Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Yrkestrafik m.m.

Betänkande 2000/01:TU11

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 april 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Yrkestrafik m.m.(doc, 121 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_tu_11(pdf, 315 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:11 Yrkestrafik m.m.

Beslut

Motioner om yrkestrafik (TU11)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om olika yrkestrafikfrågor. Motionerna behandlar bl.a. den svenska åkerinäringens konkurrenssituation, kontrollen av den tunga trafikens regelefterlevnad och taxifrågor.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 21

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-03-08
Justering: 2001-03-20
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:TU11

Alla beredningar i utskottet

2001-03-08

Motioner om yrkestrafik (TU11)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om olika yrkestrafikfrågor. Motionerna behandlar bl.a. den svenska åkerinäringens konkurrenssituation, kontrollen av den tunga trafikens regelefterlevnad och taxifrågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-04-04
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:TU11, Yrkestrafik m.m.

Debatt om förslag 2000/01:TU11

Webb-tv: Yrkestrafik m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Anf. 171 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Fru talman! I detta betänkande behandlas saker som berör många människor i landet. Vad vi be- handlar är frågan om icke joniserande strålning. Den- na kan vi inte se men det finns vissa som kan för- nimma den. Den strålning som här behandlas går det att mäta. Jag tänker då på de högfrekventa fält som alstras vid användning av mobiltelefoner och även på strålningsförhållandena kring basstationer och anten- ner som nu med hög hastighet växer upp i städer och på landet. Exempel på icke joniserande strålning är radiovå- gor, mikrovågsstrålning, infraröd strålning, synligt ljus och ultraviolett strålning. Exponering för lågfrekventa elektriska och mag- netiska fält som uppstår vid överföring och använd- ning av elektrisk energi behandlas också delvis i det här betänkandet. I betänkandet behandlas en motion av Vänster- partiet där vi bl.a. tar upp frågan om elöverkänslighet samt forskningen kring denna. Själv har jag växt upp på en liten bondgård på landet. Vad jag fick höra från de gamla på gårdarna runtomkring där jag växte upp var rådet till min pap- pa att aldrig en längre tid ha djuren tjudrade eller betande under de kraftledningar som gick över våra marker. Skälet till det rådet var att deras erfarenhet var att kvigor som var dräktiga och även kor ofta fick missfall eller kastade, som det uttrycktes, om djuren ofta befann sig under eller i närheten av högspän- ningsledningarna. Det är inte alltid som man ska kasta bort goda råd från erfarna äldre verklighetsan- knutna människor. Dessa signaler från de gamla har jag tagit till mig. Häromveckan konstaterade även näringsutskottet i ett betänkande, som då behandlades och som det fattades beslut om här i kammaren, att forskningsre- sultaten vad gäller kraftledningar är motstridiga. Eftersom ett samband mellan kraftledningars magnet- fält och bl.a. leukemi inte kan uteslutas har Arbe- tarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut i sam- råd utarbetat en s.k. försiktighetsprincip. Som ni säkert vet upplever alltfler människor elö- verkänslighet i varierande grad. Frågan om orsaken till symtomen och besvären har länge debatterats livligt men det har ännu inte kunnat ges någon enhet- lig eller samstämmig förklaring till orsakerna när det gäller de här besvären. Snarare har det framkommit att den s.k. vetenskapliga expertisen är mycket splitt- rad i frågan om elöverkänslighet. Samtidigt upplever många elöverkänsliga människor sig missförstådda och utsatta. Det finns faktiskt elöverkänsliga personer som ibland måste lämna sina arbeten på grund av omfat- tande besvär till följd av sin överkänslighet. Frågan om elöverkänslighet ska kunna klassas som arbets- skada eller ej ligger inte inom området för detta be- tänkande och detta utskott, utan den delen - som vi också har med i vår motion - behandlas i socialför- säkringsutskottet. Vi i Vänsterpartiet anser att forskningen om elö- verkänslighet måste breddas och fördjupas. Det krävs en allsidig forskning där tekniker, medicinsk kompe- tens av alla slag och människor som upplever dessa problem samarbetar. Forskningen måste också inrik- tas mot att man dokumenterar och utvärderar åtgärder för rehabilitering och symtomlindring. Det behövs alltså fortsatt forskning för att vetenskapligt fastställa elöverkänslighet. Erfarenheten från andra områden har tyvärr visat att det är först när det är för sent som samhället reage- rar och förstår konsekvenserna av exponeringen av ett nytt ämne eller en ny substans. Vi kommer väl alla ihåg hur t.ex. tobaksbolagen förr hävdade att rökning var helt ofarligt för hälsan. De lyckades även få viss forskning att stödja deras påståenden. Forskare inom området elektromagnetism är nu- mera överens om att extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält påverkar biologiska system. Den uppfattningen rådde inte för 10-15 år sedan, utan här har vi ett exempel på ny kunskap. Reglerna var inte tillräckligt hårda på 1960- och 1970-talen. För att inte göra om samma misstag är det befogat med en skärp- ning av reglerna och med en breddning av forskning- en. Vi anser därför att utifrån en samlad bild av män- niskors vittnesmål och den forskning som hittills har bedrivits måste dessa frågor om elöverkänslighet tas på allvar - och vi tar de här frågorna på allvar! Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till reserva- tion 7. När det gäller miljöeffekterna av utbyggnaden av mobiltelenäten har Boverket i januari i år fått i upp- drag att belysa vilken inverkan den nu planerade utbyggnaden av mobiltelenäten kan få för främst natur- och kulturvärden. Det uppdraget ska genomfö- ras tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Natur- vårdsverket, Post- och telestyrelsen, Glesbygdsverket och Kommunförbundet. Uppdraget ska redovisas någon gång i maj månad i år. Den snabba utvecklingen av mobiltelenätet väcker naturligtvis frågor om hur en utbyggnad ska hanteras. Många basstationer placeras på höga master, som även kan kräva tillstånd enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen. Masterna kan ha effekter på hälsa och på natur- och kulturvärden beroende på hur de placeras. Här ska gällande lagar användas. Det är viktigt att begränsa miljöpåverkan och få en enhetlig och genomtänkt hantering av ansökningarna. Bover- ket ska tillsammans med de andra myndigheterna belysa tänkbara miljökonsekvenser och metoder för att hantera konflikter mellan utbyggnadsintresset och andra intressen. Det är enligt vår syn viktigt att man inte glömmer bort att miljöbalkens hänsynsregler kan och ska an- vändas. Vi avvaktar med intresse slutredovisningen av det uppdrag som Boverket har fått. Jag vill avsluta med att liksom tidigare yrka bifall till reservation 7.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-04-05

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser