Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anf. 197 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag budgetens utgiftsområde 23 Areella näringar.

"Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter." Så börjar regeringens budgetproposition. Det är väl valda ord. Lågkonjunkturen och den höga inflationen skadar Sveriges och svenskarnas ekonomi. Jag behöver inte närmare beskriva svårigheterna för dem som lyssnar. De vet.

I det här läget krävs en återhållsam budget och hårda prioriteringar, annars väntar mer av penningvärdesförsämring och höjda räntor. Sverigedemokraterna och regeringen har kunnat prioritera att förbättra konkurrenskraft och likviditet för svenskt lantbruk. Man har inte gjort det så mycket som vi sverigedemokrater skulle vilja, men ganska mycket ändå, om man tar hänsyn till alla delar och till det faktum att vi befinner oss i inflation och lågkonjunktur samtidigt.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringens budgetproposition för 2024 gör att dieselskatten för jordbruks- och skogsmaskiner med mera fortsatt hålls på miniminivå. Det betyder 3,93 kronor litern jämfört med om vi inte skulle ha gjort så. Reduktionsplikten minskas till 6 procent vid årsskiftet. Det kommer att sänka dieselpriset ytterligare avsevärt. Dessa insatser är viktiga för jordbruksföretagens likviditet och motverkar även inflationen eftersom höga kostnader för insatsvaror driver upp livsmedelspriserna. Det är alltså viktiga åtgärder.

Sedan utbetalas ett krisstöd om knappt 200 miljoner kronor. Det är inte jättemycket, men det är det maximala belopp som Sverige får ge för EU. Krisstödet har att göra med årets eländiga odlingssäsong.

Gårdsstödet ökar enligt plan. Det handlar alltså om de belopp som sedan tidigare ingår i den svenska strategiska planen, men det finns även med 500 miljoner kronor i valutakompensering.

Några mindre, men viktiga, insatser sker också.

80 miljoner i nedsatt slakteriavgift är något som inte minst min gode kollega John Widegren från Moderaterna har drivit hårt.

Det görs en viktig förstärkning av SLU Grogrunds växtförädling för att svensk växtodling ska ha konkurrenskraftiga sorter anpassade till våra odlingsförutsättningar och för att kunna dra nytta av de senaste framstegen inom växtförädling.

Jordbruksverkets medel till utveckling och tillämpade försök nära näringen förstärks, och en ny inriktning läggs till. Det handlar om metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktionen. Sverigedemokraterna jobbar för att garantera att konkurrenskraften inte försämras av sådana nya metoder och att en del av pengarna också ska kunna användas till metodutveckling som kan lösa flaskhalsar i jordbruksproduktionen.

En helt ny åkermarksinventering startas för att följa den intensivt brukade åkermarkens biologiska status för bibehållen framtida avkastning.

De uppräknade insatserna är viktiga för framtida lönsamhet.

Ett par satsningar görs för ökad livsmedelsberedskap och dricksvattenberedskap. Fiske och vattenbruk får även ett viktigt tillskott enligt plan.

Slutligen har rennäringen äntligen fått ett efterlängtat tillskott till ersättningar för de skador som rovdjur orsakar. Det är något som rennäringen har efterfrågat länge.

Även om läget är svårt händer det mycket saker i Tidösamarbetet.

Vi har tyvärr gjort något som försvårar för vissa aktörer i jordbruket. Jag vill ta upp det eftersom vi sverigedemokrater säger som det är. Det handlar om de nya arbetskraftsinvandringsreglerna. Där har vi satt ett krav på minimilön för arbetskraftsinvandrare från utanför EU på 80 procent av den svenska medianlönen.

En reformering av arbetskraftsinvandringsreglerna är oerhört viktigt för Sverige. Efter årtionden av extrem migrationspolitik måste invandringen minska drastiskt. Sverige kan då inte ha en arbetskraftsinvandringspolitik som är en av världens mest liberala.

År 2022 var över 300 000 personer arbetslösa, och 24 000 invandrade samtidigt för att arbeta. Det är orimligt och leder till stora hinder för integration.

Systemfelet blir tydligare när man tittar inom yrken, exempelvis kockar. 572 kockar arbetskraftsinvandrade under 2022 samtidigt som Hotell och restaurangfacket larmade om att nio av tio av deras arbetslösa medlemmar inte fick ett branschjobb fastän de hade nog med erfarenhet. Något måste således göras.

När de gamla arbetskraftsinvandringsreglerna infördes varnade vi bland annat för slika undanträngningseffekter, alltså att arbetstagare i Sverige inte får arbete för att man väljer att rekrytera utomlands. Nu lägger vi om reglerna. Regeländringen löser problemet med undanträngningseffekter på det generella planet. Det är en viktig reform för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vissa delbranscher inom jordbruksbranschen kan dock få problem när lönekraven höjs för arbetskraft från tredjeland. Därför finns ett antal undantag. De nya reglerna omfattar inte säsongsarbetskraft eller de ukrainare som har kommit och kommer under massflyktsdirektivet, och naturligtvis inte heller arbetskraft från Europeiska unionen.

Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna ville ha en modell med behovsprövning i stället, vilket har den fördelen att hänsynstagande till branschers olika behov är inbyggt i modellen.

I det nya regeringssamarbetet finns en vilja att tillskjuta medel till jordbrukssektorn, att förenkla reglerna och att utveckla jordbruket för att den generella lönsamheten ska öka i jordbruket. Vi föredrar att göra så i stället för att helt undanta jordbruksbranschen från de nya arbetskraftsinvandringsreglerna.

Vi tror på att det svenska jordbruket kan gå från en negativ spiral till en positiv spiral när vi ökar lönsamheten. I den utvecklingen kommer det på längre sikt inte att vara ett problem med vissa lönehöjningar i branschen utan snarare en tillgång som underlättar rekrytering. Att vara en utpräglad låglönebransch innebär nackdelar.

I det fortsatta arbetet, inte minst vid översyner av arbetskraftsinvandringsreglerna, kommer vi att fortsätta försöka lindra lantbrukets problem utan att inkräkta på reglernas syfte.

Fru talman! Ökad lönsamhet är också viktigt för investeringar och generationsskiften. Närmast nu, i inflation och högt ränteläge, ser vi över möjligheterna att framöver underlätta investeringar. Det tror vi blir riktigt viktigt för jordbrukets utveckling.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).

Anf. 198 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Arbetskraftsinvandring var en stor diskussion i ledamotens anförande. Jag kan tycka att om man vill lösa den problematiken är det bara att rösta med Socialdemokraterna eftersom en arbetskraftsprövning mellan parterna naturligtvis är vägen framåt. Parterna ser ju vad som behövs. Det förslaget ligger på bordet. Det är bara att rösta med S om man vill lösa problematiken på riktigt.

Jag tyckte också att det var bra att ledamoten sa i sitt anförande att Tidölaget nu lägger till 10 miljoner till rennäringen och därmed följer Socialdemokraterna.

Men min fråga till ledamoten, fru talman, gäller strömmingsbeståndet i Bottenhavet. Det har sjunkit till kritiska nivåer. Beståndet har mer än halverats. Det är framför allt de äldre individerna som har försvunnit. Lekbiomassan har minskat kraftigt det senaste decenniet och ligger vid gränsvärdet då beståndet riskerar att kollapsa.

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att strömmingsbeståndet i Bottenhavet är illa ute. Vi har fått varningssignaler från kustfiskare, och den vetenskapliga rapporten för i år bekräftar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Strömmingen och sillen i Östersjön är ju även födobas i ekosystemet och är därför en art som utgör föda för alltifrån marina däggdjur till fåglar och andra fiskar. Inför årets förhandlingar om fiskekvoter agerade EU-kommissionen och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket. Vi socialdemokrater ville värna det småskaliga fisket men höll med kommissionen i övrigt.

Resultatet av regeringens förhandlingar blev ett fiske på 55 000 ton och därmed också att det storskaliga industrifisket fortsätter. Min fråga, fru talman, blir: Hur ser ledamoten på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar?

Anf. 199 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för en väldigt relevant fråga!

Strömmingen är hotad; det är alldeles riktigt. Sveriges minister gjorde en ansats för att förhandla ned kvoterna, inte minst för industriell trålning som går till foderanvändning. Vi tycker att det är en riktig prioritering.

Tyvärr var det bara Sverige som drog åt det hållet. De andra medlemsstaterna drog åt ett annat håll - åt ökade kvoter, eller åtminstone inte minskade. Sverige var alltså ganska ensamt där.

I ett försök att hjälpa Sverige i dessa förhandlingar har Sverigedemokraterna bidragit i två forum: dels den parlamentariska Östersjökonferensen, dels Nordiska rådet. Där har vi verkat för skrivningar som alla andra medlemsstater har ställt sig bakom med förhoppningen att detta skulle göra avtryck även i kvotförhandlingarna i EU, men tyvärr gjorde det inte det. Vi får försöka hitta andra strategier. Vi är helt klart av uppfattningen att det industriella och storskaliga strömmingsfisket måste minska och att fokus måste ligga på att bevara det kustnära fisket.

Jag hinner med att helt kort kommentera arbetskraftsinvandring och Socialdemokraternas förslag på det området. Resultatet här är naturligtvis en del av en helhet - vi kan inte bryta ut en del för att rösta på ett annat partis förslag.

Anf. 200 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Ett bra förslag ska man alltid rösta ja till, speciellt när det är vad parterna vill ha och när både näringslivet och personalorganisationerna tycker att det är viktigt. Sådana förslag tycker jag att man ska prioritera framför dåliga förslag som eventuella partner kan tänkas lägga fram.

Min fråga, fru talman, var hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar. Det är detta som är varningen nu. Det är detta vi står inför. De senaste rapporterna säger att vi är så nära att vi inte kan ha något fiske alls.

Min dröm är att barn och barnbarn ska kunna fortsätta fiska och att vi ska kunna öka strömmingstillgången runt hela kusten. Eftersom strömmingen är så enormt viktig för hela det ekosystem som finns i havet är detta en väldigt stor fråga. Jag såg en debattartikel från samtliga fyra Tidöpartier inför omröstningen där man definitivt sa nej till kommissionens förslag om ett stopp för fisket. Samtidigt har man en rapport som säger att hela strömmingsbeståndet kan kollapsa och att vi ligger väldigt nära detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Min fråga är fortfarande hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar.

Anf. 201 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Arbetskraftsinvandringsförslaget som vi antog är inte alls något dåligt förslag. Det blir bra, men det måste justeras med lite undantag. Detta har vi jobbat på.

När det gäller strömmingen fanns det förslag om ett totalförbud. Det ville vi inte se, och jag hade heller inte uppfattat att Socialdemokraterna ville se ett totalförbud mot strömmingsfiske. Om det införs ett totalförbud drabbar det ju det kustnära fisket - om man inte kan fånga någon fisk över huvud taget kan ju inte den näringen bära sig. Ett totalförbud vill vi inte se. Vi vill dock se minskade kvoter, och det var så vi agerade.

Detta är en fråga som vi får arbeta vidare med.

Anf. 202 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Eklöf för hans mycket ärliga anförande, får man säga, där det framgick tydligt vad som är Tidöpartiernas politik och vilka brister ledamoten ser med detta.

Jag fastnade för en sak, nämligen det som sades om att det är vinter i ekonomin och att det därför är viktigt att vi sänker dieselskatten och minskar reduktionsplikten så mycket som möjligt, så att det inte drabbar jordbruket. Men hur man än vrider och vänder på det måste vi ju minska våra utsläpp.

Vi såg siffror i dag, eller kanske i går, om att Sveriges utsläpp faktiskt minskade förra året, om man bortser från den stora gasläckan. Den minskningen, som jag tror var 4 procent, tillskrivs egentligen helt och hållet transportsektorn på grund av reduktionsplikten.

Man skulle direkt kunna minska utsläppen via transportsektorn och maskinparken. Man behöver inte byta maskiner. Om man har biodrivmedel och ersätter en viss del av det fossila med fossilfritt i tanken kan man använda samma maskiner men fortfarande minska utsläppen.

Ni vill ta bort den möjligheten och minska reduktionsplikten så mycket som möjligt. Jag hittar dock ingenting om vad ni vill göra i stället. Det som finns kvar då är att minska uttaget av skog, vilket ni ju inte vill, och att lägga vissa marker i träda, vilket ni inte heller brukar vilja. Detta är ju saker som kommer att drabba lantbruket och landsbygden oavsett reduktionsplikten.

Hur vill ledamoten minska detta genom att inte fortsätta med reduktionsplikten? Vad är alternativet? Hur ska omställningen ske för lantbruket?

Anf. 203 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Den stora klimatdebatten kommer ju att hållas den 19 december.

Det finns en hel palett av åtgärder som man kan vidta och som kommer att komma i klimathandlingsplanen framöver. Det kommer att redogöras mycket mer för detta i debatten den 19 december.

Det finns till exempel möjligheter att öka tillväxten i skogen på olika sätt. Man kan med olika metoder öka kolinbindningen i jordbruket. Det finns också möjligheter att handla med utsläppsrätter så att man kan göra minskningar i andra länder. Det här var bara exempel. Jag är ingen expert på klimatfrågan, så i övrigt passar jag vidare till debatten den 19 december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill prata om jordbrukets utsläpp. Vi minskar dieselskatten och reduktionsplikten, vilket i sig ökar utsläppen. Men eftersom detta möjliggör ett lönsamt jordbruk blir det möjligt för Sveriges gårdar att finnas kvar i stället för att läggas ned. Jag skulle inte bli förvånad om utfallet blir plus minus noll om man gör en helhetsanalys och räknar på detta ur klimatperspektiv, för det svenska jordbruket är så pass mycket mer klimatvänligt än jordbruken i omvärlden.

Detta är ju ingenting som man kan tillgodoräkna sig i de tabeller som vi tittar på, men det är något som händer i verkligheten. Det som händer i verkligheten är viktigare för klimatet än siffrorna i de tabeller som vi tittar på; det anser åtminstone jag.

Anf. 204 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag fick inget svar på min fråga. Ledamoten tog ju själv upp sänkningen av dieselskatt och sänkt reduktionsplikt som en del för just lantbruket och som en del av betänkandet, som också heter Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Jag tror att Tidöpartierna måste berätta för landsbygden vad det är som väntar. Om vi inte minskar utsläppen kommer det att påverka miljön. Vi har en möjlighet att minska utsläppen relativt snabbt och enkelt genom reduktionsplikten. Vi kan använda befintlig maskinpark, till exempel traktorer och skogsmaskiner, och ändå minska utsläppen om vi kör på biodrivmedel.

Men om vi inte gör detta, vad finns då kvar? I Hasslers utredning, som ni ofta hänvisar till, är det just i lantbruket och de areella näringarna som åtgärderna måste vidtas. Även om detta inte är ledamotens specialområde och vi kommer att prata mer klimat på tisdag behöver man nog säga vad som ska ske i stället när dessa möjligheter att minska utsläppen tas bort.

Anf. 205 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Reduktionsplikten måste minskas för att det ska bli drägligt att bo på landsbygden och för att lönsamheten i jordbruket ska ha en rimlig nivå.

Alternativet är biodrivmedel, och de har väldigt olika klimatprestanda. Slaktavfall som skickas runt jorden har inte så bra klimatprestanda, och ännu värre är det med rester från palmoljetillverkning, som man kan finna i HVO-bränsle. Men det är bättre nu än förr. När vi för några år sedan tog biobränsle från palmolja visade studier att det var värre för klimatet än att bränna fossildiesel. Nu har det kommit certifieringar, men det finns ändå en resteffekt av att man använder vissa arealer för att producera palmolja. Eftersom alla inte köper certifierad palmolja får det ändå ett läckage, och det finns risk för viss nedhuggning av regnskog.

Återigen: Sett till utsläppen i verkligheten är det inte alls omöjligt att det blir plus minus noll för klimatet när man låter det svenska jordbruket få en minskad reduktionsplikt.

Anf. 206 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Vi har precis hört en sverigedemokratisk ledamot tala, och det fanns mycket jag skulle vilja kommentera, bland annat om reduktionspliktens vara eller icke-vara och att om vi höjer den blir det också fler jobb på svensk landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men det är inte för att fokusera på deras förslag som jag är här utan för att berätta om Miljöpartiets budgetsatsningar, och vår budget ska förstås ses som en helhet. Vi vill se en historisk satsning på grön omställning och ett robust samhällsbygge där vi möter både klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättning för människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning.

Sverige har nu en mycket låg statsskuld, och vi anser att det är dags att använda det utrymmet till att göra de samhällsinvesteringar som krävs. Vi måste bryta fossilberoendet och skydda hushåll, välfärd och företag från framtida kostnadschocker. Därför vill Miljöpartiet satsa 100 miljarder per år i tio år framöver på just en grön samhällsomställning. Det är nu vi har möjlighet att göra det. Då är det också naturligt att satsa flera av dessa miljarder på det utgiftsområde vi nu debatterar. Miljöpartiet anser nämligen att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske är grunden för omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är här finner vi lösningarna för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi.

Vi har många satsningar i vår budget, och jag kommer nu att göra nedslag i några av dem.

Det är sällan vi debatterar miljö och jordbruk utan att skogen kommer upp. Jag blev därför väldigt glad när det i förrgår kom en utredning från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som har analyserat hinder och förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk. Utredningen slår bland annat fast att de statliga skogsägarna kan visa vägen genom att använda sig av hyggesfria metoder i betydligt större utsträckning än i dag. Med ett hyggesfritt skogsbruk får vi en mer variationsrik skog och ökar andra miljövärden. Vi får en skog som är bättre rustad för klimatförändringar, vilket ger en bättre balans mellan skogens olika värden.

Ett av förslagen i utredningen är att man ska ta fram en utbildning och erbjuda ekonomiskt bidrag till skogliga entreprenörer som önskar kompetensutveckling. Man menar att det också behöver satsas på forskning inom skogsskötsel, skogsteknik och skoglig planering för att förbättra förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk. Det bör också tas fram ekonomiska incitament och affärsmodeller samt utvecklad rådgivning för enskilda skogsbrukare.

Utredningen menar att man med hyggesfria och mer naturnära skogsbruksmetoder får en förstärkning av den biologiska mångfalden, bättre klimatanpassning och en ökad återhämtning efter skador.

Detta är precis vad vi i Miljöpartiet har pratat om länge, och det finns med i budgeten i år och fanns med förra året. Vi vill se dessa satsningar. Vi vill ha nya affärsmodeller, mer rådgivning och stöd till skogsbrukare, ersättningsstöd, omställningsstöd och en nationell rådgivningskampanj till enskilda skogsägare - allt för att gynna arbetet med naturnära och hyggesfritt skogsbruk för klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.

Nu finns ett gyllene tillfälle för regeringen att plocka upp denna utredning och göra en insats.

Fru talman! Ekologiskt jordbruk är ett annat område. På grund av den rådande ekonomiska situationen har det tyvärr hamnat i knipa. Trots att skillnaden i pris mellan ekologiska och konventionellt odlade livsmedel aldrig har varit så liten som nu är det färre som köper ekologiska varor. Det är väldigt tråkigt eftersom ekologiskt jordbruk är spjutspetsen för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster. Det används inga naturfrämmande bekämpningsmedel, och därmed minskar belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

En stor stöttepelare för det ekologiska jordbruket är den offentliga upphandlingen till de offentliga köken. Sverige har som nationellt mål att till 2030 ska 60 procent av det upphandlade vara ekologiskt. Nu är detta mål i fara på grund av det ansträngda ekonomiska läget. Vi vill därför se ett ekonomiskt stöd till kommuner och regioner så att de ska kunna hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att köpa in denna typ av mat.

Fru talman! Jag går vidare till vatten. I förra veckan meddelades den så kallade PFAS-domen. Den är en milstolpe för svensk miljölagstiftning och en seger för de drabbade. Högsta domstolen har nu klargjort att Kallingeborna, som druckit förgiftat kranvatten, har rätt till skadestånd. Det är en seger. De bosatta på orten är inte ansvariga för sin förgiftning, för de som druckit PFAS-kontaminerat vatten från vattenverket i Kallinge har inte kunnat undvika att få i sig giftet.

Nu måste vi göra vad vi kan för att detta inte ska ske igen. Vi vill instifta en lex Kallinge som garanterar enskildas rättigheter i samband med giftkatastrofer. Vi måste också se till att kommuner som saknar ekonomiska resurser för att till exempel installera PFAS-rening får det.

I vårt budgetförslag har vi ett stort vattenpaket som spänner över flera olika utgiftsområden. I det utgiftsområde som vi behandlar nu har vi ett stort vattenpaket som riktar sig till just kommunerna för att de ska kunna ta fram en långsiktig klimatanpassning och katastrofberedskap och även kunna modernisera sina va- och vattenreningsanläggningar. Vattenpaketet är på 300 miljoner per år. Vi måste se till att man kan dricka sitt dricksvatten hemma. Man ska inte bli förgiftad av det.

Fru talman! Jag ska gå över till att tala om djurskydd här på slutet. Jag var själv med 2016 när vi i denna kammare tog beslut om att avsätta medel för att bygga upp ett 3R-center i Sverige. Det är ett kompetenscenter på Jordbruksverket för att ersätta, minska och förfina djurförsök. 3R står för reduce, replace, refine. Centret inrättades 2017 och har sedan dess varit en kontaktpunkt för uppbyggnaden av detta arbete.

Detta var något som S-MP-regeringen drev igenom, men jag trodde faktiskt i min enfald att vi hade djupt stöd i denna kammare. Att minska djurförsök och stärka 3R-center är något som många ledamöter från vitt skilda partier motionerar om varje år. Just därför blev jag otroligt förvånad när jag såg att det inte fanns med något fortsatt stöd i budgetpropositionen.

Man tar bort de 15 miljonerna, vilket gör att Jordbruksverket redan nu har gått ut och varslat 39 personer. Nio av tolv tjänster på 3R-centret försvinner. Detta är en katastrof, och det gör att vi inte kommer att leva upp till målen i EU-parlamentets och rådets direktiv om att fasa ut djurförsök när så är vetenskapligt möjligt.

Jag hoppas att Tidöpartierna tar sitt förnuft till fånga och hittar de där 15 miljonerna och ser till att vi inte förstör den infrastruktur som faktiskt finns här.

Fru talman! Med det tänkte jag lämna talarstolen. Vi satsar mer pengar än regeringen på detta område. Jag kan alltså inte yrka på våra förslag, eftersom riksdagen redan har beslutat om lägre budgetramar. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet där det går att läsa vad vi vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Anf. 207 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Det var ett intressant anförande från Emma Nohrén från Miljöpartiet. Jag noterade dock att inget sades om reduktionsplikten i hennes anförande. Jag förväntade mig väl inte heller att Miljöpartiet skulle vara ärliga om att de vill öka kostnaderna kraftigt för barnfamiljer och arbetspendlare i Sverige som är beroende av en bensin- eller dieselbil.

Emma Nohrén kritiserade min kollega efter hans anförande för SD:s syn på reduktionsplikten. Samtidigt tror jag inte att man får glömma att det var Miljöpartiets politik och den tidigare S-MP-regeringens politik som kritiserades hårt av Riksrevisionen ganska nyligen vad gäller just reduktionsplikten och att man lade ett så ensidigt fokus på trafikens del i klimatomställningen. Kritiken var just att man så tydligt lade alla äggen i en och samma korg. Jag undrar hur MP ser på sin egen politik som fick så hård kritik av Riksrevisionen.

Jag vet att i stort sett allt ni gör i Miljöpartiet görs med hänvisning till klimatet. Men vad säger då Emma Nohrén och Miljöpartiet till alla de arbetspendlare och barnfamiljer som med Miljöpartiets politik skulle få kraftigt ökade kostnader för att ta sig till jobbet eller skjutsa barnen till förskolan eller fritidsaktiviteter, för det är ju de som kommer att drabbas?

Många människor vill kunna bidra till en grön omställning, men alla har inte råd. Många är beroende av sin dieselbil eller bensinbil. Hur gynnar det samhället om de människorna får kraftigt ökade kostnader och inte kan ta sig till sitt arbete? Det skulle jag vilja ha svar på från Emma Nohrén.

Anf. 208 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Som vi konstaterade förut är detta inte klimatdebatten, och det var ledamoten från Sverigedemokraterna som själv tog upp reduktionsplikten. Vi kommer att diskutera mycket mer om detta på tisdag.

Vi har ju ett 2030-mål i Sverige om att minska utsläppen från transporter. För att uppnå det har reduktionsplikten varit ett verktyg. Det finns andra delar för att vi ska kunna uppnå det, till exempel att sänka hastigheten på vägar eller införa förbud på vissa gator - det finns många olika delar för att kunna göra detta.

Men reduktionsplikten har varit absolut enklast, eftersom man då inte behöver ta bort hela fordonsflottan samtidigt. Vi har också haft ett stöd för elbilar. Man har kunnat få upp till 70 000 när man köpte en elbil, vilket har gjort att vi har fått igång detta. Det tog dock Tidöpartierna bort över en natt. Det var ett incitament och ett sätt att kunna köpa en bil men också att kunna leasa - leasingpriserna gick ju ned väldigt mycket. Vi vill också förbättra för kollektivtrafik och annat för många.

Nu drar Tidöpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen ned detta till en nivå som gör att våra överenskomna mål inte kommer att uppnås. Vi kommer att behöva hitta andra ställen där vi kan få ned utsläppen när vi inte kan få ned dem på vägtrafiken på det här sättet.

Min fråga är fortfarande: Hur vill ni göra? Vi kan inte ha business as usual. Vi har precis haft COP 28 i Dubai där vi har kommit överens om att fasa ut fossila bränslen - eller fasa ned eller vad det nu blev i slutändan. Vi ska alltså komma bort från fossila bränslen, och det gör man inte med business as usual. I så fall blir det tvärstopp en dag. Egentligen är det nog inte vi som ska svara på frågan, utan det är ni och regeringen.

Anf. 209 Mattias Eriksson Falk (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag hör att Emma Nohrén blir lite irriterad över att det inte är klimatdebatten, men det är ju ändå viktigt att kunna diskutera denna fråga även ur ett landsbygdsperspektiv.

Det kom kritik mot min kollega här, men en viktig landsbygdsfråga är ju just reduktionsplikten och de nivåer som nu faktiskt kommer att sänkas från årsskiftet. Jag vet att Emma Nohrén och Miljöpartiet var emot det. Sverigedemokraterna har varit drivande i att sänka nivåerna för reduktionsplikten. Vi ser det som en investering i landsbygden så att människor har råd att ta sig till och från arbete och skjutsa barn till fritidsaktiviteter och vad det nu än må vara.

Jag tycker att det är intressant att Emma Nohrén är inne på elbilar. Sverigedemokraterna är inte emot elbilar, och vi är inte emot att människor vill investera i elbilar, men alla människor har inte råd att göra det. Jag tänker på norra Sverige, längst upp i Norrbotten, där det är kallt stora delar av året. Man får inte ut samma effekt ur en elbil, och man kan inte köra de avstånden med elbil. Det är delvis för att laddstolpssystemet inte är fullt utbyggt, naturligtvis, men det är ändå så stora avstånd att det kanske inte är möjligt att fullt ut i dag hänvisa till elbilar.

Som sagt har alla inte heller råd. Jag tänker till exempel på den ensamstående mamman som kanske måste ta ett lån om hon ska ha råd att investera i en elbil men som inte kommer att ha råd att betala lånet. Det är naturligtvis ohållbart att tänka att det ska gå till så. Det handlar om att människor kanske vill göra en omställning, men de måste få rätt förutsättningar. Det har man inte nu, och det kommer man inte att få med Emma Nohréns politik heller.

Slutligen vill jag säga något om kollektivtrafiken. Jag är själv yrkeschaufför i grunden, så jag har en stor känsla för just kollektivtrafiktransporter. Även om man vill satsa på kollektivtrafiken går den inte att bygga ut i hela landet i den omfattning som Emma Nohrén vill för att täcka upp alla de behov som finns. Därför är bilen nödvändig. Människor behöver kunna använda sin diesel- och bensinbil för att ta sig till jobbet, exempelvis.

Anf. 210 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Här är ledamoten och jag på sätt och vis helt överens. Jag bor själv på landsbygden. Vi har två bilar på två vuxna personer. Fram till för ett år sedan var en av dem en bensinbil. Nu är den utbytt, så nu har vi två elbilar, varav en är fem år. Jag vet allt om att ha räckviddsångest när vintern kommer med den gamla bilen, men med den nya funkar det väldigt bra. Kollektivtrafiken är i princip obefintlig.

Men precis som ledamoten säger har alla inte råd att köpa en elbil. För att kunna fortsätta använda de bilar och den bilpark vi har i dag måste vi ändra på bränslena, och reduktionsplikten är en del i detta. Om vi inte gör det måste vi ha mindre bil, för även fossila bränslen kommer att kosta mer. Reduktionsplikten gör att man kan använda samma bil men med ett annat bränsle eller med inblandning av ett annat bränsle. Det är alltså en del av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Biobränslen är faktiskt en del av landsbygdspolitiken, vilket diskuterades precis före oss här. I Lysekil där jag bor har vi Preemraff. De vill investera flera miljarder för att göra biobränslen på svensk skogsråvara som ska tas från Norrland och från hela Sverige för att kunna bli just dessa nya bränslen.

Det ger nya avancerade jobb på landsbygden, och det är bra för klimatet. Genom att rycka undan mattan, ge nya förutsättningar och inte följa överenskommelser skapar man en stor osäkerhet för de stora företag som vill investera i detta.

Med biodrivmedel får vi en inhemsk produktion av bränslen, vilket ger oss krisberedskap, bra jobb skapas och det blir förnybart i tanken.

Anf. 211 John Widegren (M)

Fru talman! Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är som vanligt den viktigaste budgetdebatten för året. Det vet alla vi som är närvarande i kammaren.

Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Vänner i Sveriges riksdag! Vi har såklart problem med framtidens livsmedelsförsörjning, svenskt lantbruk, brukandet av skogen och så vidare. Vi vet att vi har problem. Det problemet består i att vi under lång tid har försökt att ta friheten från dem som ska producera livsmedel och skog. Det är när vi ger dem som ska producera livsmedel och skog friheten som de sköter produktionen på ett ansvarsfullt sätt.

Jag har sett detta i skogen. När vi införde frihet under ansvar i skogen levererade svenska skogsägare genom att öka produktionen 1 miljon kubikmeter om året. Och man höjde produktionen i flera av de delar där vi brukar mäta biologisk mångfald. Man tog ansvar. Men ända sedan skogsutredningen från 1993 har det blivit sämre. Vi har låtit myndigheterna gå in och peta, förstöra, försvåra och fördyra för enskilda skogsbrukare. De skogsbrukare som ända sedan 1993 med frihet under ansvar har höjt inbindningen av kol, som har gjort Sveriges klimatarbete gratis med det de äger och har, får det arbetet gång efter gång förstört.

Vi måste tillbaka till frihet under ansvar för skogsägarna. Det pratas i dag om att vi kommer att uppnå målen till 2030. Men det är inte genom att begränsa och försvåra skogsbruket ännu mer som vi uppnår målen till 2030. Jag lovar att det är så.

Ja, det kommer att bli svårt att nå upp till målen i LULUCF, men Sverige är inte ensamt om att få svårt att nå upp till målen i LULUCF. På vilket sätt skulle vi vinna genom att i dag börja växla ned det framgångsrika skogsbruket, producera mindre i skogen och ta fram mindre mängd substitut ur den svenska skogen? Vi kommer inte att vinna någonting.

Fru talman! Jag har, precis som Skogsindustrierna, en god förhoppning om att vi kommer att klara målet till 2030 med det skogsbruk som finns i dag. Det gäller likaså för svenskt jordbruk. Så länge vi kan bibehålla en hög produktion kommer de att fortsätta att leverera miljö- och klimatnytta.

Fru talman! Vad gör regeringen för att bibehålla en hög produktion i svenskt jordbruk? En del är att sänka dieselskatterna till EU:s lägsta. Det ger på kort sikt en likviditetsförstärkning, vilket gör att man vågar satsa på en hög produktion. Det är såklart i längden inte optimalt att ligga kvar med subventionerade fossila bränslen på det sättet. Men för att ge en snabb injektion med likviditetsförstärkning är det här det bästa sättet för att bibehålla hög produktion i jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är helt öppen för att i framtiden titta på jordbruksavdrag eller liknande enligt den statliga utredningen. Det finns också andra modeller. Men det viktiga är att vi bibehåller en likviditet. Efter det här året som på alla sätt har varit utmanande för svenskt jordbruk går vi in i 2024 års odlingsår med tuffa förutsättningar när det kommer till likviditet. Det är precis vad vi levererar på med hjälp av en sänkt bränsleskatt.

En annan del är att vi levererar på den fråga som jag, som det sades innan, har tjatat om i ett antal år, nämligen slakteriavgifterna. Vi har i Sverige haft en modell som har utmärkt sig från övriga EU och som har varit en konkurrensnackdel för svenska animalieproducenter. Nu fixar vi till den för att stärka likviditeten, konkurrenskraften och rättssäkerheten i den svenska animalieproduktionen.

Fru talman! När regeringen tillträdde var vi från början tydliga med att vi vill förändra förutsättningarna för svenskt jordbruk. Vi började arbetet med livsmedelsstrategin, inte en ny utan en revidering av den befintliga. Jag tror att jag var den förste som i den här talarstolen pratade om att vi var tvungna att uppdatera livsmedelsstrategin. Nu är vi snart där.

Under tiden har en konkurrensutredning tillsatts med bibehållet djurskydd. I dag presenterade regeringen ytterligare en utredning som ur konkurrenssynpunkt ska förbättra för svenskt jordbruk vad gäller regelbördor, offentlig kontroll och så vidare. Regeringen levererar gång på gång för att stärka svenskt jordbruk, för att bibehålla en hög produktion och för att behålla produktionen inom Sveriges gränser.

Precis som sades tidigare är det när vi trycker ut svensk produktion utanför Sveriges gränser som det börjar bli bekymmersamt för miljö och klimat. Klimatet är ju, som vi ofta säger här i kammaren, globalt. När vi producerar nötkött i Sverige blir det 70 procent lägre klimatgasutsläpp än i stora delar av världen. Vi ska ha produktionen inom Sverige, och det är animalieproduktionen som är motorn i svenskt jordbruk.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att svenskt jordbruk på marknaden löser detta om vi ger dem rätt förutsättningar. Rätt förutsättningar är inte att stå i Sveriges riksdag och sätta upp procentmål för ekologiskt jordbruk, styra mer och ge myndigheterna mer verktyg och muskler. Ge frihet till Sveriges jord- och skogsbrukare, så kommer de att fortsätta att hitta på smarta lösningar.

Om man är lite halvnördig, som jag är, och har följt höstens Agritechnica, jordbruksmässan, kan man se hela utvecklingen i jordbruket. Ogräs bekämpas mekaniskt med hjälp av robotar, som bränner upp ogräset med små eldar. Det är så mycket som händer just nu.

Låt oss titta på duktiga maskinutvecklare i Sverige, till exempel Väderstadverken i min hembygd. De producerar och tar fram ny teknik hela tiden, för att minska bearbetning och hitta radhackningsmetoder för att minska mängden växtskydd. Det är branschen som gör dessa saker, inte politiken. Ge branschen dessa möjligheter!

Lantmännen vill ta fram fossilfri gödsel producerad i Sverige. Det skulle vara mycket bra för den svenska beredskapen att faktiskt ha en mineralgödselproduktion i Sverige igen. Det är väl bara Sverige och ett land till i hela EU som inte producerar sin egen gödsel i dag. Det är fantastiskt bra! Men vad är haken för Lantmännen att producera en fossilfri gödsel? Jo, det är elen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gör vi för att få mer el? Jo, vi gör stora satsningar på kärnkraft. Inom en tid kommer det att leda till att det finns mycket mer el och att alla företag som är beredda att ställa om kan göra det.

Det här är vad som gäller: Vi levererar de stora delarna, och branscherna och företagarna levererar miljön och klimatnyttan samt producerar maten.

Fru talman! Jag ska snart gå in för landning, men jag ser ytterligare ett hinder som jag uppfattar är en begränsning. Forskningen på jord- och skogsbruk har de senaste 20 åren gått in för mycket på andra saker än produktion. Svenskt jordbruk lider av att vi inte längre har forskning om produktionshöjande metoder i Sverige. Det blir oerhört viktigt att forskningen vänds mot produktionshöjande åtgärder igen, annars kommer vi inte att klara av att producera mer mat.

När vi dessutom tar mer och mer åkerjord ur produktion på olika sätt kommer vi att behöva producera mer på de ytor där vi har produktion.

Fru talman! Jag går ned för landning. Men jag vill passa på att önska mina kollegor, talmanspresidiet, riksdagens personal och övriga i riksdagen en god jul och ett gott nytt år.

Jag hoppas att vi får ett produktivt 2024 och framför allt ett väldigt mycket bättre jord- och skogsbruksår 2024.

(Applåder)

Anf. 212 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Skogen är och har varit en ryggrad i svensk ekonomi och ska fortsätta att vara det. Den har definitivt också många fler värden än de ekonomiska.

Det som oroar oss just nu är att det årliga kolupptaget i svensk skog och mark har sjunkit med 40 procent på tio år. Det motsvarar mer än de samlade utsläppen från alla inrikes transporter under ett år.

I riksskogstaxeringens statistik närmar sig nu den fallande kurvan för tillväxt den stigande kurvan för avverkning och naturlig dödlighet. Och när kurvorna möts har vi inte längre en kolsänka. Vi har haft en högre avverkning och en högre naturlig dödlighet som en följd av både torka och granbarkborre. Vi ser också en minskad tillväxttakt, även om den ökat lite grann från 2019.

Klimatförändringarna är här och nu, ledamoten, och de syns i skogen. Enligt det som också ledamoten tog upp i sitt anförande, EU:s nya klimatlagstiftning om LULUCF, ska Sverige öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen i skog, mark och träprodukter med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018.

Detta är en stor utmaning, och det är en speciellt stor utmaning om vi samtidigt ser att vår kolsänka minskar år från år.

Min fråga till ledamoten blir: Hur ska detta uppnås?

Anf. 213 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är absolut de stora knäckfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men precis som branschen själv säger beror många av dessa förlorade år på torkan, framför allt 2018. Vi ska inte säga att vi hoppas på bättre väder de kommande åren, men om vi har normala år fram till 2030 är branschen själv ganska övertygad om att vi kommer att klara det ökade LULUCF-målet med ett fortsatt brukande på den nivå som vi har i dag.

Jag tror dessutom att det blir otroligt viktigt att vi fortsätter att bruka precis som vi gör i dag. Skulle vi stanna upp nu och minska vårt brukande kommer vi att få lida av det i framtiden i stället. Det är faktiskt genom ett fortsatt brukande på denna nivå, och till och med ett lite ökat brukande, som vi får de riktigt långsiktiga vinsterna av det som skogen kan göra när det gäller kolinbindning.

Vad kan vi göra på kort sikt? Vi kan ändå göra ett antal saker. Vi kan till exempel öka skogsgödslingen, vilket ger en ökad tillväxt. Vi kan vidta fler åtgärder för att öka tillväxten, men många av dem ger inte en ökad tillväxt på jättekort tid. Men vi måste se över möjligheterna till en ökad skogsdikning i de produktiva områdena för att få en bättre vattenförsörjning. Vi behöver ett annat plantmaterial.

Linnéuniversitetet lade fram en undersökning som visade att det i dag bara tar sju år från en avverkning tills vi har positiv nettoinbindning igen. Det innebär att om vi inte hade tagit så mycket mark ur produktion som vi har gjort hade vi fått en större nytta. Men tyvärr har vi de senaste åtta åren tagit väldigt mycket mark ur produktion.

Anf. 214 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag tror ändå inte att detta svarar på frågan hur vi ska klara detta kolupptag till 2030. Jag är väldigt medveten om vad både Skogsstyrelsen och andra säger om att vi hade klarat detta förut när vi hade reduktionsplikten och kunde använda oss av flexibiliteterna. Det har vi inte längre. Regeringen är verkligen skyldig att tala om för både riksdagen och jord- och skogsbruket hur man tänker klara målen till 2030. Det är en lag, och det kostar väldigt mycket om man inte klarar detta.

Men jag förväntar mig inte något mer svar. Jag har frågat moderater om detta tidigare, och det blir oftast inte något mer svar än så här.

Men jag tänkte ställa några andra frågor till ledamoten. En fråga handlar om Skogsutredningen. Den fick vi höra talas om tidigt, men vi har inte sett några direktiv till den än. Så frågan är: När, hur och varför?

När det gäller livsmedelsstrategin finns det inte någon delaktighet från oss ledamöter i den. Frågan är: När, hur och varför?

Jag vill också ta upp en utmaning som ledamoten inte tog upp i sitt anförande och som jag upplever starkt. Det handlar om att det finns jordbruk som verkligen har jobbat hårt med sin omställning och använder till exempel biogas och har satsat stort på det.

Här sitter regeringen på händerna. Det händer ingenting med den situationen, alltså att biogasen inte längre är skattebefriad. Det drabbar verkligen de bönder i Sverige som har gjort denna omställning.

Mina frågor handlade alltså om Skogsutredningen, livsmedelsstrategin och biogasen. Ledamoten kanske också kan berätta exakt hur det ska gå till med den ökade kolsänkan. Det vore trevligt att höra.

Anf. 215 John Widegren (M)

Fru talman! Det gläder mig ändå att ledamoten har en så stor tilltro till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag är fullt medveten om att det kommer att bli en tuff utmaning att nå upp till 2030-målet. Men om vi inte försöker och hoppas och tror att vi kommer att klara det blir det bara negativt. Flera talare står bara här och säger: Hur ska vi försvara och berätta för våra bönder att vi inte kommer att klara detta?

Men vad är det som säger att vi inte kommer att klara detta? Tänk om 2024 och 2025 blir fantastiska växår. Det är inte otroligt. Då är vi där. Så vad är det som just i dag säger att vi inte kommer att klara våra 2030-mål när det kommer till LULUCF? Jag är övertygad om att vi gör det. Sveriges lantbrukare har stått inför tuffare mål än detta.

Dessutom gör Sveriges lantbrukare Sveriges klimatarbete. Då ska de gynnas och inte hindras.

Jag väntar också på Skogsutredningen.

När det gäller livsmedelsstrategin vet jag att det har pågått ett digert arbete med informationsinsamling och så vidare. Jag vet dock inte var det ligger i pipeline. Men jag förutsätter att det någon gång under våren kommer att komma ett förslag eller en redogörelse för vad den kommer att innehålla. Ett flertal utredningar är redan tillsatta som är kopplade till revideringen av livsmedelsstrategin, till exempel den som kom i dag.

Jag vet inte hur det är med biogasen. Ledamoten säger att regeringen sitter på händerna. Men vi tillför 200 miljoner kronor i budgeten för gödselgasstödet. Jag vet att förhandlingar pågår i Bryssel, och vad jag förstår och får signaler om kommer vi att få besked tidigare än vad vi hade trott när det gäller skattebefrielsen. Så där har jag goda förhoppningar.

Anf. 216 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag tackar John Widegren för hans anförande. Jag håller med om att det är viktigt att ge frihet och goda förutsättningar för svenska företagare, och inte minst lantbrukare och hela den gröna näringen.

Jag har därför en fråga utifrån regeringens och Tidöpartiernas budget som nu behandlas i riksdagen. Det är intressant att Moderaterna driver igenom en satsning på 180 miljoner kronor för att fasa ut minknäringen. Hur känns det, John Widegren, att som frihetlig och företagsvänlig politisk företrädare i praktiken driva igenom en utfasning där ett tjugotal minkföretagare ska få möjlighet att ta del av 180 miljoner kronor på två år? Detta är ju mycket intressant politik från moderater, kristdemokrater och liberaler, som länge strävat i en annan riktning, nämligen att främja företagande i alla delar.

Anf. 217 John Widegren (M)

Fru talman! Det må tyckas märkligt. Det låter som det. Men jag tror så här: Detta är en bransch som snart hade gått under av egen kraft även i Sverige. Jag tror inte att det är otroligt att den hade gått under innan vi ser gemensam EU-lagstiftning för detta, vilket sker snart.

Därför tycker jag att det är en väldigt moderat lösning att erbjuda en omställningspeng under en tid till en bransch som jag tror är på väg bort. Det är klart att den svenska minknäringen kanske hade haft ett, två eller tre bra år till - det är inte otroligt - men på sikt tror jag inte att den hade haft några fler bra år. Därför tycker jag att det är en väldigt moderat lösning att göra på det här viset.

Anf. 218 Daniel Bäckström (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Om detta är Moderaternas nya politik för att främja företagande - och även för att hantera företag som står inför ett avslut - ska det bli intressant att se om det blir prejudicerande på fler områden och för fler företagstyper inom den areella näringen. Jag tänker på hur många lantbruksföretagare och andra inom den gröna näringen som har fått avveckla sin verksamhet de senaste åren eller kanske står inför avveckling. Det är mycket intressant med tanke på att snittet för ett tjugotal företagare blir 9 miljoner per företag.

När det gäller att hitta förutsättningar för rättvisa och långsiktiga villkor för svenskt företagande är detta värt att beakta och fundera över utifrån hur Tidöpartierna driver igenom omställningsstödet.

Anf. 219 John Widegren (M)

Fru talman! Jag uppfattade kanske inte riktigt någon fråga i det sista anförandet.

Jag har nog egentligen inte mycket mer att säga om detta, men när Centerpartiet börjar klanka ned på Moderaternas företagspolitik, landsbygdspolitik och så vidare tror jag kanske att man lite grann kastar sten i glashus. Centerpartiet har ju de senaste åren valt att samarbeta med ett parti som kanske inte är särskilt företagsvänligt. Jag tror inte att branschen och näringen uppfattar Centerpartiet som det stora gröna lantbrukspartiet längre, utan jag tror kanske snarare att man uppfattar det som något annat. Men att man vurmar för minknäringen har vi alla här inne förstått i dag.

Anf. 220 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag börjar med att vända mig till åhörarläktaren och säga: Hej Hampus!

I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23, som rör areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater har lagt fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande på utgiftsområdet.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid, och vårt land pressas just nu av flera parallella kriser. Det är krig i vårt närområde, och vi har en kostnadskris i form av högre matpriser, räntekostnader och hyror som gör det tufft för vanligt folk. Särskilt drabbas ensamstående föräldrar, som redan tidigare hade det tufft med ekonomin. Ovanpå det har svenska löntagare fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök - och dessutom har vi en klimatkris där klimatförändringarna redan är påtagliga och hotar framtida generationer och svenskt välstånd.

Fru talman! Vi behöver se mer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Med krig i vårt närområde är det tydligt att Sverige och EU behöver säkra sin egen produktion av livsmedel och insatsvaror, exempelvis drivmedel och gödsel, även vid ansträngda förhållanden och kriser - och ytterst vid krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Sverige behöver ett konkurrenskraftigt jordbruk ur flera aspekter. Det svenska jordbruket skapar god och hälsosam mat, gröna jobb på landsbygden och öppna landskap runt om i Sverige. Men det finns också stora utmaningar.

I år drabbades Sverige av klimatförändringarna med både torka och översvämningar.

Vi ser reportage om kycklinghantering, där myndigheternas kontroller varit alldeles för få.

Den afrikanska svinpesten drabbade Fagersta och närliggande kommuner. De närliggande grisgårdarna fick ta de svåraste besluten, men detta fortsätter även nu att försvåra verksamhet och friluftsliv i ett stort område.

Skattebefrielsen på biogas, som EU-kommissionen sagt ja till, överklagades. Här måste regeringen skyndsamt se till att leverera svar till alla bönder som satsat på biogasproduktion.

Vi socialdemokrater har aktivt drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang för att göra det lätt för den som är gäst att välja det man tycker är rätt. Under vår regeringstid skickade vi även in en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige skulle införa ursprungsmärkning. Den drog SD-regeringen sedan tillbaka, fru talman - och nu är det knäpptyst.

På grund av allt detta satsar vi socialdemokrater nästan dubbelt så mycket som regeringen på bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Vi satsar 23 procent mer på en konkurrenskraftig livsmedelssektor, och vi satsar mer än tre gånger så mycket på miljöförbättrande åtgärder i jordbruket i vårt förslag till budget.

Fru talman! Matpriserna är höga. Kostnadsökningarna är högre än i Finland, Danmark och Norge. I veckan kunde man läsa i Dagens Nyheter om rekordutdelning till Icahandlarna. Vi socialdemokrater har krävt och fortsätter att kräva att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser, tar kontroll över prisutvecklingen och ser till att det inte görs oskäliga höjningar av matpriserna. I detta ska hela livsmedelskedjans aktörer ingå, från producenter och grossister till butiksjättarna, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter.

Fru talman! Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. Det ska vara en förvaltning som leder till att människor kan leva och bo på landsbygden samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden.

Jakten är en viktig del i många människors liv. Sverige är ett avlångt land där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att värna det lokala, och vi vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas.

Skyddsjakt och licensjakt är båda viktiga verktyg i vår rovdjursförvaltning. Och när det gäller varg, fru talman, kan man bara konstatera att inget som utlovades av landsbygdsministern i valrörelsen har infriats.

Den svenska skogen, som är vårt gröna guld och som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet, hotas nu av klimatförändringarna. Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den svenska skogen har också ett naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimatomställningen både som kolsänka och genom att ersätta fossila produkter. Vi socialdemokrater anser att skogens alla värden - jobb, ekonomi, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt och besöksnäring - ska komma samhället till del i största möjliga mån.

Något som är glädjande, fru talman, är att den bioekonomiutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte nu har lämnat sina förslag. Sverige har alla förutsättningar för mer bioekonomi, men frågan är hur SD-regeringen kommer att agera. Delbetänkandet om mer svensk produktion av biodrivmedel från svenska restprodukter ligger sedan i mars i landsbygdsministerns skrivbordslåda. Eller ligger den i papperskorgen? Den har i alla fall inte gått ut på remiss, vilket jag beklagar.

Fru talman! Regeringen är riksdagen och svenska jord- och skogsägare svaret skyldig. I propositionen om en kraftigt sänkt andel av biodrivmedel som ska blandas in vid pump finns ingen konsekvensbeskrivning för svenskt skogs- och jordbruk. Ska skogsavverkningen minska? Ska jordbruket ta smällen? Ska Sverige betala dyra böter? Många frågor har vi ställt i över ett år, men svaren på frågorna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Fru talman! Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. Och vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskerinäringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vårt vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. Men, fru talman, vi har en krissituation. I år var forskningens varningar mer allvarliga än någonsin, och EU-kommissionen agerade och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket.

Vi socialdemokrater ville att det småskaliga kustnära fisket skulle värnas. Resultatet av regeringens förhandlingar blev att det storskaliga industritrålfisket fortsätter. Allvarligt är också att för få fiskerikontroller görs. Dagens Nyheter avslöjar bland annat att ett svenskt fartyg rapporterade att fångsten var 60 kilo sill när den faktiska fångsten var 11 ton. Detta är helt oacceptabelt. Fler kontroller behövs.

Sverige behöver en politik som gör att våra barn och barnbarn kan fortsätta att fiska och också få fisk och inte minst, mina vänner, göra delikatesser som surströmming.

Avslutningsvis, fru talman, pressas i Sverige företag och hushåll av både hög inflation och ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för år 2024 den situation som Sverige står inför.

Med detta, fru talman, säger jag tack.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson (S).

Anf. 221 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, som är ämnet för dagens debatt, är att insatserna som görs ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gäller både de gröna och de blå näringarna måste vi få till en produktionsökning som i sin tur bidrar till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, samtidigt som våra livsmedelsproducenter får en mer stabil ekonomisk tillvaro. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Det är regeringens mål. Här är uppdateringen av livsmedelsstrategin, som nu pågår, en bärande bjälke.

Fru talman! Det får inte bara bli en strategi, en skrivbordsprodukt som det har varit hittills, utan jag hoppas nu verkligen att vi med den uppdatering som görs kommer att se en skillnad hos den enskilda matproducenten.

Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska göras genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och lönsamhet. Det är avgörande för det svenska lantbrukets överlevnad men också ur ett beredskapsperspektiv.

När vi i utskottet var på besök i Baltikum tidigare i höst framkom det väldigt tydligt att deras mål var att vara självförsörjande i så hög grad som möjligt vad gäller de varor som går att producera inom ländernas gränser. Och de baltiska länderna har sannerligen varit prövade. De vet vad de talar om. Vi bör lära av dem i detta hänseende.

Jag vill beröra ett av de tillkännagivanden som behandlas i betänkandet om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för produktion och konsumtion kopplade till specifika produktionsformer. Här anger regeringen att den dåvarande regeringen i budgetpropositionen för 2018 presenterade mål för ekologisk produktion och offentlig konsumtion till 2030. Regeringen anser inte att det finns behov av att ha ett mål för ekologisk produktion och konsumtion, eftersom svensk livsmedelsproduktion ska styras av det som konsumenterna efterfrågar. Behovet är i stället att stärka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan, oavsett på vilket sätt man odlar.

Regeringen delar riksdagens bedömning att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av dessa politiskt satta mål. Apropå besöket i Baltikum är det viktigt med mat producerad inom landets gränser. Om det är eko eller konventionellt spelar en betydligt mindre roll. Det viktiga är att vi producerar mer mat i Sverige.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka totalförsvaret anser regeringen att medel för uppbyggnaden av en livsmedselsberedskap och åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten behöver samlas och dessutom ges ytterligare medel i den osäkra tid som vi lever i nu. Det är viktigt att vi ser om vårt hus för beredskapens och invånarnas skull.

Fru talman! En av rubrikerna i betänkandet är Politikens inriktning - en sammanhållen landsbygdspolitik. Regeringen framhåller i propositionen att landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna ska stärkas. Målet för en sammanhållen landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. För att uppnå målet krävs en bredd av insatser inom många utgiftsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringen anför att landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar, för det är oerhört viktigt att inse att vi har många olika landsbygder. Landsbygden i sig är inte ett enhetligt begrepp.

Vidare läser vi i betänkandet följande: "Kommunerna, regionerna och de statliga myndigheterna samt det civila samhällets organisationer har viktiga roller när landsbygdspolitiken ska genomföras. När det gäller de areella näringarna behöver konkurrenskraften stärkas och produktionen inom näringarna öka på ett hållbart sätt." Självfallet är den offentliga servicen helt avgörande, men vi får inte glömma civilsamhället och föreningslivet, som ofta är en bärande bjälke ute i våra landsbygder där annan service inte längre finns. Därför måste föreningslivet och det civila samhället stärkas på olika sätt, vilket den här regeringen gör genom olika insatser. Vi ser värdet av civilsamhället och föreningslivet.

Regeringen har i arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin höga ambitioner för hela livsmedelskedjan inom samtliga hållbarhetsperspektiv: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Regeringen framhåller att svensk livsmedelsproduktion på många sätt är ett föredöme med hög kvalitet, låg miljöpåverkan och med stor hänsyn tagen till djurens välbefinnande.

Regeringen anser att de svenska mervärdena måste tydliggöras och därmed också förhoppningsvis kunna ge mer betalt till producenterna. I utvecklingen av landsbygderna ingår att stärka konkurrenskraften för svensk animalieproduktion med bibehållen livsmedelssäkerhet och ett gott djurskydd.

Fru talman! Jag går över till att tala om skogen. Regeringen anser att principen om frihet under ansvar är oerhört viktig att värna. Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmål samt till jobb och tillväxt i hela landet. Samtidigt är ett flertal nya EU-rättsakter aktuella som kan påverka skogsbruket och den nationella skogspolitiken. Det är därför till exempel en självklarhet att regeringen röstar nej till Nature Restauration Law. Regeringen anser att det behövs en översyn av den nationella skogspolitiken för att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar långsiktigt hållbart svenskt skogsbruk och en växande bioekonomi. Därför kommer inom kort en skogsutredning att tillsättas, vilket också statsministern anförde i höstens regeringsförklaring.

Apropå rättsakter håller regeringen på att se över hur man skyndsamt kan hantera artskyddsförordningen, då vi ser hur den verkligen lägger en död hand över våra landsbygder och våra skogsägares egendomar.

Artskyddet kan inte trumfa över annan lagstiftning, och så var det heller inte tänkt. Vi måste göra om implementeringen och göra det på lägstanivå, samtidigt som vi försäkrar oss om att de som på något sätt ändå drabbas av inskränkningar mot sin vilja får en skälig ersättning. Nationellt fridlysta arter kan inte heller stoppa pågående markanvändning.

Vi ser redan i dag hur detta leder till minskad mängd inmätt virke till våra sågverk runt om i landet. De kan alltså inte förädla vårt svenska gröna guld, vilket i sin tur straffar landsbygden ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi måste vrida om sektorstänkandet i skogen, där skogsägaren och brukandet av skogen ska ges de rätta förutsättningarna för att kunna vara en del av den omställning som vi är mitt inne i nu. Vi ska vara helt på det klara med att skogen och det svenska hållbara skogsbruket är en av våra stora konkurrensfördelar i omställningen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 222 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag håller med om mycket av det som ledamoten sa. Jag instämmer också i att vi helt har monterat ned vår beredskap. Därför tillsatte ju den förra regeringen ganska många livsmedelsberedskapsutredningar, som jag hoppas ska komma med bra förslag så småningom.

Jag skulle vilja läsa upp något som jag läste på Facebook. Där står det så här:

"Tondövt myndighetsbeslut om licensjakt. Nyss kom beskedet om hur många vargar som kommer få skjutas vid den kommande licensjakten, enbart 36 djur. En tilldelning som framstår som tondöv. Det är inte så att landsbygdsminister Peter Kullgren varit otydlig med vad regeringen tycker i frågan.

Trots att regeringen har sagt att vill se en halvering av vargstammen.

Trots att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en plan för det ska kunna bli verklighet.

Trots att EU-kommissionen nu börjat markera en kommande vändning i vargfrågan ifrån EU:s håll.

Trots dessa tydliga signaler så väljer alltså myndigheterna att blunda för den nya politiska inriktningen och bara tilldela 36 vargar på licensen. Färre än förra året. Ja, det kommer fortfarande enligt modellerna innebära en mindre vargstam även nästa år men inte alls i den takt som politiken nu markerat att man vill gå i.

Ska det svenska politiska systemet fungera - där ministrar inte får ge direkta order till myndigheter - utan myndigheter ska vara följsamma mot den politiska inriktningen som markeras, så måste mål och verkställighet gå i takt. Detta duger inte!!!"

Så skrev ledamoten Kjell-Arne Ottosson. Frågan blir då: Lyssnade myndigheterna mer på den förra, socialdemokratiska landsbygdsministern eftersom tilldelningen det året blev 75 vargar?

Anf. 223 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, förra landsbygdsministern, för frågan! Det är roligt att hon är inne och läser på mina sociala medier.

Det är så här: Vi var tvungna att verkligen lägga om politiken vad gäller rovdjuren eftersom man under de socialdemokratiska åren kunde se en rejäl ökning av vargstammen. Men tyvärr har vi ju inte följt med vad gäller förvaltningen.

I vargjakten 2023 hade vi licens på 75 djur, men det sköts bara 57. Tyvärr sköt man inte så många som man hade licens på. Men efter ett tillkännagivande från riksdagen lämnade den förra regeringen ett uppdrag till Naturvårdsverket om vargstammen. Man ville nämligen veta om vargstammen kunde sänkas till den nivå som tillkännagivandet angav. Det var alltså ett tillkännagivande som Anna-Caren Sätherbergs parti inte var med på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När vi tog över gjordes uppdraget till Naturvårdsverket om. Då var inte frågan om vi kan sänka utan hur. Frågan var alltså inte om vi över huvud taget hade möjlighet att göra det, utan frågan var hur vi ska göra, alltså vad som krävs för att gå ned i nivå med det som beslutats i tillkännagivandet.

Tanken är att detta ska ge en bättre effekt på vargjakten och att vi ska få en mindre vargstam, i riktning mot det som egentligen var beslutet 2013, som var beslutet i tillkännagivandet. Det är dit vi vill komma. Det är betydligt längre än vad Anna-Caren Sätherbergs parti ville eftersom man i sitt uppdrag till Naturvårdsverket frågade om det över huvud taget var möjligt.

Ja, vi vill längre. Vi ser fram emot att svaren nu kommer, så att vi kan gå längre.

Anf. 224 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på frågan om myndigheterna verkligen ska lyssna på ministrar eller inte och om den tidigare landsbygdsministern helt enkelt var tydligare eller på något sätt var mer omtyckt av myndigheter. Jag vet inte riktigt hur jag ska tyda det hela.

Men historieskrivningen är ändå intressant, för tillkännagivandet från riksdagen kom exakt en vecka innan uppdraget till Naturvårdsverket gavs. Jag vet inte om ledamoten vet hur Regeringskansliet jobbar, men det går alltså inte på en vecka att ta fram ett ärende. Historieskrivningen kan vi lämna därhän.

Jag undrar bara vad ledamoten egentligen tycker har hänt i den här frågan under det dryga år som har gått sedan vi bytte regering. Det har väl egentligen inte hänt mycket mer än att licensjakten i år blev mycket färre vargar?

Jag har också en annan fråga till ledamoten. Den handlar om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Det var också en fråga som den förra, socialdemokratiska regeringen drev. Vi lämnade till och med ett meddelande till kommissionen om att vi skulle införa detta. Men till vår förvåning drogs detta tillbaka av SD-regeringen. Man ville inte införa det.

Sedan dess har det varit helt tomt på nya förslag. Det har hetat att vi ska vänta i två, tre eller fyra månader. Nu, fru talman, har det gått över ett år, och ingenting har hänt i frågan. Men ledamoten kanske vet var ärendet ligger.

Anf. 225 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågorna! Jag tar dem i omvänd ordning och börjar med den sista.

Min kollega Magnus Oscarsson, som egentligen har ansvar för jordbruk, livsmedel och djurskydd, har så länge han suttit i riksdagen drivit detta med ursprungsmärkning av kött. Han fick till och med igenom att det i riksdagens matsal skulle anges var köttet kom ifrån.

Vad som har hänt vet jag inte. Men frågar du min kollega Magnus eller mig svarar vi: Gärna ursprungsmärkning! Inga problem för vår del!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men tillbaka till vargen igen. Först säger Anna-Caren Sätherberg att det tar väldigt lång tid med arbetet i Regeringskansliet, men i nästa andetag frågar hon varför det inte har hänt mer.

Det är så här: Jag nämnde de uppdrag som Anna-Caren Sätherberg hade gett. De uppdragen gjorde vi om. Frågan ändrades från om vi kan sänka till hur vi kan sänka - vi vill alltså få veta vad det är som krävs och om vi ska se på genetiken eller annat. Vi ska genomföra det - vad är det som krävs? Dessutom kortade vi tidsperioden. Anna-Caren Sätherbergs utredning hade längre tid på sig. Vi kortar den för att snabbare få svar, så att detta kan få genomslag vid den vargjakt som börjar 2025. Det är oerhört viktigt.

Den andra delen är att vi har lagt ett uppdrag gällande skyddsjakt. Viltskadecenter, som handhar tumreglerna, har länge efterfrågat nya riktlinjer för skyddsjakt eftersom vargsituationen ser helt annorlunda ut. Det har de inte fått från den socialdemokratiska regeringen trots att de länge efterfrågat det. Nu har vi sett till att de ska få det. Uppdraget ska presenteras i maj. Då får vi nya och uppdaterade regler för skyddsjakt, vilket krävs med tanke på den stora vargstam som vi har i Sverige och som vi nu ser breder ut sig alltmer.

Anf. 226 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet i denna viktiga debatt!

Jag hade en debatt för ungefär ett halvår sedan, i juni, med en partikollega till Kjell-Arne Ottosson, nämligen Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren. Det handlade om veterinärsituationen och svenskt djurskydd och förutsättningarna för att ha verksamhet dygnet runt i hela landet.

Det var en mycket intressant debatt med utgångspunkt i den utredning som presenterades för drygt ett år sedan, alltså förra året. Svaret som partikollegan och regeringsföreträdaren gav var att regeringen arbetade mycket aktivt med denna fråga och skulle återkomma i beredningen så småningom.

Hela situationen är oerhört allvarlig. Det är en grundförutsättning för att kunna lyckas med att få svensk produktion att öka inom jordbruket. Det gäller alla djurslag som berörs kopplat till behovet av veterinär och fungerande veterinärverksamhet.

Det är oerhört viktigt att följa upp hur situationen ser ut och vad man hör när man träffar olika företrädare. Jag var i Skara i måndags och träffade företrädare för akutverksamheten där. Man får veta att hästar fraktas många timmar och dör under transporten fram till akutsjukvården.

Äskandet från Jordbruksverket var 68 miljoner mer för 2024 till veterinärverksamheten. Det tillmötesgicks inte, och i budgeten ligger en oförändrad ram.

Då är min fråga till Kjell-Arne Ottosson som företrädare för ett av regeringspartierna: Hur avser man att agera utifrån de förslag som föreligger, och när återkommer regeringen med åtgärder?

Anf. 227 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag instämmer till fullo i den problembeskrivning som Daniel Bäckström nämner. Vi ser tyvärr alldeles för ofta att vi har en stor veterinärbrist. Vi ser hur vi inte får nog veterinärer till jouren. Vi ser att vi har de enorma avstånden.

Vi hör tyvärr också från våra utbildningsinstitutioner vad gäller veterinärer att det i vissa delar är väldigt svårt att få tag på veterinärer. Det gäller inte minst för de djurslag som jag tror att Daniel Bäckström i första hand tänker på. Vi är inte inne på de små husdjuren nu utan inne på kor, hästar, får och så vidare.

Vi har en stor utmaning att få människor att söka sig dit. Vi måste på något vis bättre klara av utbildningar och även verkligheten för våra veterinärer så att vi får fler som söker sig dit. Det är ingen tvekan om det.

Vad som händer på Regeringskansliet i frågan vågar jag inte säga mer om än precis det Daniel Bäckström nämnde i sin fråga. De ser på olika förslag om hur man ska klara att lösa det. Det gäller inte minst jourdelen.

Det är oerhört viktigt. Där ser vi att vi får de enormt långa transporterna. Senast i somras hade jag en god vän som fick sin hund huggormsbiten under en helg. Det blev en resa från västra Värmland ned till Göteborg enkel resa i stället för att kunna resa betydligt kortare inom länet.

Det är en allvarlig fråga. Jag vet att man ser på alla möjliga tänkbara lösningar. Det gäller inte minst för att kunna lösa jouren på kvällar, nätter och helger.

Anf. 228 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Det är ändå intressant att vi hade kunnat se ett förslag från regeringen i budgetpropositionen som går helt i linje med det som landsbygdsministern står i kammaren och säger i juni. Man ska återkomma, och man ska arbeta med frågan. Vi avser att göra åtgärder.

Men det kom inga åtgärder i budgetförslaget. Det kom inte extra pengar som skulle möjliggöra en bättre arbetsmiljö, ökade rekryteringsförutsättningar och också en ökad dimensionering för att täcka de stora behov som finns, inte minst kopplat till jourverksamhet.

Det gäller också att hitta incitament som gör att de veterinärer som finns och jobbar i andra områden skulle kunna söka sig till de uppdragen. Det behövs för att aktivt ge förutsättningar för primärproduktionen att fungera och också utvecklas.

Det är ett oerhört allvarligt läge att regeringen inte tillmötesgår äskandet och inte heller ger signaler om 2025 och 2026. Där finns det i sin tur ökade anslagsäskanden. Om det var 68 miljoner inför det kommande året äskar Jordbruksverket 103 miljoner inför 2025 och sedan 133 miljoner till 2026. Det är mer än ramen för 2024, 124 496 000 kronor.

Det säger någonting om hur oerhört stort behovet är och hur myndigheten beskriver förutsättningarna som krävs för att kunna få en verksamhet som är hållbar över tid.

Det är ett tydligt besked från regeringen som här inte prioriterar veterinärverksamheten. Sedan får vi återkomma och följa upp när regeringen avser att återkomma till Sveriges riksdag med besked om hur man hanterar en utredning som nu har varit presenterad i över ett år.

Anf. 229 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Jag instämmer i den problembild som Daniel Bäckström nämner. Som jag sa i mitt tidigare inlägg vet jag att de jobbar för att finna lösningar som kommer att fungera i det verkliga livet för att lösa de stora utmaningarna. Det är ingen tvekan om det. Vi är helt eniga i sak.

Vad gäller det ekonomiska kan man fråga hur det blivit med Centerpartiets budget. Där drar man ned ytterligare pengar för ansvarigt verk, och man drar ned med 11 miljoner på SLU som är utbildande institution.

Hade det hjälpt i den här frågan om Centerpartiets budget hade gått igenom? Hade vi då fått fler veterinärer, när man drar ned på både ansvarigt verk och den utbildande institutionen?

Anf. 230 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Tack, ledamoten Ottosson, för ditt anförande! Jag märkte att du också fick en släng av den akuta förkylningen man verkar få uppe i talarstolen i dag. Jag hoppas att vi håller båda två genom detta replikskifte.

Egentligen tänkte jag inte kommentera så mycket det du sa. Jag konstaterar bara att vi tycker samma sak fast exakt tvärtom i nästan allt. Det är väl som det är. Man vet var man har oss helt enkelt.

Det finns en fråga där jag hoppas att vi skulle kunna ha samsyn och där vi tidigare har haft samsyn. Det gäller det jag tog upp i mitt anförande om 3R-center. Det är det center som finns vid Jordbruksverket som handlar om att minska, förfina och ersätta djurförsök - reduce, refine, replace.

Det instiftades 2017 och finns där som ett center och en hjälppunkt för dem som håller på med de här sakerna för att man ska minska och ersätta djurförsök. Det är förstås ett led för att uppnå de direktiv som finns i EU om att man ska fasa ut djurförsök där det är möjligt.

Centret har funnits sedan 2017. Om jag inte missminner mig har det haft i princip samma budget hela tiden på 15 miljoner. Nu borde det snarare öka.

I det budgetförslag som kommer från Tidöpartierna finns det inte med längre. Man har tagit bort det. Jordbruksverket har redan aviserat att man ska varsla personer. Jag tror att det var 39 personer på grund av sänkningarna i anslaget varav nio av tolv på 3R-centret.

Min fråga till ledamoten är: Är det ett misstag, eller är det medvetet? Kommer man att hitta de 15 miljonerna och få till en skrivning i regleringsbrevet, eller är det kört?

Anf. 231 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag kan konstatera att det i Jordbruksverkets instruktion finns med att det inom myndigheten ska finnas ett kompetenscentrum för 3R-frågor med syftet att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Jag vill påminna om att finansieringen av 3R-centret har varit tidsbegränsade och särskilda satsningar. Då är det naturligt att en sådan verksamhet blir en del av den ordinarie verksamheten.

Vad gäller pengar har inte Miljöpartiet i sitt anslag till Jordbruksverket mer pengar som kan läggas på detta ändamål, i varje fall inte enligt vad som står i budgetförslaget.

Dock noterar jag att Miljöpartiet har ofantligt mycket mer pengar än alla oss andra, förutom i och för sig ett parti till som finns i denna kammare just nu. Det blir på ett vis lite märkligt att stå och ha en budgetdebatt när vi är i så skilda världar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi hörde i dag att inflationssiffrorna nu förändras snabbare än förväntat. Det går verkligen åt rätt håll. Det är klart att om Miljöpartiets budgetförslag hade gått igenom hade det i stället eldat på inflationen. Då hade vi haft högre priser och högre räntor. Den budgeteringen hade drabbat hushåll och företag stenhårt, så på så sätt är jag evigt tacksam att den budgeten inte gick igenom.

Det fanns pengar till väldigt många 3R-center där, som ledamoten efterlyser. Men det här har som sagt varit tidsbegränsade delar, och det står i verkets instruktion att det ska finnas. Därmed får man finna pengar till det.

Anf. 232 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Ja, vi har 77 miljoner mer i anslaget till Jordbruksverket. Där finns också pengar till 3R-centret.

Svaret jag får här är att det ska finnas kvar men inte ha finansiering. Är det så jag ska förstå det? Det kommer inte att bli några riktade medel eller någonting, men det kommer att stå i regleringsbrevet att det här ska finnas. Med tanke på de budgeterade medlen blir det då sparlåga, och det blir tre personer i stället för de tolv som jobbar där nu. Är det så jag ska förstå ledamotens svar, eller kommer man att hitta finansiering så att det här kan få fortsätta och utvecklas så som det gör i dag?

Anf. 233 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag är ju inte med och skriver regleringsbreven, så vad som kommer att stå i dem vågar jag inte säga.

Dock måste jag få korrigera ledamoten. I Miljöpartiets budgetförslag lägger man 77 miljoner mer, precis som Emma Nohrén sa. Men 3R nämns över huvud taget inte här, inte i den text som jag har hittat. Nu nickar Emma Nohrén och säger annorlunda, men i den text som jag har hittat står det så här:

"Vi vill även stärka anslag 1:8 Statens jordbruksverk med 77 miljoner mer än regeringen för 2024. Dessa ökade medel kan möjliggöra finansiering av arbete med civilt försvar och beredskap, ökade hot som zoonoser och djursjukdomar som salmonella."

Det står ingenting i den texten om 3R-center, som ledamoten efterfrågar här. Men, som sagt, vad som kommer att stå i något regleringsbrev vet jag inte eftersom jag själv inte är med och skriver dem.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 234 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet presenterar i vår budgetmotion en ny kurs för ett tryggare Sverige.

Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet.

Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler.

Bankernas och matjättarnas övervinster behöver strypas. De ska inte kunna göra vinster på hushållens bekostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad och håller nu på att vittra sönder helt. För att välfärden ska kunna fortsätta vara ett av samhällets grundfundament behövs resurser så att den som behöver vård får det i tid, den som är på väg in i gängkriminalitet kan stoppas och den som är äldre kan få det stöd hen behöver i vardagen.

Alla som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det skapas genom satsningar, inte genom nedskärningar.

Herr talman! Klimatkrisen är här och nu, med extremväder som långvarig torka och häftiga regn med stora översvämningar.

Samtidigt som vi kraftigt måste minska de klimatskadliga utsläppen för att nå nettonollutsläpp har Sverige en regering och ett stödparti vars klimatpolitik är så skadlig att det hade inneburit lägre utsläpp om de inte hade gjort något alls.

Vi prioriterar i vårt samlade budgetförslag att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag, och vi prioriterar ett klimatomställningsarbete som faktiskt kan ta oss till målet om nettonollutsläpp.

Herr talman! För utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel satsar Vänsterpartiet totalt 2,6 miljarder mer än regeringen.

Vi behöver öka insatserna för skogsbruket. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel av naturvärden.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort av hantering av ersättningar när avverkningstillstånd nekas till de fjällnära skogarna för att skydda skogar med höga naturvärden. Här föreslår vi en ökning med 1,3 miljarder mer än regeringen.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och öka den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk.

Det behövs då även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden.

För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor mer än regeringen.

Vi vill även att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återinförs. Den är av stor betydelse för att nå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogsägarnas kunskapsunderlag.

Herr talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är viktigt. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Här föreslår vi att införa ett statligt stöd även för arbetskostnaden och även ökad ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp. Vi ökar anslaget med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi ökar även satsningen på 3R-center med 20 miljoner kronor för att kunna fortsätta arbetet med att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök.

Herr talman! Sveriges naturliga ekosystem har stor förmåga att lagra kol, och dessa kolförråd måste skyddas bättre om vi ska klara klimatutmaningen.

Våra åkermarker måste i högre grad brukas så att tillgång till matjord värnas och naturresurser bevaras. Kretsloppen måste vara utgångspunkten, och ett variationsrikt jordbrukslandskap behöver i ökad omfattning stimuleras.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel inom jordbrukssektorn utformas så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad i fråga om livsmedel i nivå med Finlands på ungefär 80 procent.

Herr talman! Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel.

Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, vilka i nuläget generellt är dyrare än fossila. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av detta anslag med 25 miljoner kronor mer än regeringen.

Vänsterpartiet vill även införa miljöersättning för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker samtidigt kolinlagringen i jordbruket.

Sammanlagt vill vi öka anslaget i den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 med 1 miljard kronor mer än regeringen.

Slutligen: För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Anf. 235 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men till slut klarade jag inte att låta bli längre. Jag får citera det min goda kollega Emma Nohrén inledde sitt replikskifte med mig med: Vi tycker precis lika om allt fast tvärtom. Det är väl ungefär på samma vis här.

Kajsa Fredholm pratar ganska mycket om skogen och hur man ur ett vänsterpartistiskt perspektiv ser på den. Det är tydligt, och inte alls förvånande, att det egentligen inte är så noga hur man hanterar saker som andra äger. Man värdesätter inte allt det jobb som den enskilde skogsägaren gör för att sköta sin skog. Vi hörde också att ännu mer skog skulle skyddas.

Jag skulle vilja fråga Kajsa Fredholm om det finns någon gräns över huvud taget för hur mycket skog som ska skyddas. Finns det någon gräns för hur mycket skog staten ska ta ifrån vanliga skogsägare runt om i hela Sverige som jobbar och sköter sina skogar?

Det är också intressant att höra vad ledamoten i anförandet säger om detta med klimat. Om du långsiktigt ska ha så stor klimatnytta som möjligt i skogen är forskningen väldigt tydlig: Då ska du bruka skogen så som vi gör i Sverige i dag. Vill du på väldigt kort sikt ha ökade kollager ska skogen stå, men skogen är ju en levande organism. Den kommer att dö, och då förlorar du koldioxid ut till atmosfären igen.

Ser inte Vänsterpartiet några som helst problem med just detta att vi har en natur som lever?

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 236 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Jag håller med om att Kjell-Arne Ottosson och jag kanske har samma mål men att våra vägar verkar gå åt det ena och det andra hållet. Det är rätt olika hur vi ska hitta dit.

Angående skydd av skog vill jag säga att vi föreslår en ökning med 1,3 miljarder mer än regeringen som bland annat ska gå just till skogsägare som vill skydda sin skog - det är alltså frivillighet jag pratar om här. Sedan har vi möjlighet att via våra gemensamt ägda statliga skogar föregå med gott exempel och införa, testa, forska om och implementera hyggesfria metoder. Det är svaret på det.

Jag anser att ledamoten har helt fel i sitt resonemang om att vi på något sätt skulle ta skog från Sveriges invånare. Det stämmer inte.

När det sedan gäller klimatnyttan av skogen behöver vi ha skogen som kolsänka. Vi har ett 2030-mål som vi faktiskt är ålagda att genomföra och ta oss till. Det blir väldigt märkligt att ledamoten tar upp detta när han företräder en regering och ett stödparti som via en sänkning av reduktionsplikten ser till att vi måste använda skogen och jordbruket i stället för transportsektorn för att sänka klimatutsläpp.

Anf. 237 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Tack för svaret, Kajsa Fredholm!

Egentligen blir det precis som jag sa när jag inledde replikskiftet med Emma Nohrén. Det blir lite märkligt att ha en budgetdebatt även med Vänsterpartiet med tanke på att man lånar upp 175 miljarder under innevarande mandatperiod. I så fall skulle de inflationssiffror vi ser i dag inte se ut som de gör, utan då hade de vänt igen och gått åt helt fel håll. De som då hade drabbats är vanliga invånare och våra företag. Det är lite märkligt att ha en budgetdebatt när vi har så väldigt olika mycket pengar att hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Kajsa Fredholm nämner våra gemensamt ägda statliga skogar. Dessa är ju till stora delar koncentrerade. Om vi gjorde så som Kajsa Fredholm säger skulle vi få se hur exempelvis skogsentreprenörer och sågverk i dessa områden, inte minst i norra Sverige, fick stänga. De skulle inte få tillräckligt med virke om vi skulle agera på det viset.

Detta skulle i sin tur slå ut just delar av omställningen. Omställningen behöver material som är icke-fossilt. Skogsmaterial är icke-fossilt.

Jag hade även tänkt ställa en annan fråga, även om jag har väldigt kort talartid kvar. Det gäller vargen, herr talman. Jag noterar att Kajsa Fredholm säger att man vill satsa mer pengar på rovdjursavvisande stängsel. Har Vänsterpartiet någon syn på när vi har för mycket varg i Sverige? När har skadorna blivit så stora att vi faktiskt måste börja förvalta vår vargstam på ett sätt som är värt namnet?

Förvaltning innebär ju att vi ska ha så många som vi faktiskt klarar av att ha. Där hävdar vi att vi inte är i dag.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 238 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Jag tackar för frågorna. De var rätt många. Jag vet inte om jag hinner med att svara på alla.

Vad gäller vår klimatinvesteringsbudget vill vi göra stora klimatinvesteringar därför att det kommer att behövas stora statliga klimatinvesteringar för att ställa om Sverige. Det gäller inom alla sektorer. Det är 100 miljarder per år i tio år framåt. Jag är väldigt förvånad över att regeringen inte satsar på stora klimatinvesteringar på det här sättet.

Vad gäller vargen vill vi att man utgår från vad som är gynnsam bevarandestatus. Som jag nämnde förut vill vi utöka stödet för de djurägare som har djur som blir drabbade och fällda av varg. Jag tycker att det är lite förvånande att regeringen, som pratar väldigt mycket om att skjuta bort varg, inte ökar på stödet för dem som drabbas och har djur som drabbas av vargangrepp.

Elin Nilsson (L)

Anf. 239 Elin Nilsson (L)

Herr talman! De frågor vi debatterar här i kväll kan man tala länge och innerligt om, men min röst bär inte, så jag nöjer mig med ett väldigt kort inlägg i kväll.

Jag vill lyfta fram en liten del av budgeten, nämligen satsningen på att avveckla minkfarmer. Det kommer att ske planerat och ordnat.

Vi ska inte föda upp djur under betingelser där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Pälsindustrin är ett sådant exempel. Därför är Liberalerna såklart extra nöjda med just denna del av budgeten. Det här har vi kämpat för. Det här har vi väntat länge på. I denna riktning har vi strävat länge, och detta kommer att göra skillnad för djurvälfärden i Sverige.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

(Applåder)

Anf. 240 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Denna fina torsdagskväll har vi viktiga frågor på riksdagens bord. I det här läget ska vi förbereda oss för 2024, hur det nu kommer att bli. Vi går mot en vår där Ryssland med stor sannolikhet kommer att återinstallera Putin. Vi har en EU-valrörelse där det kan gå åt olika håll och bli flera förändringar kopplade till det stöd Ukraina behöver. Vi går mot en höst med ett amerikanskt presidentval som också kan förändra förutsättningarna i vår omvärld och för Sveriges säkerhetspolitiska läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tänker på vad ÖB sa när han var här i riksdagen för någon månad sedan. Han sa att det är ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge. Jag vill att vi har med oss de orden när vi pratar om försörjningstrygghet, förutsättningar för de areella näringarna, hela landsbygdspolitiken och hur vi arbetar i den här kammaren med olika beslut för att stärka Sveriges möjligheter till ett starkare totalförsvar.

Försvarsberedningen förbereder i dagarna nästa rapport om det civila försvaret. Den kommer nästa vecka. Den är en oerhört viktig signal till det samlade arbetet med att stärka vår beredskap och att få primärproduktionen mer integrerad i livsmedelskedjan också utifrån ett civilt försvarsperspektiv. Jag hoppas att det blir så. Vi jobbar i den riktningen. Det är oerhört viktigt med tanke på de förutsättningar som ska finnas att hantera de tider vi lever i. Det är tider med stor oro och där det kan gå väldigt fort.

Herr talman! Försörjningsförmågan är avgörande för vår säkerhet. Vi behöver ta de här stegen snabbt, och vi behöver göra det vi kan för att av solidaritet och utifrån andra perspektiv och klimataspekter göra så mycket det går för att producera mer i Sverige. Det är också kopplat till nödvändiga insatsvaror där vi har stora importberoenden från länder långt, långt borta.

Centerpartiet har ett budgetförslag som samlat är på 175 300 000 kronor mer än det regeringen och Sverigedemokraterna lägger fram för beslut i riksdagen. Vår budget ska ses som en helhet. Vi har många förslag som ligger utanför det här utgiftsområdet men som påverkar förutsättningarna för landsbygden och övriga områden.

Vi behöver hela tiden ha fokus på hur gröna näringars konkurrenskraft kan stärkas och även följa upp vad som görs i praktiken under året som ligger framför oss.

Vi i Centerpartiet förväntar oss att det vidtas stora åtgärder som stärker konkurrenskraften. Vi kommer att följa upp hur det blir med det praktiska, inte minst med tanke på den diskussion som varit här tidigare.

Kompetensförsörjningen är en oerhört stor fråga för hela Sveriges landsbygd, inte minst inom de gröna näringarna. Vi ser att denna stora utmaning hanteras av regeringen på ett sätt som försvårar för företag inom primärproduktion att få kompetensförsörjning och personal i den grad man behöver.

Vi hörde på ett seminarium som arrangerades i riksdagen förra veckan från ledande företrädare för olika näringsgrupperingar inom primärproduktionen att det kom tydliga signaler om detta. Det är väldigt viktigt att lyssna på vad näringens företrädare lyfter fram.

Även bristen på veterinärer och djurskötare har gjort sig alltmer påmind under senare år. Jag väntar fortfarande på att regeringen ska agera på utredningen som presenterades för över ett år sedan. Om man med aktivt arbete har de tidsperspektiven har vi många funderingar kring hur vi ska följa upp vad som görs i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det behövs också särskilda insatser för att fortsätta underlätta för ägarskiften så att unga lantbrukare kan etablera sig. Vi behöver följa upp hur investeringsnivåerna blir kommande år för att kunna se dimensionen framåt.

När regeringen väljer att uppdatera livsmedelsstrategin och arbeta med den tillsammans med Sverigedemokraterna blir det också intressant kommande år att se vad som kommer i praktiken och vad förslagen kommer att innebära.

För något år sedan låg det ett förslag om förändringar och reformer av strandskyddet på riksdagens bord. Det röstades ned av regeringens partier. Men nu i veckan presenterade man förslag av i princip samma omfattning. Det är landsbygdspolitik, det! Men det hade varit mycket bättre om regeringens partier sagt ja när det senast skulle beslutas om förslagen här i riksdagen. I stället försenade man saken för att kunna sätta sin etikett och avsändare på samma förslag.

Herr talman! Sommaren och hösten som varit har inneburit stora förändringar med torka och en längre regnperiod. Vi har följt det här och haft andra debatter kring förutsättningarna för hur klimatförändringar och ekonomiska förändringar påverkar den svenska primärproduktionen.

Vi behöver göra insatser för att näringen ska kunna anpassa sig och vidta åtgärder för att klara en alltmer extrem väderlek i framtiden. Vi har pengar till det i vårt budgetförslag, och det kommer att behövas ännu mer kommande år. Det är viktigt att ha fokus på att också ge landsbygden förutsättningar att ställa om i närtid.

Svenskt jordbruk behöver anpassas till ett Sverige med nettonollutsläpp. Därför lägger vi i vårt förslag 200 miljoner för 2024 till grön omställning i jordbruket. Vi har också 15 miljoner årligen för ersättning för fånggrödor, som ytterligare ett exempel kopplat till vårt budgetförslag.

Vi vet inte hur svinpesten kommer att utvecklas nästa år. Här behövs det också mer medel för att kunna ha höjd för åtgärder och ersättningar på olika sätt, inte minst för att förebygga i de verksamheter som snabbt kan beröras. Det är stora värden som står på spel. I vårt förslag lägger vi ett tjugotal miljoner extra till bekämpning av smittsamma djursjukdomar.

Det har varit starkt fokus på rovdjur och jakt i den här debatten. Jag vill skicka en hälsning till Sveriges regering och Tidöpartierna: Det är väl dags att inrätta en jakt- och viltvårdsmyndighet med befogenheter.

Jag tänker också på skogsbruket. Det gäller att hela tiden ha fokus på att få balans mellan en hållbar jakt- och viltvårdspolitik och att utveckla viltet som resurs. Centerpartiet vill se en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen.

Nästan hälften av den svenska skogen ägs av privata enskilda ägare. För många är detta en oerhört viktig inkomst och en säkerhet för att kunna bo och verka runt om i våra landsbygder.

Herr talman! Jag vill avsluta med en iakttagelse. Jag såg en gång i tiden en debatt mellan Thorbjörn Fälldin och Olof Palme. Det handlade om grustäktsavgifter. Jag kan konstatera att det i det samlade förslaget från Tidöpartierna föreligger en höjning av naturgrusskatten från 19 till 22 kronor per ton. Det handlar om den del som överstiger konsumentprisindex. Detta innebär 16 procents höjning inför 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Gruset, liksom tillgången till naturgrus, bergtäkter och andra viktiga delar, möjliggör investeringar och en positiv landsbygdsutveckling. När man hör om alla främjande åtgärder är det intressant att ta del av hur regeringspartierna i olika avseenden försvårar för enskilda företagare även på landsbygden.

Anf. 241 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2, som rör utgiftsområde 23 i statsbudgeten och frågor som areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Jag vill börja med att instämma i det som min partikamrat Staffan Eklöf tidigare framförde från talarstolen och samtidigt instämma i det bifallsyrkande som finns till utskottets förslag.

Jag tänkte ta tillfället i akt och under denna debatt tala om den svenska skogen, det nationella självbestämmandet och det hot från Europeiska unionen mot just det svenska självbestämmandet och skogsägares rätt som blir allt tydligare.

Den svenska skogen är unik, liksom vårt skogsbruk. På få ställen i världen kan man på samma sätt som i Sverige tala om det unika värdet av och stoltheten man känner över sitt skogsbruk. Ägandet har ofta vandrat rakt ned i generation efter generation, som det arv det utgör från föräldrar till barn.

Vi svenskar älskar vår skog, oavsett om det handlar om att äga den, att bruka den eller att bara kunna vandra genom den. Genom allemansrätten ges folket också möjlighet att upptäcka och utforska skogen.

Herr talman! Det är svårt att inte älska den svenska skogen och allt mervärde som den ger tillbaka till vårt land. Det handlar inte bara om ekonomiskt värde och jobb utan även om stoltheten över och kunskapen om vårt arbete och vårt skogsbruk och att det sker just här i Sverige.

Ett hot - jag kan inte beskriva det på något annat sätt - tornar upp sig alltmer från Europeiska unionen. Trots att det inte ingår i EU:s rätt att lagstifta om detta försöker man att ta sig allt större friheter.

Många av oss vet vad som sker inom EU. Ger man EU lillfingret tar EU hela handen. För Sverigedemokraterna är det viktigare än någonsin tidigare att värna det nationella självbestämmandet över den svenska skogen. Besluten ska tas här i Sverige. Makten ska inte lämnas till klåfingriga politiker i Bryssel som saknar förståelse för svenska behov och svenskt skogsbruk och för vår unika kunskap och vårt arbete.

Samarbeta ska vi göra, men lagstifta gör vi bäst själva i Sverige.

I detta läge känns det skönt att vara sverigedemokrat. Vi kommer att stå upp för Sverige, för det svenska skogsbruket och för att hålla EU borta från den svenska skogspolitiken. Det är en linje vi kan driva i Europaparlamentet, och det är en linje vi kommer att driva i Europaparlamentet. Detta är ett löfte vi kan ge väljare och skogsägare i Sverige.

Herr talman! Jag är övertygad om att fler partier kan instämma i det jag nyss framfört och om att fler partier har den linjen, åtminstone i Sverige. Skillnaden mellan oss och andra partier i Europaparlamentet är att Sverigedemokraterna ingår i en grupp som värnar nationellt självbestämmande. Där kan vi rösta för Sveriges bästa. Detta kan inte sägas om de andra partierna, som obönhörligen kommer att utsättas för den EU-byråkratiska piskan. EU:s vilja och behov ska gå före. Vi såg det nyligen i EU när Socialdemokraterna röstade för tvångsrenoveringar av småhus bara för att hemma i Sverige påstå något annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Till dig som väljare och skogsägare vill jag säga detta: Vill du ha partier som lovar brett i Sverige men faller för EU-piskan i Europaparlamentet ska du rösta på något av de andra partierna. Vill du däremot ha ett parti som i Europaparlamentet står upp för svenska skogsägare, för det nationella självbestämmandet och för Sverige röstar du på Sverigedemokraterna i valet till Europaparlamentet den 9 juni 2024.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Anf. 242 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för anförandet! Det ledde in mig på en fråga om den kommande hanteringen av rovdjurspolitiken. Den handlar om Tidöpartiernas strävanden utifrån möjligheten att bestämma själv.

Utredningen kommer att presenteras vid halvårsskiftet 2024. Hur ser Mattias Eriksson Falk och Sverigedemokraterna på den fortsatta hanteringen? När kan vi förvänta oss att det föreligger ett förslag till beslut utifrån de strävanden som bland annat regeringspartierna - eller i alla fall delar av regeringen - har annonserat när det handlar om att minska antalet vargar?

Det skulle vara intressant att höra om Mattias Eriksson Falk kan beskriva hur denna fråga kommer att hanteras nästa år med tanke på att det är ganska ont om tid från det att utredningen presenteras till att det ska fattas beslut om kommande förvaltningstilldelning inför hösten och vintern 2024/25.

Anf. 243 Mattias Eriksson Falk (SD)

Herr talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågorna.

Vi väntar med spänning på den utredning som ska komma framöver. Exakt vad som kommer att ske med hanteringen av denna tror jag att vi får återkomma till när vi har något mer konkret att gå på efter att den har presenterats.

Det är glädjande att höra att jag och Daniel Bäckström tycks vara överens när det gäller frågan om varg i övrigt. Vi behöver ett tydligare beslut. Sverigedemokraterna har haft en strävan att minska vargstammen och att därför öka jakten framöver. Jag hoppas att det kommande förvaltningsbeslutet kommer att gå mer i linje med det som Sverigedemokraterna och regeringen driver på för.

Vad detta kommer att ge för resultat får vi återkomma till. För Sverigedemokraterna är det självklart att jakten på varg ska öka och att stammen ska minska.

Anf. 244 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Det är just det jag vill veta mer om. Hur ser Sverigedemokraternas linje ut i samarbetet i Tidögänget, och hur tänker man ta denna fråga vidare inför säsongen 2024/25? Det är en sak att säga att man vill minska och förändra, men jag vill veta hur frågan hanteras och hur planen ser ut kopplat till när utredningen är presenterad. När det gäller andra utredningar som har presenterats, till exempel om veterinärfrågan, har det redan gått 13 månader utan att vi har fått något besked från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag uppfattar att Sverigedemokraterna har stor påverkan på regeringspartiernas förutsättning att bedriva sitt arbete. Det här är en fråga som ofta kommuniceras men där det sällan ges svar på hur man konkret ska nå fram till de olika resultat man målar upp och presenterar från de olika partierna inom Tidösamarbetet.

Hur ser vägen ut för att nå dit ni säger att ni strävar?