvinner helt i debatten och är ett bra exempel på hur lätt det blir onyanserat och hur Moderaterna tyvärr är drivande när det gäller den onyanserade bilden.

Det finns kritik, det finns saker som behöver rättas till och regeringen är väldigt aktiv i att få det på plats. Vi är inte nöjda med det förslag som kommissionen har lagt fram, men det finns också positiva delar i att vi får en taxonomi på plats.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-12-17
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 27

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslaget för 2021Riksdagen anvisar ett anslag för 2021 inom utgiftsområde 27 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 27 punkt 2.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2021 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2021.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 27 punkt 1.
  2. Frågor om Europeiska unionens budget

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:250 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 9,

    2020/21:2926 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 23,

    2020/21:3207 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 1,

    2020/21:3282 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 16 och

    2020/21:3404 av Jan Ericson (M).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S150085
    M001159
    SD100052
    C50026
    V04023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt39411295
    Ledamöternas röster