Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

Betänkande 2021/22:KU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 maj 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster (KU14)

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

  • Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
  • Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
  • Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
  • Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionerna om grundlagsskydd för vissa söktjänster. Bifall vilande till grundlagsförslagen i övrigt i propositionen punkterna 1 och 2. Bifall till uppskov med behandlingen av lagförslaget om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-04-28
Justering: 2022-05-04
Trycklov: 2022-05-04
Reservationer: 3
Betänkande 2021/22:KU14

Alla beredningar i utskottet

2021-12-09, 2022-02-24, 2022-03-17, 2022-03-29, 2022-04-05, 2022-04-21, 2022-04-28

Nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster (KU14)

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Konstitutionsutskottet (KU) håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser KU att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. KU föreslår därför att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

KU föreslår samtidigt att riksdagen som vilande antar flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

  • Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
  • Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
  • Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
  • Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

KU föreslår vidare att riksdagen beslutar att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-10
Debatt i kammaren: 2022-05-11

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Per-Arne Håkansson (S)

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

Fru talman! Det var redan på 1700-talet, då Sverige och Finland var ett rike, som riksdagen antog vår första tryckfrihetsförordning. Sedan dess har tryck- och yttrandefriheten genom teknikens utveckling förvisso tagit sig olika former, såsom tryckeri, etermedier, television och digitala medier. Även om det för oss i Sverige är självklart att varje människa ska kunna uttrycka åsikter samt tycka och tänka fritt och öppet behöver denna grundlag ständigt värnas och, utifrån de utmaningar som uppstår kring teknisk utveckling, uppdateras och hållas aktuell.

I dag tar vi ställning till konstitutionsutskottets betänkande 14 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet med undantag av punkt 1, Grundlagsförslagen, där jag i stället yrkar bifall till den reservation som mitt parti Socialdemokraterna står bakom tillsammans med Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Det innebär att vi stöder regeringens förslag och avstyrker motionerna på denna punkt. Reservationen vi lämnat in bygger på värnet av den personliga integriteten i kommersiellt inriktade sökmotorer utifrån det svenska grundlagsundantaget i EU.

I sammanhanget, fru talman, kan nämnas att två parlamentariska kommittéer har utrett frågan om att begränsa söktjänsternas grundlagsskydd. Redan när möjligheten till frivilligt grundlagsskydd genom utgivningsbevis infördes för knappt två decennier sedan, 2003, varnade konstitutionsutskottet för att det skulle kunna utnyttjas på ett sätt som ger upphov till konflikter med de bestämmelser som finns i syfte att skydda den personliga integriteten. Utskottet pekade särskilt på att reformen i värsta fall skulle kunna innebära att rena personregister skulle kunna få skydd av yttrandefrihetsgrundlagen.

Utvecklingen har visat att utskottets farhågor, som vi ser det, har besannats. I dag finns flera olika söktjänster på internet - Lexbase och Mrkoll är två exempel - som kan betraktas som rena personregister, såsom adress- och telefonregister till kreditupplysningar och sådana synnerligen integritetskänsliga register som innehåller uppgifter om lagföringar om brott. De blir ett slags privata belastningsregister, som dessutom används i affärsdrivande syfte.

Både den nuvarande regeringen och tidigare regeringar har under lång tid arbetat för att undanta just söktjänster som tillgängliggör personuppgifter om brott från grundlagsskyddet.

I den debatt som då följde på förslaget riktades kritik från vissa håll mot att förslaget byggde på att man gjorde skillnad på professionella aktörer, som journalister och jurister, å ena sidan och allmänheten å den andra. 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, som var parlamentariskt sammansatt, gavs i uppgift att på nytt utreda frågan. Kommittén, som i denna del var enig, lämnade ett förslag som i sak överensstämmer med det förslag som nu har lagts fram. Också den gången rådde enighet över partigränserna.

Fru talman! I april 2019 tog regeringen emot ett så kallat politiskt brev från Europeiska kommissionen. Det är ett första steg mot vad som betecknas som ett överträdelseärende. I brevet framhölls från kommissionen att det är tveksamt om det svenska grundlagsundantaget i dataskyddslagen är förenligt med unionsrätten, framför allt med GDPR.

Kommissionen framhåller att problemet måste adresseras och att åtgärder från svensk sida skulle värderas positivt vid bedömningen av om ett formellt överträdelseärende kan inledas. I den stund en klagan lämnas in till EU-domstolen förlorar Sverige i praktiken möjligheten till politisk påverkan. Det är utifrån dessa omständigheter som regeringens förslag, framtaget efter dialog och kompromisser, ska betraktas.

Allt detta är välkänt också för de partier som nu har valt att framhärda genom att driva fram detta tillkännagivande. Om förslaget går igenom finns risken att det blir en dyrköpt framgång. I sammanhanget skulle kanske uttrycket pyrrhusseger passa in. Det var ju Pyrrhus, kung av Epirus, som efter sin seger mot romarna i - tror jag - slaget vid Asculum på 200-talet före Kristus ska ha yttrat: "En sådan seger till och jag är förlorad."

Fru talman! Som bakgrund vill jag hänvisa till den reservation som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet har ställt sig bakom. Den bygger på att långsiktigt värna den svenska modellen för öppenhet.

En invändning mot förslaget har varit att bestämmelserna är för vaga eller svårtolkade. Enligt vår bedömning är de föreslagna bestämmelserna varken vagare eller mer svårtolkade än den nu gällande regleringen.

Vi instämmer i regeringens bedömning, som tar fasta på att den snabba utvecklingen på området gör det oundvikligt att regleringen ges en sådan utformning att det lämnas visst utrymme för en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Fru talman! Utöver de frågor som jag nu har redogjort för står vi bakom förslaget i betänkandet, till exempel när det gäller granskning av public service. Det handlar om att möjliggöra villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet. Det handlar även om att yttrandefrihetsgrundlagens utrymme för krav på vidaresändning av vissa program förtydligas och utvidgas.

Regeringen föreslår också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen införs bestämmelser som gör det möjligt att i lag meddela föreskrifter om ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar.

I denna fråga kan även kulturutskottets yttrande framhållas. Där välkomnar man de förändringar som föreslås.

Det har också lämnats en motion om ett grundlagsskydd för public service. Kulturutskottets yttrande i denna fråga bygger på att många insatser redan har gjorts under innevarande sändningstillstånd för att på olika sätt stärka public service-företagens oberoende. Utskottet föreslår därför att motionen om grundlagsskydd avstyrks, och KU delar kulturutskottets bedömning.


Anf. 2 Lars Andersson (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2 och i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag vill säga att det, åtminstone från vårt håll, är välkommet att utskottet har enats om att regeringen faktiskt får backa i frågan om rättsdatabaser. Den nuvarande ordningen är inte perfekt. Det är mycket riktigt att det finns en tydlig integritetsproblematik kopplad till de här söktjänsterna, som sparar uppgifter om lagöverträdelser, eller de privata belastningsregistren, som de ibland - med viss rätt - kallas. Regeringens förslag på reglering är dock inte något som vi eller utskottsmajoriteten har känt att vi har kunnat ställa oss bakom.

Fru talman! När partierna som stöder regeringens förslag i sin reservation skriver att risken för sådana integritetskränkningar riskerar att minska den allmänna förståelsen och acceptansen för den särskilda tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen är det möjligt att de har rätt. Vår bedömning är dock att den allmänna förståelsen och acceptansen för Sveriges lagar skulle minska ytterligare om vi släppte igenom regeringens förslag så som det ser ut i dag.

Jag skulle vilja lyfta att det största hotet mot legitimiteten för våra fri och rättigheter hos allmänheten kommer från att staten inte lyckas upprätthålla sina grundläggande åtaganden. I en situation med eskalerande våldsbrottslighet är det inte en bra idé att stoppa vanliga medborgare från att värna sin säkerhet, särskilt inte när den information med vilken deras säkerhet ska värnas redan är offentlig. Det är när vanliga människor blir rädda och osäkra som respekten för det fria samhället hotas i praktiken. Rädda människor är lätta att övertala, fru talman, till sådant de annars kanske inte hade gått med på.

Vi sverigedemokrater motsätter oss som sagt absolut inte ytterligare reglering av de här rättsdatabaserna. Man kan kritisera mycket med det rådande systemet, såsom skillnader i gallringstider för information mellan dessa å ena sidan och det offentliga belastningsregistret å den andra.

Varför, fru talman, ställer vi oss då inte bakom regeringens förslag? Det som är det enskilt största problemet med förslaget, och som gör att vi, i likhet med flera tunga remissinstanser, såsom JO, Justitiekanslern och Kammarrätten i Stockholm, för att nämna ett fåtal, inte kan backa det, är just, som föregående talare var inne på, vagheten i de formuleringar som man använder för att inskränka yttrandefriheten.

Som Justitiekanslern skriver i sitt remissvar: "Kommittén har framhållit vikten av att en bred marginal tillämpas till fördel för yttrandefriheten vid bedömningen av grundlagens tillämplighet på uppgiftssamlingen. . Även med denna utgångspunkt framstår det som mycket svårt att dra gränsen för när en uppgiftssamlings karaktär innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildas personliga integritet."

Det går tyvärr inte att göra annat än hålla med. Grundlagsförändringar bör genomföras med stor förankring och breda majoriteter. Framför allt bör man akta sig för att förändringarnas innehåll blir alltför breda och svepande. I det här fallet skulle tillämpningen av regeringens lagförslag inte bli förutsägbar, tolkningsutrymmet bli alldeles för stort och begränsningen träffa för brett. Det är i dagsläget inte acceptabelt för oss.

Särskilt allvarligt är det om man riskerar samma typ av problematik som regeringen fick kritik för 2018, när ett liknande förslag fälldes av konstitutionsutskottet. Även om det inte var regeringens avsikt finns det även med det rådande lagförslaget en risk för att vi får en skiktning av yttrandefriheten, med vissa regler för journalister och jurister och andra regler för allmänheten. Då får vi se en successiv utarmning av yttrandefriheten, där "uppgiftssamlingens karaktär" riskerar att bli "verksamhetens natur", som i sin tur sedan blir "seriös granskande journalistik". Jag känner väl att en sådan utveckling är något som samtliga riksdagspartier bör stå på sin vakt emot.


Anf. 3 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag kommer att fokusera på frågan om söktjänster i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

Fru talman! Att spara information är viktigt i ett informationssamhälle. Lagrad information behövs inom en rad områden. Men det finns även bestämmelser som begränsar rätten till lagring, sparande och återanvändning. Dataskyddsförordningen, GDPR, handlar om enskildas integritet på internet.

När EU-domstolen för drygt åtta år sedan kom fram till att enskilda har rätt att bli bortglömda av sökmotorer var det för att ge enskilda möjlighet att under vissa förhållanden återta kontrollen över vilka uppgifter som cirkulerar i digitala kanaler. Webbplatser eller så kallade söktjänster med utgivningsbevis kan dock publicera personuppgifter, även om lagöverträdelser. Många medborgare kan uppleva denna typ av söktjänster som ett integritetsintrång.

Medborgare framhåller ibland frågan om rätten för enskilda att bli bortglömda. Men till exempel rätten att bli bortglömd gäller inte dessa söktjänster. Det vi behandlar i dag handlar om en avvägning av grundlagsskyddet för söktjänster att offentliggöra personuppgifter om lagöverträdelser kontra rätten till personlig integritet.

Fru talman! I propositionen Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten föreslår regeringen ändringar. I propositionen görs bedömningen att det med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten finns skäl att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Det handlar om att, såsom den parlamentariska kommittén uttryckte det, "i enskilda fall balansera intresset av att skydda enskildas personliga integritet mot intresset av yttrandefrihet".

För liberaler är det fria ordet viktigt. Det är viktigt att värna, och det ska även fortsatt värnas genom det särskilda skydd som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säkerställer i de situationer där starka yttrandefrihetsrättsliga intressen gör sig gällande.

Frågan om vilka personuppgifter som lagras i söktjänster engagerar många medborgare. Uppgifter kan lagras under lång tid och kan även påverka andra individer. Jag har ställt frågan hur många klagomål kommissionen har mottagit och kan konstatera att det är ett flertal: 14 under 2020 och 19 under 2021, vilket anses vara många inom ett och samma område. Databasernas utveckling har belysts under årens lopp många gånger, och behovet av ett integritetsskydd är ständigt aktuellt.

Fru talman! Det finns möjlighet för sådana aktörer som inte har automatiskt grundlagsskydd att hos Myndigheten för press, radio och tv ansöka om utgivningsbevis och på så sätt få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd. Redan när det frivilliga grundlagsskyddet infördes som en möjlighet varnade konstitutionsutskottet i betänkande 2001/02:KU21 för att det skulle kunna uppstå konflikter med skyddet för den personliga integriteten. Utskottet pekade särskilt på att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna omfatta databaser som är rena personregister.

De senaste årens utveckling har gått i den riktning som konstitutionsutskottet befarade. I dag finns det databaser med utgivningsbevis som i allt väsentligt är utformade som söktjänster för personuppgifter. En del av dessa tjänster kan i praktiken liknas vid privata belastningsregister.

Under årens lopp har detta utretts flera gånger, utan att förslag har lett till lösningar för att stärka den personliga integriteten. Frågan om metoderna för att åstadkomma ett starkare skydd för den personliga integriteten har tidigare övervägts.

Att införa ett nytt tryck- och yttrandefrihetsbrott övervägdes och avvisades av Mediegrundlagskommittén. Även 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté har övervägt olika alternativ men gjort bedömningen att en delegationsbestämmelse är mest ändamålsenlig.

I juni 2018 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda detta. Konstitutionsutskottet hade i ett tillkännagivande om söktjänster i betänkande 2017/18:KU16 uttalat att en utredning borde få i uppdrag att utreda frågan på nytt. Kommittén skulle i enlighet med direktivet analysera och ta ställning till om det fanns behov av ett inskränkt grundlagsskydd för uppgiftssamlingar som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Kommittén har överlämnat sitt betänkande.

Liberalerna har med utgångspunkt i slutsatserna av kommitténs arbete och den enighet som där rådde inte lagt fram några andra förslag i följdmotioner utifrån det arbete som bedrevs i kommittén. Frågan man bör ställa sig är vad lösningen är om resultatet av denna parlamentariska kommittés arbete inte leder till beslut. Vilka förslag har inte utretts och återstår att utreda? Vad har tidigare utredningar inte belyst? Hur ska den personliga integriteten stärkas i stället vad gäller lagring och spridning i söktjänster av personuppgifter om lagöverträdelser? Många utredningar har arbetat med frågan. Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att stärka integriteten.

Fru talman! Personuppgiftsregleringens grundläggande syfte är att värna enskilda individers personliga integritet när deras personuppgifter behandlas. Regleringen tillämpas emellertid inte om den är oförenlig med tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

När det gäller offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter, bland annat uppgifter som avslöjar politisk eller religiös åskådning eller som rör hälsa och sexualliv, innehåller mediegrundlagarna dock bestämmelser om undantag från det grundlagsskyddade området som medför att personuppgiftsregleringen i viss utsträckning ändå kan tillämpas. Men något motsvarande undantag för uppgifter om lagöverträdelser finns inte.

EU:s dataskyddsförordning innehåller bestämmelser som syftar till att skydda den personliga integriteten med avseende på behandling av personuppgifter om lagöverträdelser. Sådana personuppgifter får endast behandlas under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs.

Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under kontroll av en myndighet.

Det finns kritiska remissinstanser. Det finns dock även remissinstanser som har ställt sig bakom förslagen och som har lyft fram flera argument.

Datainspektionen anser att det finns starka skäl för att skyddet av den personliga integriteten ska förstärkas. Åklagarmyndigheten tillstyrkte de föreslagna ändringarna och påpekade att även brottsoffer, målsägande, förekommer i söktjänster. Kriminalvården ställde sig positiv och påpekade att det även borde gälla friande domar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekade att privata belastningsregister får anses mycket integritetskänsliga och att spridning av uppgifter kan få långtgående konsekvenser för enskilda. Polismyndigheten ställde sig positiv till förslagen och påpekade den absoluta sekretess som råder i myndighetens register.

Fru talman! Sammantaget anser vi att skyddet för den personliga integriteten bör stärkas genom att begränsningar införs i grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser.

Vi delar bedömningen att uppgifter om ett brottsoffer kan anses vara en uppgift som avser en lagöverträdelse som innefattar brott och därför bör omfattas av de föreslagna delegationsbestämmelserna.

En begränsning av grundlagsskyddet bör aldrig vara mer omfattande än vad som är nödvändigt. I kravet på proportionalitet ligger bland annat att en eventuell begränsning ska vara förenlig med den försiktighetsprincip som brukar tillämpas vid inskränkningar av grundlagsskyddet på detta område. Vi delar därför bedömningen att den nuvarande regleringen ger ett otillräckligt skydd mot integritetskränkningar.


Anf. 4 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! En mångfald av starka och oberoende medier i hela landet är en förutsättning för en stark demokrati. Alla människor, oavsett var i landet de bor, ska ha tillgång till ett allsidigt nyhets- och medieutbud av hög kvalitet som kan fördjupa, skildra, granska och förklara samhällets skeenden. Medborgarna måste ha möjlighet att fatta beslut med riktig kunskap som grund. I tider av kris, som under coronapandemin eller kriget i Ukraina, blir detta behov än mer uppenbart och kritiskt.

Den desinformation som vi har sett runt om i Europa, och även i Sverige, får inte ta överhanden och styra samhällets eller medborgarnas agerande i kristider. Ryssland försöker underminera nyhetsrapporteringen och få allmänheten att tro att det som i själva verket sker är en konflikt med nazister och inte ett brutalt anfallskrig som skördar och skadar människoliv på de mest fruktansvärda sätt. Den här typen av desinformation får aldrig få fotfäste. Därför krävs det ett starkt skydd för mediernas oberoende, så att saklig och korrekt information förmedlas.

Även om public service-företagen i dag ges ett starkt oberoende i den lagstiftning som reglerar verksamheten kan lagar ändras med ett enkelt klubbslag i riksdagen. Det bör därför införas skydd för public services oberoende också i grundlag, så att möjligheterna för en regering som vill styra innehållet i programbolagens sändningar försvåras.

Att public service nu föreslås bli infört som begrepp i yttrandefrihetsgrundlagen öppnar för möjligheten att ge konstitutionellt skydd åt public service. Omfattningen av public services uppdrag skulle inte på något sätt slås fast till en viss nivå, men verksamhetens innehåll skulle kunna ges grundlagsskydd mot politisk styrning.

Jag beklagar att det inte fanns ett bredare stöd för att stärka public service-företagens oberoende i grundlagen i 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté. Jag yrkar därmed bifall till reservation 3.

Fru talman! Regeringen har föreslagit ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som handlar om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser.

Sverige har en god och lång tradition av att värna tryck- och yttrandefriheten, en central del i en stark och välutvecklad demokrati. Det fria ordet får bara inskränkas om det finns mycket goda skäl för det.

I mediegrundlagarna finns i dag undantag för känsliga uppgifter som gör att användningen av uppgifter om till exempel etniskt ursprung, hälsa eller sexuell läggning kan begränsas. Det finns dock inget sådant motsvarande skydd för uppgifter om lagöverträdelser. Detta innebär att det i dag är möjligt för olika aktörer att tillhandahålla privata belastningsregister, något som annars är förbehållet brottsbekämpande myndigheter.

Uppgifter om brott är särskilt känsliga eftersom de kan vara stigmatiserande och försvåra möjligheterna för en person att anpassa sig till samhället efter avtjänat straff. Möjligheten att få ett jobb eller en bostad kan försvåras. Uppgifterna kan också vara tillgängliga under lång tid, något som innebär ytterligare svårigheter. På så vis kan behandlandet och tillgängliggörandet av dessa uppgifter skapa lidande för den enskilde, men också påverka det allmänna intresset av att de som har begått brott får ett vanligt liv igen och kommer bort från brottets bana.

Det är viktigt att notera att till exempel en fällande dom också innehåller uppgifter om brottsoffer, vilket medför att även brottsoffers integritet kan drabbas. Att utsättas för ett brott kan vara mycket påfrestande och skapa lidande under lång tid. Att uppgifter om brottet dessutom fritt och under lång tid kan tillhandahållas på internet kan innebära ytterligare kränkningar av integriteten.

Jag delar därför regeringens bedömning och anser att förslaget innebär en rimlig balans mellan de intressen som möts - yttrandefriheten och den personliga integriteten. Jag anser också att nuvarande ordning är mindre väl förenlig med de krav på behandling av personuppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott som följer av artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning. Jag yrkar därmed bifall till reservation 1 och i övrigt till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 5 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Låt mig inleda med diskussionen i detta betänkande om grundlagsskydd för public service. Det är en diskussion som har varit närvarande i svensk mediepolitisk debatt under en längre tid och som har tagit sig en del intressanta uttryck i att man i retorik i akt och mening ofta beskriver public service som den enda garanten för fria medier, fri radio och tv samt fritt nyhetsflöde.

Sanningen är att public service är en viktig del av detta - men inte allt. Det är inte helheten som skapas i våra public service-bolag, utan det är en viktig del av landskapet som vidmakthålls inom ramen för dem.

De förändringar vi diskuterar beskrev talaren från Miljöpartiet tidigare som att vi nu skriver in public service som begrepp i grundlagen. Jag har kanske en lite annan uppfattning om vad det är vi gör. Vi skriver in begreppet radio och tv i allmänhetens tjänst, vilket kan slå avsevärt bredare än endast våra public service-bolag, och det finns en anledning till detta. Medielandskapet är bredare än public service, och vikten av att slå vakt om fria medier handlar om något bredare än bara public service.

Jag går vidare till frågan om privata rättsdatabaser eller databaser som är kända som Lexbase, Mrkoll och annat. Det är mer eller mindre välkända databaser där man kan finna information om lagöverträdelser eller för den delen friande domar som har avlagts i svenska domstolar.

Detta är en svår fråga som två parlamentariska kommittéer har brottats med. Det är ingenting som jag tror att någon i den här kammaren eller någon i de kommittéerna har tagit lättvindigt. Alla vi här inne är fullt medvetna om att EU-kommissionen inte kommer att sitta passiv och titta på om det är så att Sverige inte fortsätter att arbeta för att lösa den här situationen, där den personliga integriteten måste värnas.

Nu har vi dock ett förslag på bordet som får blytung kritik från blytunga remissinstanser. Man påpekar att det förslag till delegationsbestämmelser som vi alla var överens om riskerar att slå för brett och i praktiken möjliggöra för en, för att sätta mer bildliga ord på det, illasinnad regering att inrymma fler undantag i den delegationsbestämmelsen än det egentligen var tänkt. Det är tung remisskritik som denna kammare och alla dess ledamöter måste ta på stort allvar.

När denna remisskritik kom valde vi moderater att ta direkt kontakt med Regeringskansliet och varsko regeringen om att vi anser att dessa frågor måste hanteras. Detta är inte någonting som vi kan borsta av oss, utan denna kritik måste hanteras i lagförslaget.

Tiden gick och gick, och till slut kom det en proposition - utan någon förändring. Inte på något sätt valde regeringen att lyfta in den kritik som fanns eller på något sätt anpassa förslaget för att undvika denna möjlighet för en illasinnad regering, eller en riksdag med i framtiden kanske inte riktigt lika grundmurade demokratiska grundvärden som dagens sittande riksdag, att inrymma fler undantag än vad som egentligen var tänkt.

Låt mig vara tydlig: Vi moderater ser verkligen problematiken med den rådande ordningen. Vi förstår att det är ett stort problem - och vi tycker på riktigt att det är ett stort problem - att så kallade privata belastningsregister blir inte bara mer offentliga än det offentliga belastningsregistret utan även innehåller mer information, eftersom det offentliga registret gallras regelbundet utifrån satta tidsgränser beroende på vilken form av brottslighet det rör sig om.

Vi förstår de risker som kan skapas när tekniken utvecklas och de befintliga databaserna inte bara finns tillgängliga att söka i utan också kombineras med annan teknik. Vad händer till exempel med värdet på bostaden för en oskyldig människa som råkar bo granne med en person som är dömd för ett brott? Det är inte oproblematiskt på något vis. Vad händer med det barn som kommer till skolan och möts av kamrater vars föräldrar har konstaterat att mamma eller pappa i sin ungdom blev dömd för ett brott? Det är klart att det inte är oproblematiskt.

Det är klart att oskyldiga riskerar att drabbas av följdverkningarna av att information från det offentliga belastningsregistret som vi i den här kammaren har bedömt ska hållas inom en mycket snäv krets och inte vara offentlig blir offentlig med grundlagsskydd - trots att det egentligen inte var tänkt så.

I det ljuset är det särskilt allvarligt att regeringen, trots de besked som givits dem i ett tidigt stadium direkt efter att remissrundan var avklarad, ägnar sig åt någon form av hålla-tummarna-politik där man hoppas att detta med smal marginal ändå ska glida igenom riksdagen så att man är av med problemet - i stället för att ta itu med den blytunga kritik som har kommit och som grundar sig i viktiga demokratiska frågeställningar om hur saker och ting får ske.

Vi har från den här talarstolen tidigare i dag hört hur viktigt vissa partier anser att det är att grundlagsfästa public service i exakt det format som det har just nu, utifrån risken att en framtida regering skulle börja agera för att begränsa och försvåra. Men ingen sådan omsorg visas när vi ska fatta beslut om en delegationsbestämmelse som riskerar att för brett inskränka vår tryck- och yttrandefrihet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 6 Linda Modig (C)

Fru talman! På senare år har frågan om balansen i den svenska ordningen mellan å ena sidan ett starkt skydd för tryck- och yttrandefriheterna och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten kommit att bli alltmer omdiskuterad. Det senaste decenniets digitala utveckling har skapat nya konflikter mellan dessa fri- och rättigheter.

Det handlar om konflikter mellan motstående intressen som måste lösas på ett hållbart och välavvägt sätt. Alla intrång i den personliga integriteten kommer inte att kunna motverkas, men vissa ytterligare begränsningar i tryck- och yttrandefriheten kommer att vara oundvikliga. Just därför är det viktigt att alla sådana åtgärder och avvägningar sker varsamt, lyhört och med förbehållet att man ibland måste göra om för att göra rätt.

Centerpartiet, liksom konstitutionsutskottet i sin helhet, har valt att ställa sig bakom de flesta grundlagsändringar som regeringen föreslår i propositionen om ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Däremot är vi inte beredda att stödja förslaget om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Av 1 kap. 1 § regeringsformen framgår att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. Av förarbetena till regeringsformen framgår också den fria åsiktsbildningens stora betydelse för vårt statsskick och att opinionsfriheterna utgör grundläggande principer i vårt konstitutionella system.

Dessa fri- och rättigheter har således en helt grundläggande betydelse i vårt statsskick och i vår rättsordning, och därför måste begränsningar av tryck- och yttrandefriheterna ske med stor varsamhet. Detta gäller i synnerhet när begränsningarna närmar sig kärnan i det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området, som så tydligt är fallet i fråga om de föreslagna förändringar som rör grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Förslaget i den nu aktuella propositionen innebär att uppgifter som rör fällande domar i brottmål eller lagöverträdelser som innefattar brott förs in i delegationsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens katalog av så kallade känsliga personuppgifter - om det, enligt förslaget, med hänsyn till uppgiftssamlingens karaktär står klart att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

Opinionsfriheterna, och då särskilt tryck- och yttrandefriheterna, står ofta i konflikt med rätten till personlig integritet. Det är också tydligt att tryck- och yttrandefriheterna värderas särskilt högt i förhållande till den personliga integriteten och rätten till privatliv i den svenska ordningen jämfört med de allra flesta liberala demokratier, men i synnerhet i förhållande till Europarätten. Såväl EU:s rättighetsstadga som Europakonventionen har en tydligare jämvikt dem emellan. Det är också tydligt att den svenska ordningens starka skydd för tryck- och yttrandefriheterna, på den personliga integritetens bekostnad, är i allt större behov av en översyn och balansering.

Fru talman! De förslag på begränsningar i grundlagsskyddet för vissa söktjänster som presenteras i propositionen har mött stark kritik. En majoritet av remissinstanserna har till exempel motsatt sig förslaget på grund av att de föreslagna bestämmelserna är för vaga eller svårtolkade.

Såväl Riksdagens ombudsmän, JO, som Justitiekanslern framhåller risken att de föreslagna bestämmelserna även kommer att träffa sådana skyddsvärda uppgiftssamlingar som är nödvändiga verktyg i journalistisk verksamhet. Både JO och juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att kommittén borde ha gjort närmare överväganden i fråga om att i stället införa ett nytt tryck- och yttrandefrihetsbrott. Många remissinstanser vänder sig också emot valet av delegationsbestämmelser som reglering av begränsningen, eftersom värdeförskjutningar i samhället kan leda till att delegationen utnyttjas för andra syften är vad lagstiftaren avsett.

Risken för en oförutsägbar tillämpning och ett alltför brett tolkningsutrymme är skäl nog för Centerpartiet att inte gå vidare med förslagen.

Som både Stockholms tingsrätt och JO framfört finns det dessutom en alltför stor risk att förslagens utformning leder till att uppgiftssamlingens innehåll blir avgörande för frågan om huruvida grundlagsskyddet är tillämpbart. Detta riskerar, som även Tidningsutgivarna framhåller, att slå särskilt hårt mot små redaktioner som saknar möjlighet att på egen hand utföra den bevakning och research som söktjänstföretagen tillhandahåller.

Fru talman! Förutom de allvarliga sakliga invändningar som finns mot att genomföra förslaget i sin nuvarande utformning är det för Centerpartiet viktigt att hedra den konstitutionella praxis som genom årens lopp vuxit fram och som innebär att grundlagsändringar genomförs i bred samsyn. Ändringar i statsskickets fundament bör ha ett brett och gediget stöd i Sveriges riksdag. I ljuset av frågornas principiella vikt anser därför inte Centerpartiet att en grundlagsändring av den dignitet som nu är aktuell bör ske utan ett avsevärt brett stöd i riksdagen.

Mot bakgrund av det som anförts i sak och form anser Centerpartiet därför, just i ljuset av opinionsfriheternas fundamentala betydelse för grunderna i statsskicket, att förslagen om begränsning av grundlagsskyddet för vissa söktjänster ska avslås. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i KU:s betänkande.


Anf. 7 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Mina kollegor i konstitutionsutskottet har mycket förtjänstfullt och fylligt beskrivit den problematik som vi nu står inför och som kammaren ska rösta om.

Det är ingen lätt fråga vi har att hantera, fru talman. Å ena sidan har vi skyddet av vår grundlag. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är vår äldsta respektive yngsta grundlag. Den förra har rötter i 1766 års tryckfrihetsförordning och är faktiskt världens äldsta lag om allmän tryckfrihet och yttrandefrihet. Den är vi satta att värna.

Å andra sidan är konstitutionsutskottet också satt att värna den enskilda människans skydd mot integritetskränkning. Det är också grundlagsfäst.

Hur har vi försökt lösa frågan om söktjänster som Lexbase och Mrkoll? Två utredningar som jag suttit med i har vänt och vridit på frågan. Den är verkligen inte lätt att lösa. Vi lyckades i den senaste utredningen, som ligger till grund för den proposition som regeringen har lagt fram, få en fullständig enighet. Alla partier ställde sig bakom den. Därmed tänkte vi att vi kunde ha åtgärdat ett problem som vi alla såg. Det är problematiskt.

Som vi hört fylligt här har det dock kommit kritik från remissinstanser. JO har tung kritik, Justitiekanslern likaså. De bestämmelser som regeringen går fram med är vaga och svårtolkade. Även Tidningsutgivarna har allvarliga invändningar.

Då är vi tvungna att välja väg. Ska vi fortsätta på den väg som en enig utredning till sist kom fram till, eller ska vi försöka hitta något sätt att justera detta? Då handlar det om en ny utredning, och det kommer att ta lång tid. Vi löper också stor risk att inte få acceptans av EU för justeringen.

Låt mig försöka sammanfatta och förklara vari problematiken ligger, så som jag förstår den, väldigt förenklat. Låt oss ta en kvinna, Maria, som exempel. Hon har förekommit i en rättegång. Hon kanske inte var den brottsliga, men hon har ändå förekommit i en rättegång. När någon söker på hennes namn kommer det upp att hon har förekommit i en rättegång. Vid en första anblick skulle det kunna göra att en arbetsgivare tvekar eller att någon som över huvud taget vill ha en relation till henne tvekar. Man går inte vidare och tar reda på om hon kanske var vittne, målsägande eller rent av brottsoffer.

Samma kvinna, kanske rätt så tilltufsad, skulle väl känna det tryggt att kunna kontrollera den man som hon skulle vilja dejta. Hon har fått fram ett namn på en dejtningssajt, och nu ska de stämma möte. Denna Maria skulle väl vilja veta: Har han något brottsligt förflutet? Har han förekommit i någon rättegång? Är han rent av farlig? Det är väl väldigt förståeligt om man vill kontrollera det.

Mellan de här två aspekterna står utskottet och väljer. Det är svårt att göra denna kvinna, Maria, fullt trygg, så som vår grundlag vill att hon ska vara. Vi har inte hittat någon riktigt bra väg här.

När nu denna tunga kritik kommer och vi hör det ena partiet efter det andra gå upp och säga att detta är vanskligt och att vi inte kan gå fram med det, ja, då betyder det att vi inte har den stora majoritet som vi vill ha när det gäller grundlagsändringar.

Jag och Kristdemokraterna har därför kommit fram till att vi ser behovet av en ändring av dagens situation men att vi i dagsläget, med ett så svagt stöd för denna ändring som vi har hört det vittnas om i kammaren, inte är beredda att gå fram med denna grundlagsändring. Det är vanskligt, och det finns en problematik med det. Men det var så vi löste det, fru talman.

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-05-11
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 2, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2021/22:20220511KU14, Beslut

Beslut 2021/22:20220511KU14

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Grundlagsförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till
    1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen med den ändringen att 1 kap. 13 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    2. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen med den ändringen att 1 kap. 20 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:4328 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 1,

    2021/22:4329 av Linda Modig m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt

    2021/22:4331 av Karin Enström m.fl. (M),

    bifaller delvis proposition 2021/22:59 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

    2021/22:2786 av Robert Halef (KD).
    • Reservation 1 (S, V, L, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, L, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S086014
    M590011
    SD53008
    C27004
    V02205
    KD18004
    L01604
    MP01204
    -1100
    Totalt158137054
    Ledamöternas röster
  2. Granskning av public service

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1113 av Edward Riedl (M),

    2021/22:1080 av Edward Riedl (M) och

    2021/22:4328 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S860014
    M590011
    SD05308
    C27004
    V22005
    KD18004
    L16004
    MP12004
    -1100
    Totalt24154054
    Ledamöternas röster
  3. Ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen beslutar att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till 2022/23 års riksmöte.
  4. Grundlagsskydd för public service

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4330 av Anna Sibinska och Camilla Hansén (båda MP) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 3 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S860014
    M590011
    SD53008
    C27004
    V22005
    KD18004
    L16004
    MP01204
    -2000
    Totalt28312054
    Ledamöternas röster
  5. Behandling av personuppgifter i grundlagsskyddade databaser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1414 av Barbro Westerholm (L),

    2020/21:3460 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2 och

    2021/22:310 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2.