Trafikpolitik för tillväxt och god miljö
Motion 1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Trafikutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1997-10-06
- Hänvisning
- 1997-10-10
- Bordläggning
- 1997-10-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1997/98:T202
av Carl Bildt m.fl. (m)
Trafikpolitik fr tillvxt och god milj
1 InnehllSammanfattning
Ekonomisk aktivitet genererar transporter. Transporterna som helhet r ytterligt lnsamma fr samhllsekonomin. Transportpolitiken skall drfr grundas bde p efterfrgan av transporter och behovet av miljanpassning. Inriktningen mste skapa ett kundorienterat snabbt och effektivt transportsystem, som ger klara konkurrensfrdelar fr svenskt nringsliv och drmed svensk sysselsttning. Vi har inte rd med fler "utflaggningar" av svenska fretag till fljd av bristande kommunikationer, dlig tillgng till marknaderna och bristande konkurrenskraft.
Transporter och kommunikation r precis som energi ndvndiga ingredienser i all ekonomisk aktivitet. Den positiva vlfrdsutveckling som vi haft i vrt land under det senaste rhundradet r i stor utstrckning direkt frknippad med kad handel och drmed kade transporter och kad kommunikation. Fr ett litet land som Sverige r mjligheten till fri handel ver grnserna av speciell betydelse fr den ekonomiska utvecklingen.
Nationell konkurrenskraft fr tryggad sysselsttning och milj frutstter drfr bde kade och miljanpassade transporter. Hgt stllda krav p god milj och varaktig hushllning med resurser mste ocks i hg grad pverka utformningen av transportsystemet.
Sverige r ett vl fungerande land utanfr Europas krna. Mnga konkur- renskraftiga industrifretag tenderar att utvecklas till monteringsindustrier med full internationell konkurrensutsttning av varje enskild komponent och av varje enskilt moment. Det innebr kraftigt kade krav p punktliga leveranser, val av transportmedel efter varuvrde o.s.v. Transportslagen kompletterar drmed varandra och konkurrerar endast i begrnsad omfattning. Betydelsen av nringslivets behov av transporter r kraftigt underskattad i beslutsunderlagen.
Fr enskilda mnniskors vlfrd r goda kommunikationer avgrande. Rrligheten r viktig fr livskvaliteten och en frutsttning fr ett fungerande vardagsliv. Goda kommunikationer underlttar arbetspendling och kar mjligheterna att kombinera en god boendemilj med en stor och bred arbetsmarknad.
Informationsteknikens mjligheter mste utnyttjas fullt ut fr ett intelligentare och effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur. Sats- ningarna inom detta omrde mste intensifieras.
Regeringen ger uttryck fr en stark vilja att minska alla typer av transporter genom hjda avgifter, skatter, regleringar och andra begrnsningar i syfte att stadkomma en uthlligt hllbar miljbelastning - istllet fr att miljanpassa transporterna.
Den valda inriktningen r enligt vr uppfattning omjlig att frena med ekonomisk terhmtning, full sysselsttning och rimlig levnadsstandard. Drmed kommer heller inte resurser att skapas fr att kunna stadkomma ndvndiga miljfrbttringar.
Vr vision kan uppns genom bl a:
- Fortsatt avreglering och full konkurrensutsttning inom samtliga trafikslag. Drmed tillgodoses kundernas efterfrgan. SJ bolagiseras och konkurrensutstts fullt ut. En uppdelning av SJ i ett renodlat bolag fr godstransporter, ett fr fjrrtgen och ett fr den regionala trafiken br nrmare vervgas. Konkurrensen p jrnvg skrps genom att bangrdar, yttre bannt och fastigheter/terminaler verfrs till Banverket. Trafikeringsrtten p jrnvgen upplts av Banverket. Den lngvga busstrafiken slpps fri. Byggande, drift och underhll av infrastrukturen upphandlas i konkurrens eller privatfinansieras dr s r mjligt. Ett uttalat ml skall vara ett kat privat gande och ett strikt kommersiellt beteende i de kommungda hamnarna.
- Framvxt av elektroniska trafiksystem fr effektivare trafikledning, miljn, skerheten och ett bttre kapacitetsutnyttjande. Systemen mste utformas s att inte den personliga integriteten hotas av vervakningen.
- Vg- och broavgifter kan i frekommande fall anvndas fr att finansiera tidigarelggningar av insatser fr att avhjlpa trngsel och skapa fungerande trafiksystem. Vi sger nej till integritetskrnkande straffbeskattning av storstadsbilismen.
- Investeringar, drift och underhll av infrastrukturen skall inriktas p omrden dr transportarbetet finns eller kan frvntas uppst. Skrtnkandet vad avser godsfldet mste brytas upp. Hamnarnas betydelse som trafikknutpunkter/omlastningsterminaler har inte i till- rcklig utstrckning beaktats. Alla tgrder mste styras respektive frdelas efter strsta mjliga ekonomiska effektivitet.
- Plagor skall kopplas till insatser p respektive omrde. En affrsverksmodell fr banverk och vgverk br utredas i likhet med vad som gller fr Sjfartsverket och Luftfartsverket.
- Storstdernas trafiksystem mste lsas skyndsamt - och lngsiktigt - inom ramen fr samma finansieringsmetoder och hga miljkrav som gller i vriga landet. Detta kan i vissa avseenden vara av strre betydelse utanfr storstadsregionerna med tanke p frbifarter och nationell tgtrafik.
- Sjfarten i Sverige mste f samma konkurrensfrutsttningar som i andra sjfartslnder. Land- och sjtransporter skall avgiftsmssigt jmstllas. Stuverimonopolet br avskaffas.
- Konkurrensvrdande tgrder br vidtas fr inrikesflyget. De statliga flygplatserna br f ett konkurrensfrmjande ml samtidigt som privata medfinansirer prvas. Smflygplatsernas ersttning prvas efter "vrdet" av passagerare som rest vidare till de strre flygplatserna, respektive de regionalpolitiska satsningarna.
2 Vra utgngspunkter
Transporter och kommunikationer r precis som energi ndvndiga ingredienser i all ekonomisk aktivitet. Den positiva vlfrdsutveckling som vi haft under det senaste rhundradet r i stor utstrckning direkt frknippad med kad handel, transporter och kommunikation. Fr ett litet land som Sverige r mjligheten till fri handel ver grnserna av speciell betydelse fr den ekonomiska utvecklingen.
Fri konkurrens r en av hrnstenarna i Romfrdraget. Mellan de olika lnderna i EU skall likvrdiga villkor rda fr olika branscher, vilket bl.a. betyder att staten inte genom std eller subventioner skall gynna en srskild nring. Jordbruksstdet, CAP, har varit det stora undantaget i detta sammanhang. Olika former av subventioner till transportnringen har dock tenderat att ka under senare r. Detta r orovckande frn svensk stnd- punkt. Det r mycket angelget att Sverige i EU driver p konkurrens- frgorna.
Vi delar inte den vertro p samhllsekonomiska analyser och kalkyler som den socialdemokratiska politiken grundas p. Dessa analyser klargr vissa samband och konsekvenser utifrn en rad antaganden. Analyserna och berkningarna har frtjnster men kan inte ses som mer n en del av beslutsunderlaget.
Samhllsekonomiska kalkyler mste vara tydliga, rttvisande och brett accepterade fr att fullt ut kunna anvndas som beslutsunderlag. S r idag inte fallet. Ingen eller liten hnsyn tas till transportslagens helt avgrande samhllsekonomiska nytta som t.ex. transporter fr arbetsresor, brandbe- kmpning, olycksfall, bredare arbetsmarknad o.s.v.
Hgt stllda krav p god milj och varaktig hushllning med resurser mste pverka utformningen av transportsystemet. Fr enskilda mnniskors vlfrd r likas goda kommunikationer avgrande. Rrlighet r ett vsentligt inslag fr god livskvalitet och en grundfrutsttning fr ett fungerande vardagsliv. Goda kommunikationer underlttar arbetspendling och r ett vsentligt inslag fr en god livskvalitet och kar mjligheterna att kombinera en god boendemilj med en bred arbetsmarknad.
Informationsteknologins mjligheter mste utnyttjas fullt ut fr ett mer intelligent och effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur. Satsningarna inom detta omrde behver intensifieras. Som vergripande strategi mste transportpolitiken grundas p kundernas efterfrgan p transporter och krav p miljanpassning.
Det mest centrala i arbetet p att hitta vgen till det miljanpassade transportsystemet mste vara att komma till rtta med vxthusgaserna och de problem som r relaterade till dessa. Fr att vnda utvecklingen mste alla lnder, ocks Sverige, ta ansvar fr att hejda utslppen av koldioxid. Det handlar om minskning/utfasning av fossilbrnslen i svl energiproduktionen som transportsektorn. Regeringens politik medfr hjda koldioxidutslpp. kade koldioxidutslpp r dessutom ett direkt brott mot de internationella taganden som Sverige bundit sig fr.
En miljanpassning av transportsystemen mste vara folkligt frankrad om mlen skall uppns. Detta frsvras allvarligt genom beslutet att avveckla krnkraften med kad anvndning av kol, olja och naturgas som fljd. Enbart det beslutet innebr kade utslpp av vxthusgaser med mellan 4 och 6 miljoner ton per r. Detta motsvarar ungefr en tredjedel av allt transportarbete p vg. En offensiv miljpolitik mste vara heltckande.
Vid miljjmfrelser mellan de olika trafikslagen br sjlvfallet el till jrnvgen bedmas efter "den sist producerade kilowattimmen" - d.v.s. fr utredningsmajoriteten med kolkondenskraftverk - enligt gngse national- ekonomisk teori. Vid en sdan jmfrelse mellan trafikslagen visar sig tg, buss, bil ge likartad miljbelastning - vid lika "fyllnadsgrad" av antalet sittplatser - per personkilometer.
Vad avser trafikskerheten och nollvisionen (noll dda i trafiken som ml) delar vi mlsttningen. Vr principiella syn r dock att de tgrder som genomfrs mste ha folklig frankring. Delml br drfr uppstllas. Det finns ocks anledning att erinra om den kraftiga nedgngen av antalet dda i trafiken sedan slutet av 1980-talet.
Extrema trafikskerhetstgrder kan ven hota miljn. Trafikskerhets- arbetet mste grundas p opinionsbildning, skrare trafikmilj och skrare fordon. Dessutom kan den tekniska utvecklingen i form av s.k. trafik- informatik avsevrt frbttra trafikskerheten.
Den fortsatta inriktningen av transportsystemen mste klara fljande ml:
- Ett kundorienterat snabbt och effektivt transportsystem som utgr en klar konkurrensfrdel fr svenskt nringsliv och drmed svensk sysselsttning.
- Transportslagen skall stegvis och mlmedvetet miljanpassas i takt med den allt snabbare teknikutvecklingen.
- Mnniskors berttigade efterfrgan p transporter till arbetet och p fritiden till rimliga kostnader skall vara styrande.
- Varje transportslag skall behandlas likvrdigt i frhllande till sina kostnader och intkter med den begrnsning som bestr i att varje transportslag ocks mste kunna erhlla likvrdiga villkor i frhllande till internationell konkurrens p transportomrdet.
3 Stat eller marknad
Fr att skapa en effektiv infrastruktur krvs ett kat inslag av marknadsstyrning. Frst d kan ett effektivt resursutnyttjande och rtt bedmningar om investeringsbehov tillgodoses. Sambandet mellan statens intkter och utgifter fr de olika trafikslagen mste bli tydligare. Trafikslagen skall inte verbeskattas och en konkurrensneutralitet dem emellan mste efterstrvas samtidigt som hnsyn tas till reglerna i de viktigaste konkurrentlnderna. Privata lsningar skall skas s lngt det r mjligt. En affrsmodell fr trafikverken br prvas.
Investeringar i infrastruktur br i princip endast genomfras om de r lnsamma. Det r dock svrt att gra normala fretagsekonomiska bedmningar p grund av svrigheterna fr investerare att tillgodogra sig inkomsterna av en investering. Den vanliga metoden fr att erhlla avkast- ning p en investering r att anvndarna, kunderna, betalar avgifter i anslutning till anvndandet. I vissa fall fungerar metoden utmrkt, t.ex. vad gller tele- och datant. Dr r det ltt att faststlla vem som anvnder investeringen och i vilken utstrckning. Det gr ocks att utestnga dem som inte betalar. Sdana investeringar br finansieras affrsmssigt, i konkurrens p den ppna marknaden. Denna form av finansiering leder lngsiktigt till att en maximalt effektiv infrastruktur utvecklas. Av den anledningen br privata investeringar och garlsningar vljas s lngt det r mjligt med hnsyn till trafikunderlagets brkraft.
Fr de investeringar som staten svarar fr br ett bttre samband mellan skatter/avgifter och statens utgifter fr investeringar och underhll efterstrvas. Detta r nskvrt av flera anledningar. Dels r det rimligt att de skatter/avgifter som tas in frn respektive trafikslag gr tillbaka till detta i form av frbttrad infrastruktur, dels ger det tydliga ekonomiska sambandet kade mjligheter att avgra var framtida investeringar skall ske. Enligt vr mening br en versyn av frhllandet mellan statens intkter och utgifter fr de olika trafikslagen genomfras, s att det ekonomiska frhllandet p sikt kan regleras och respektive trafikslag bra sina egna kostnader s lngt detta r mjligt med hnsyn till internationell konkurrens och internationella frpliktelser. Fr det lgtrafikerade vgntet krvs dock srskild regional- politisk hnsyn. Detta gller inte minst med tanke p den betydelse som skogsindustrin har fr Sveriges exportverskott.
Statens ansvar mste koncentreras till planering, upphandling, finansiering respektive myndighetsutvning. Annan verksamhet br s lngt mjligt vara konkurrensutsatt och drivas privat.
4 Konkurrensutstt och privatisera
Erfarenheterna av avregleringar och konkurrensutsttning inom kommunikationsomrdet r goda. De sjunkande priserna p telekommunikationer, snkta kostnader fr kollektivtrafik genom anbudsupphandling och snkta priser fr godstransporter p jrnvg r ngra exempel p avregleringens och konkurrensutsttningens goda sidor.
Konkurrensen mste vrdas, upprtthllas och kas inom de omrden dr detta r mjligt. Fortsatta avregleringar och fri fretagsamhet inom omrdet r drfr av stor betydelse. Konkurrensen leder bde till att den tekniska utvecklingen pskyndas och till att nya effektiva och miljvnliga transport- alternativ kan vxa fram.
Upprtthllandet av konkurrens och fri fretagsamhet krver att konkurrenshmmande regler och subventioner frn det allmnna undviks fr att p sikt helt avvecklas. Regleringar br koncentreras till det som frmst kan motiveras med skydd fr liv, hlsa och milj. Kommunikations- kommittn borde ocks ha utrett vilka regleringar som verkar hmmande p konkurrensen och som drfr br avskaffas eller frndras.
Den trafik som kan motiveras vara helt eller delvis offentligt finansierad skall nr alternativa anbudsgivare finns alltid upphandlas i konkurrens. Subventioneringen r inte ett argument fr att trafiken mste vara i offentlig go. Med konkurrensupphandling kan kostnaderna hllas p lgsta mjliga niv, subventioneringen tydligt redovisas och skattebetalarna slippa ekonomiskt risktagande. De exempel som finns p konkurrensupphandlad busstrafik visar att kostnaderna kan snkas markant. Service och kundanpassning har ocks frbttrats.
De statliga verksamheter som redan idag r konkurrensutsatta eller kan konkurrensutsttas skulle lika bra eller bttre fungera som privat drivna fretag. Detta ger dessa fretag en bttre tillgng p riskkapital och drmed bttre framtida utvecklingsmjligheter, vilket i sin tur bidrar till en bra utveckling av infrastrukturen.
De verksamheter eller fretag som i ett frsta steg br privatiseras r Telia, den svenska andelen i SAS, Posten AB, Luftfartsverkets affrsmssiga verksamhet och Vgverkets produktionsdivision. SJ br omgende bolagiseras. En privatisering kan bli aktuell efter det att en fungerande konkurrensmarknad byggts upp. Vidare br ven mjligheten till en privatisering av SMHI och Terracom Svensk Rundradio AB hllas ppen.
Metoder, ml och vervganden vad gller privatiseringar utvecklas nrmare i vr motion 1997/98:N209, Frn statligt gande till folkaktier.
5 Klar miljprofil
Den miljpolitik som frts i Sverige har alltfr mycket utgtt frn att miljproblem r ngot som uppstr och fortstter att finnas skilt frn enskilda mnniskors personliga ansvar. Verktyg har ofta varit frbud, pbud, miljskatter eller omfattande regleringar. Sdana insatser behvs ibland, men har ocks nackdelar. Vi anser att andra lsningar behvs. Inte ens de mest genomtnkta regleringar, grundade p den senaste forskningen och de mest vlknda metoderna, kan erstta den kraft som ligger i att enskilda mnniskor tar ansvar fr sina handlingar och sin egen milj.
Det senaste decenniet har viljan till personligt ansvar fr miljn vid sidan om politiken satt tydliga spr. Sedan mnniskor p allvar brjade stlla miljkrav p produkter och tjnster, har en mngd produkter som inte r miljvnliga frsvunnit frn marknaden. Mnniskor vljer sjlva spontant bttre lsningar.
Trafikpolitiken mste prglas av miljhnsyn. Kombinationer av skatte- reduceringar fr miljvnliga alternativ och avgifter fr andra kan anvndas om det p ett ndamlsenligt stt lser miljproblemen och leder till en effektiv resurshushllning. Det r viktigt att de ekonomiska styrmedlen str i relation till miljpverkan. Varje trafikgren ska bra sina kostnader fr infrastrukturen, men ven kostnaden fr pverkan p miljn. Ett system med miljavgifter och skattereduktioner mjliggr en ekonomisk styrning mot en bttre milj samt ett kat utnyttjande av den nya miljvnliga tekniken.
Via avgifter p miljfarliga utslpp respektive skattesnkningar i motsvarande grad p drivmedel med lg eller ingen miljpverkan skapas stimulans fr vergng till miljvnligare drivmedel. Det r viktigt att ekonomiska styrmedel inte utformas p s stt att de till vsentlig del blir en intktsklla fr statskassan. Initialt innebr infrandet av miljavgifter en inkomstfrstrkning vilket minskar i takt med vergngen till mer miljvnliga lsningar.
Naturvrdsverket utreder ett frslag till infrande av miljklass 1 fr bensin med hrdare miljkrav n de i dag gllande miljklass 2 och 3. Moderaterna anser att infrandet av den nya miljklassen br skyndas p och att skatten fr den renare miljklass 1-bensinen skall snkas.
Av de underskningar som gjorts om vra resvanor har det framkommit att cykeltrafiken kar och att dess samlade trafikarbete r strre n det som sker med tunnelbana,sprvagn och pendeltg tillsammans. Cykeln innebr en frihet precis som bilen men den ger ocks liten belastning p miljn, mindre buller och inte minst en vlbehvlig motion fr den enskilde. Vgverket ser dock cyklisten som ett trafikskerhetsproblem. Sjlvklart skall det finnas tillrckligt med skra och bra cykelvgar. En mer positiv instllning till cyklandet kan ge positiva effekter fr resandet och frbttra miljn.
6 Vgtrafik
6.1 Kostnader och finansiering
Trafiken p vg intar en helt dominerande stllning i det totala transportarbetet i Sverige. En kraftig utbyggnad av vgntet skedde under 1960-talet, framfr allt som en fljd av hgertrafikomlggningen. Rknat som andel av BNP sjnk sedan de svenska investeringarna i nya vgar och jrnvgar fr att p 1980-talet vara nere p ungefr en halv procent per r vilket gav Sverige en bottenplacering tillsammans med Grekland i en internationell jmfrelse. vriga industrilnder har legat p ver en procent. De eftersatta investeringarna har fr Sveriges del haft en klart negativ effekt i form av kad trngsel och miljproblem.
Varje trafikgren br s lngt mjligt med hnsyn till internationell konkurrens bra sina egna kostnader, inklusive pverkan p miljn. D kommer hnsynen till miljn att ka samtidigt som behovet av styrande regler minskar. Nya motorkonstruktioner, ny frbrnningsteknik, nya brnslen och mer brnsleeffektiva fordon kan medfra stora frbttringar frn miljsynpunkt. Det r angelget att ekonomiska och administrativa styrmedel inte motverkar utan istllet underlttar och stimulerar sdana frndringar.
Vgtrafikens kostnader och intkter har med ren blivit ett osedvanligt rrigt och osammanhngande system. Inget tydligt samband finns mellan trafikens nyttjande av infrastrukturen eller pverkan p miljn, vilket lett till en kraftig beskattning. En harmonisering av trafikbeskattningen br ske inom EU, framfr allt vad avser nyttotrafiken.
6.2 Utvrdera trafikinvesteringarna!
Det r viktigt att man frbttrar uppfljningen av trafikinvesteringar. Till grund fr investeringsbeslutet ligger inte sllan mycket omfattande ekonomiska samhllsanalyser. Uppfljningen av dessa analyser och effekterna av de investeringar som utfrts mste redovisas.
6.3 Bilismen
Bilen r en avgrande frutsttning fr ett fungerande samhlle. Utan bilen skulle mnga mnniskor varken ha fungerande arbetsliv eller socialt liv. Srskilt r bilen viktig fr boende i glesbygd, barnfamiljer och fr dem som har ett aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse fr en bredare arbetsmarknad och minskad arbetslshet r kraftigt underskattad.
Fr att underltta fr hushllen s freslr vi att den hjning av skatten p bensin med 25 re som regeringen infrde den 1 juli i r tertas. Vi avvisar vidare bestmt alla ider om en fortsatt rlig kning av bensinskatten med 10 re. Ytterligare bensinskattesnkningar br ocks gras. Bensinskatten skall vara enhetlig i hela landet.
Den teknikutveckling som pgr i alla biltillverkande lnder kommer att resultera i mer energieffektiva fordon. Ett etappml kan vara en familjebil med en brnslefrbrukning p ca 0,4 liter/mil. Detta uppnr man genom att vidareutveckla och produktionsanpassa material och komponenter.
Bilismens miljpverkan r heller inte statisk. I takt med att bilparken moderniseras, reduceras miljpverkan. I dag skts ca 60 procent av transportarbetet med avgasrenade bilar. Drigenom har ocks utslppen minskat betydligt jmfrt med nr de frsta berkningarna rrande bilismens miljkonsekvenser gjordes. Det r hg tid att bedmningar avseende de olika transportslagens samhllsekonomiska pverkan grs mot bakgrund av effekterna av ny reningsteknik och av de samhllsekonomiska intkterna. Vi framfr drfr p nytt vrt krav om en bilsocial utredning, som belyser bilens betydelse fr ett fungerande samhllsliv och vilka konsekvenser den nuvarande verbeskattningen av bilismen leder till.
Mnga frldrar mste vid sidan av arbetsresor ocks lmna och hmta barn i barnomsorgen. Fr ensamstende frldrar, oftast kvinnor, r detta resande betungande, srskilt om man av kostnadsskl mste avst frn att anvnda bil. Vi anser att en bilsocial utredning ven skall f i uppdrag att utreda mjligheten till, och effekter av, att lta dagens avdragsrtt fr resor till och frn arbetet inkludera ven resor till och frn barnomsorg.
6.4 Lastbilstransporter
En effektiv och miljvnlig kerinring r viktig fr landet. Hga skatter p fordon och dieselbrnsle och hgre personalkostnader fr svenska kare innebr stora konkurrensnackdelar gentemot mnga andra europeiska kerier. Sverige har en av de ldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden r nst hgst i Europa. Dieselkostnaden inkl. skatt r en av de hgsta. Endast 6 procent av lastbilstransporterna r mer n 30 mil lnga.
Den 1 juli 1998 infrs fritt s.k. cabotage i Europa. Detta innebr att utlndska buss- och lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa. Drmed r risken uppenbar att svenska kerier, med sina hgre lne- och skattekostnader samt strngare miljkrav, frlorar uppdrag. Detta leder i sin tur till att kerier lgger ner, gr i konkurs eller i vissa fall flaggar ut till andra lnder som en sista tgrd fr att verleva. Konsekvenserna av detta blir, frutom en frsvagning av svenskt nringsliv, att miljn pverkas negativt. Fordonsbeskattningen mste harmoniseras med omvrlden. Det mste bli stopp fr fortsatta systematiska skattehjningar p brnsle.
6.5 Vgverket
Infrastrukturinvesteringarna br hllas p en jmn och god niv. Lika viktigt r det att vgunderhllet inte efterstts. Inte minst godstrafiken har under mnga r drabbats av eftersatt underhll och brist p ndamlsenlig infrastruktur. Det r otillfredsstllande att investerings- och underhllsnivn i s hg grad r beroende av det statsfinansiella lget. I stllet borde trafikmngd, framkomlighet och slitage vara vgledande fr investeringar och underhll.
En kad marknadsstyrning via skatter och avgifter som relateras till nyttjandet av infrastrukturen gr det mjligt att skapa ett tydligt resultat- och ledningsansvar fr Vgverket. Ett tydligt ansvar fr Vgverket att utveckla och underhlla vgntet dr det frmst r motiverat av kapacitets-, milj- och skerhetsskl innebr att investeringarna inte blir beroende av mer subjektiva kriterier vilka ltt blir resultatet av en alltfr lngtgende politisk inblandning i besluten.
Sjfartsverket och Luftfartsverket verkar redan under sdana frhllanden, medan Vgverket verkar under villkor som innebr att huvuddelen av medlen ansls efter politiska beslut. En frvaltningsrevision kan i efterhand endast konstatera om budgeten hllits och om det eventuellt skett ngra uppenbara misstag eller begtts oegentligheter. Man kan knappast hr tala om resultatansvar. Fr Vgverkets vidkommande br det vara fullt mjligt att det omvandlas till ett affrsverk och att dess finansiering kopplas till vgtrafiken.
Enskilda vgar har stor betydelse fr den totala framkomligheten i landet. De utredningar som Vgverket gjort p uppdrag av regeringen pekar ocks p att konsekvenserna blir allvarliga om inte anslagen terstlls. De frndringar som gr att genomfra utan negativa konsekvenser fr landsbygdens folk r marginella. En modell dr riksdagen faststller regelverket och Vgverket har att tillmpa detta inom sin totala ram r drfr en rimlig lsning.
Vgverkets produktionsdivision br ombildas till ett av staten helgt aktiebolag s att det fr samma frutsttningar som sina konkurrenter. Drefter br bolaget privatiseras s snart det r mjligt. Vgverket skall i fortsttningen konkurrensupphandla investeringar och underhll p den privata marknaden.
6.6 Trafikskerhet
Den s.k. nollvisionen r i grunden en riktig strategi. Inte minst innebr den ett delvis nytt synstt i trafikskerhetsarbetet. Det r dock viktigt att formulera visionen s att den kan uppfattas som mjlig att uppn. Vi r positiva till strvan att minska antalet olyckor och eliminera risken fr lngvarig ohlsa till fljd av trafikolyckor. En sdan strategi mste dock omfatta alla delar som pverkar trafiken.
En oproportionerligt stor del av ddsolyckorna i trafiken r singelolyckor. Ungefr 50 procent av de trafikddade omkommer i singelolyckor, 25 procent bil mot buss/lastbil och 25 procent bil mot bil. Den nuvarande vgtrafikbeskattningen som baseras p bilens vikt och drmed missgynnar trafikskra bilar br frndras. Dagens regler leder till att frre personer kr skrare bilar, vilket i sin tur leder till svrare olyckor, ondiga skador, olycksfall och ddsfall. Svl samhllsekonomiskt som statsfinansiellt orsakar det nuvarande systemet stora frluster. Skatten br utformas s att skra och brnslesnla bilar gynnas.
Regeringens och Vgverkets krav p brnslesnla och trafikskra bilar r en god grundid som skert de flesta kan instmma i. Det r bra att stlla upp lngsiktiga ml med krav p kad trafikskerhet och minskad brnsletgng, men det r inte realistiskt att detta skulle kunna uppns p ett par mnader.
Under den senaste borgerliga regeringsperioden snktes ldern fr vningskrning fr behrighet B till 16 r. Avsikten med reformen var att frlnga vningstiden fr unga mnniskor dr olycksfrekvensen statistiskt r hgre. Det tillflliga krkort som den borgerliga regeringen arbetade hrt fr att driva igenom ger ocks den nya fraren starkare incitament att vara frsiktig under en tid d vning skall ge frdighet.
Kvalitetsskringar av transporter fr offentliga myndigheter och bolag r viktigt. Att fretag och myndigheter kan anvnda kvalitetsskring som en del av t.ex. personalpolitiken anser vi vara bra. Definitionen av hur denna kvalitetsskring bst kan ske fr statliga myndigheter och bolag br flja system som idag anvnds inom nringslivet. De ISO-certifieringar som utfrdas r standardiserade och vedertagna internationellt. Det r angelget att ven offentlig sektor certifieras p samma stt.
Frslaget att ge kommunerna utkade befogenheter att som frsta instans besluta en hastighetsgrns om 30 kilometer i timmen inom srskilt utsatta och trafikanpassade omrden r i princip riktig. Vi r dock kritiska till en generell hastighetsgrns p 30 kilometer i timmen i ttort.
Vi freslog under vren att de sjukskrivningar som kan hnfras till trafikolyckor skall bekostas av den obligatoriska trafikskadefrskringen. Ett sdant frslag br utredas fr att mjligen tillmpas i Sverige. En sdan frndring kommer att medfra kat tryck p svl konsumenten som producenten av transportsystemen. Samtidigt sammanfaller detta med behovet av ett nytt hlsomtt. Vrt frslag kan ocks innebra att fr- skringsbranschen fr intresse att medfinansiera ambulanshelikoptrar. Fordonsproducenter fr incitament att erbjuda lsningar dr trafik- informatiken, t.ex. vgradar, utvecklas snabbare.
6.7 Kollektivtrafik
Nr det gller kollektivtrafiken br grundregeln vara att trafiken skall bra sina egna kostnader. Genom att all trafik upphandlas i konkurrens kommer behovet av underskottstckning att minska. Bttre planering och kat samutnyttjande av samhllets hela resebehov, skolskjutsar, sjukresor och frdtjnst hjer produktiviteten i verksamheten samtidigt som samhllskostnaderna minskar.
De regleringar som i dag frhindrar konkurrens inom kollektivtrafiken och mellan trafikslagen br avskaffas. Trafikhuvudmnnens lnsvisa monopol- rttigheter liksom de regler som frsvrar fr befintlig och frhindrar nyetablering av regelbunden lngvga busstrafik, motverkar en effektiv konkurrens och br drfr avskaffas. Ondiga regleringar och begrnsningar minskar resenrernas valfrihet samtidigt som det motverkar en sund pris- utveckling.
Vad gller upphandling av taxitjnster r det enligt lagen om offentlig upphandling mjligt att precisera omfattning och innehll av en viss bestlld tjnst. Trots detta har bde kommuner, landsting och trafikhuvudmn avsttt frn att utnyttja den mjligheten i sina upphandlingar. Genom att utnyttja sdana mjligheter och att i upphandlingsunderlagen mjliggra ven fr sm aktrer att delta, kan mngfalden p entreprenrsidan bibehllas och frstrkas. P sikt leder sdana tgrder till snkta kostnader, till gagn fr svl resenrerna som fr skattebetalarna.
Handikappanpassningen av kollektivtrafikens infrastruktur mste pskyn- das. Bttre tillgnglighet fr handikappade till kollektivtrafiken innebr ofta kad sjlvknsla fr mnga funktionshindrade och kan samtidigt leda till minskade kostnader fr kommuner och landsting. Riksdagen uttalade med anledning av infrastrukturpropositionen att trafikhuvudmannen i lnet skall st som skande till statsbidraget. Vi menar att samordningen mellan investeringar i rullande materiel liksom satsningar p frbttringar av den fasta infrastrukturen ger utrymme fr effektivitetskningar.
7 Jrnvg
7.1 Statens Jrnvgar
Fr att ka jrnvgens attraktivitet och konkurrenskraft mste en total avreglering genomfras och mjliggra att ven persontrafiken konkurrensutstts. Jrnvgstrafiken kan d utvecklas p marknadsmssiga villkor och bli en mer attraktiv och effektiv trafikform. Konkurrens mellan olika jrnvgsfretag skall rda och spren skall tillhandahllas p ett objektivt och konkurrensneutralt stt. Hga krav p skerhet och tillfrlitlighet mste stllas p de operatrer som vill trafikera banntet.
Utvecklingen av jrnvgstrafiken som ett konkurrenskraftigt transport- medel mste ven beaktas utifrn ett europeiskt perspektiv. Sverige mste inom EU driva frgorna om en kad integrering av jrnvgstrafiken inom gemenskapen och drvid srskilt framhlla vikten av att ett gensamt regelverk utarbetas.
Uppdelningen av det gamla SJ i ett banverk och en trafikoperatrsdel har mjliggjort fortsatt avreglering och konkurrensutsttning. Under den frra mandatperioden beslts omfattande investeringar i jrnvgsntet, men detta rcker inte fr att skapa en bra infrastruktur. Avreglering r en frutsttning fr att jrnvgssektorn skall kunna ka sina marknadsandelar. Mindre jrnvgsfretag som startat godstrafik r ett resultat av att kreativa entreprenrer hittat nischer och anpassat sin verksamhet till transport- behoven. Dessa fretag br genom fortsatt avreglering ges vidgade mjligheter att i konkurrens utveckla, utka och bredda sina verksamheter.
Riksdagens beslut att verfra trafikledningen frn SJ till Banverket r av stor strategisk betydelse fr konkurrens mellan olika operatrer. Den nuvarande regeln, den s.k. fretrdesrtten, som ger SJ frtur att upprtthlla trafik p redan trafiksatta bandelar, mste omgende avskaffas om presumtiva trafikutvare skall kunna konkurrera p likvrdiga villkor. Frdelningen av trafikeringsrtter br kunna ske utifrn ett anbudssystem.
Avregleringen av godstrafiken har hittills givit positiva resultat. Gruvfretaget LKAB som vertog trafikeringsrtten p Malmbanan har lyckats att snka sina transportkostnader med 38 procent.
Fr att ytterligare frbttra konkurrenssituationen br SJ:s tillgngar i form av bangrdar, yttre bannt, fastigheter och terminaler verfras p Banverket. Nuvarande trafikeringsrtt skall ocks verfras till Banverket fr att efter genomfrd upphandling frdelas mellan de konkurrerande operatrerna. SJ br bolagiseras och verksamheten br renodlas till att omfatta krnverksamheten person- och godstrafik p jrnvg. Frsljningen av Swebus var ett steg i rtt riktning.
Staten br stlla samma krav p SJ som p ett brsnoterat bolag nr det gller avkastning, redovisning, rapportering m.m. SJ skall frberedas p en framtida internationalisering av verksamheten och fr att mta ett kat konkurrenstryck.
Mjligheten att i dag med tg transportera mnniskor och gods i direkttrafik till och frn kontinenten kar genom resundsbron. Vidare byggs en rad frjefrbindelser ut kapacitetsmssigt, varfr frutsttningarna att ka transportmngden r mycket goda. Trafiken r dock kringgrdad med ett stort antal hinder. Frutom att olika typer av elsystem ofta omjliggr utnyttjande av ett och samma lok hela vgen r de olika nationernas regelverk och signalsystem uppbyggda p olika stt och kan ej samutnyttjas. En harmonisering av de tekniska systemen och lagstiftningen br drfr ske.
7.2 Banverket
1990-talets stora kning av anslagen fr infrastrukturinvesteringar innebr att investeringstakten i det svenska jrnvgsntet nu r hgre n p mycket lnge. Vrt lands ekonomiska lge medger dock inte att framtida satsningar genomfrs i samma takt. Drfr mste tydliga lnsamhetskalkyler gras fr varje tnkt investering. Stor vikt mste lggas p banor som frbinder Sverige med det vriga Europa.
En bolagisering av konkurrensutsatta verksamheter krvs fr att tydliggra Banverkets olika roller. En effektivisering och besparing r enligt vr mening mjlig att uppn genom att krva upphandling av hela Banverkets produktion. Alla anlggnings- och underhllsarbeten skall upphandlas i konkurrens p en ppen marknad. Staten br som gare av infrastrukturen upptrda som en kompetent upphandlare av tjnster. Projektering och byggande br ske i konkurrens mellan marknadens aktrer.
7.3 EU och jrnvgen
Behovet av fortsatta avregleringar p jrnvgsomrdet r stort i Europa liksom behovet av kad standardisering. Frslagen om att infra s.k. European-freight-freeways och s.k. slot-tider enligt samma principer som inom flyget r steg i rtt riktning men tyvrr otillrckliga.
Vi r positiva till EU-kommissionens arbete med att utveckla jrnvgs- transporterna inom Europa och vi vlkomnar grnboken om liberalisering av jrnvgssektorn. I Europa har flertalet lnder nnu inte inlett sin avregleringsprocess. Sverige ligger i den jmfrelsen ganska lngt framme och vi br bevaka den konkurrensfrdel detta innebr. EU:s intention r att avreglera och konkurrensutstta verksamheterna.
8 Sjfart
8.1 Bttre frutsttningar fr en sund konkurrens
Sveriges geografiska lge krver en vl fungerande sjfart. Praktiskt taget hela den svenska industrin r beroende av effektiva sjtransporter fr att n sina marknader.
Den del av den svenska handelsflottan som r registrerad under svensk flagg r sedan 1989 beroende av statligt std. Detta har motiverats med den hrda internationella konkurrensen frn lgkostnadslnder. Svensk industri r generellt sett mycket exportberoende och verkar i hrd internationell konkurrens. Detta r inget specifikt fr rederinringen. De utvrderingar som gjorts av industristd ger genomgende en mycket negativ bild av effekterna. Stdet skapar ineffektiva organisationer, snedvrider konkurrensen och bevarar frldrad teknik. Sjfartsnringen skiljer sig inte frn andra verk- samheter i dessa sammanhang. Drfr br rederistdet successivt avvecklas, genom att avtalet med rederierna inte frlngs och nytt tonnage inte ansluts till stdsystemet.
Fr att anpassa svenska rederiers kostnadslge till omvrlden br sjmn i fjrrfart, p samma stt som i andra lnder, skattebefrias enligt den modell som gller fr det tidigare internationaliseringsavtalet. Fr att underltta tonnagefrnyelse och fr att utjmna de rliga resultaten i en starkt konjunkturknslig nring br fartygsfonderna terinfras.
Svensk rederinring har under senare r utsatts fr konflikter och konflikthot i stor omfattning. Dessa har drabbat svl rederierna som svensk industri p ett orimligt stt. Den arbetsrttsliga lagstiftningen mste ndras och mjligheten till sympatiblockader begrnsas. Den s.k. Lex Britannica, som ger svensk facklig organisation vidstrckta internationella befogenheter, mste upphvas.
De svenska bemanningsreglerna har en lng historisk bakgrund. Reglerna r i huvudsak baserade p fartomrde och registertonnage. Teknisk utrustning och reella behov har dremot mindre betydelse. Bemannings- reglerna br inriktas p skerhetsbemanning, strre individuell anpassning till aktuella driftsfrhllanden. Den fackliga vetortten br upphra. En ny regel fr personalvergng vid fretagsfrsljningar har infrts enligt EU- krav. Inom EU grs dock undantag fr skepp, ngot som inte infrts i den svenska lagstiftningen. Eftersom den svenska lagen drigenom kommer i konflikt med EU-reglerna br undantaget enligt EU:s regelverk snarast infras.
Fr bestmmelser om sjukln, arbetstid och semester finns speciella regler fr sjfarten. Dessa regler har historiska orsaker men saknar i dag betydelse. Bestmmelserna br drfr anpassas till de generella bestmmelser som gller fr svensk arbetsmarknad. Vi vlkomnar regeringens id om att upp- hva sjarbetstidslagen. ven andra svenska srbestmmelser, t.ex. bostads- kungrelsen fr svensk sjfart, br anpassas till internationell standard.
De svenska hamnarna drivs i dag i form av kommunala monopol, i bolags- eller frvaltningsform. Kommunala monopol har inte visat sig vara en effektiv verksamhetsform i andra sammanhang. Monopolet baseras dels p en frldrad frordning om hamnverksamhet, dels p ILO-konvention 137 som regeringen inte sade upp nr mjlighet fanns. Inom EU finns nu krav p att ven hamnverksamhet skall konkurrensutsttas och de svenska reglerna br drfr anpassas enligt EU:s konkurrensregler. Hamnfrordningen och reglerna om allmn hamn mste anpassas till moderna krav och de kommunala monopolen avskaffas. Tolkningen av ILO-konvention 137, som nu gller i ytterligare tio r, mste ndras s att fackliga kompetenstvister i hamnarna omjliggrs.
8.2 Sjfartsverket
Kostnaderna fr sjtrafiken betalas i Sverige genom sjfartsavgifter, och Sjfartsverket skall ven redovisa avkastning p statens kapitalkostnad. Sjfartsverket har ven betalningsansvar fr andra verksamheter, t.ex. rddningstjnst och kultur, utgifter som normalt vilar kommunerna och inte belastar Vgverket och Banverket. Denna kostnadsfrdelning frekommer inte i andra nrliggande lnder, och avgifterna fr anlp av svensk hamn r drfr vsentligt hgre n fr konkurrerande hamnar.
Genom Sjfartsverkets nya taxekonstruktion, som freslogs frra ret, och som d inte godkndes av riksdagen, riskerar stora delar av sjfarten att sls ut. Det gller framfr allt den tranoceana linjetrafiken och de inrikes transporterna. De senare fr allt svrare att konkurrera med hrt subven- tionerade landtransporter. Visst, landtransport av gods erhller dessutom direkt kontantbidrag i form av transportstd, ngot som ytterligare snedvrider konkurrensen mellan transportslagen. En versyn av grunderna fr Sjfartsverkets taxesttning r drfr pkallad.
Kostnaden fr isbrytning utgr en betydande del av Sjfartsverkets budget. Reglerna fr isbrytarassistans tillkom fr mnga r sedan nr strre delen av tonnaget hade strre behov av assistans n i dag. Isfrstrkt tonnage fr idag genom dryga sjfartsavgifter betala isbrytning fr maskinsvaga konkurrenter. Investering i isgende tonnage motverkas och reglerna verkar kostnads- drivande. Hamnar utan isbrytarbehov drabbas av samma avgiftsuttag, vilket inte r rimligt. P samma stt som miljrabatt nu frs in i sjfartstaxan br modernt isbrytande tonnage premieras. I samband med frnyelse av isbrytarflottan br behovet av isbrytare och kostnadsansvaret fr isbrytningen utredas.
Sedan de nya lotsbestmmelserna tillkom har lotstvnget och dispens- reglerna varit freml fr otaliga diskussioner. Reglerna fr lotsning r schablonartade och motsvarar inte de krav som nringen och sjskerheten stller. Modern teknik kan inte anvndas p rtt stt och speciellt fr det mindre tonnaget utgr lotskostnaden en stor utgift. Mjligheten att bevilja dispenser har ofta inneburit godtycke och varierande tillmpning p olika platser utmed kusten. En versyn av lotsbestmmelserna erfordras drfr.
8.3 Sjskerheten
Sjfarten erbjuder ett skert transportalternativ fr gods och passagerare. Sjskerhetsarbetet mste stndigt fras vidare och haveririsker analyseras och elimineras. Sjskerhetsarbetet har i alltfr stor utstrckning kommit att inriktas p att mildra konsekvenserna av en olycka. Sjfarten br i strre utstrckning - p samma stt som sedan lnge flyget - arbeta mer med frebyggande tgrder.
Inspektionsverksamheten har huvudsakligen koncentrerats till kontroll av bestmmelser och teknisk utrustning. Erfarenheterna frn de flesta haverier tyder p att det inte r tekniska fel som vanligen frorsakar haverier utan istllet handhavandefel. Inom International Maritime Organisation, IMO, har arbetet med att frbttra de internationella reglerna pgtt en tid och frslag finns nu om infrande av ISM-koden, ett regelsystem som innefattar fretagsledningen svl fr den landbaserade organisationen som fr arbetet ombord. Sverige br aktivt verka fr att detta regelverk snarast mjligt infrs i internationella sammanhang, men ven med bilaterala verenskommelser tillse att det s snart som mjligt blir obligatoriskt fr sjfart p svenska hamnar. Fr teknisk utrustning skall svenska regler vara anpassade till motsvarande EU-bestmmelser.
8.4 Skattefri frsljning
Fr stora delar av den svenska rederinringen har sidoinkomster i form av skattefri frsljning varit av stor betydelse. Man kan konstatera att den svenska alkoholpolitiken, baserad p den s.k. totalkonsumtionsprincipen, paradoxalt nog bidragit till att ge Sverige billiga och effektiva sjkommunikationer med vra grannlnder. Enligt EU-beslut kommer all skattefri frsljning inom EU att frbjudas den 1 januari 1999, vilket naturligtvis mste innebra ett allvarligt inkomstbortfall fr svenska rederier. Resultatet av detta kan bli frsmrade kommunikationer och kade transportkostnader fr svenska fretag samt hjda priser fr konsumenterna. Strvan br vara att frlnga vergngstiden fr att ge rederierna en rimlig avskrivningstid fr detta specialtonnage.
Den fria rrligheten av varor och tjnster inom EU gr det naturligt att avskaffa den skattefria frsljningen. Sveriges medlemskap i EU innebr ocks att den extremt hga svenska alkoholbeskattningen inte kommer att kunna upprtthllas i framtiden. Det innebr att dess ekonomiska vrde fr de svenska rederierna nd i framtiden skulle komma att minska betydligt.
8.5 Fritidsbtar
Under det gngna ret har samhllets kostnader fr fritidsbtarna varit freml fr utredning. Utredaren konstaterar att fritidsbtarna inte franleder ngra merkostnader fr statsverket, tvrtom skapar btlivet stora mervrden fr landet. Det finns drfr ingen anledning att infra ngon btskatt, inte heller ngon form av statligt register eller registreringsavgift.
Det tidigare statliga btregistret medfrde i ngra fall att stulna eller frsvunna btar kunde komma tillrtta, men det gav ocks frslagna personer mjligheter att p ett enkelt stt skaffa sig laglig tkomsthandling p stulen egendom. Det nuvarande privata btregistret fyller vl sin uppgift.
8.6 Gotlandstillgget
Riksdagen har tidigare beslutat att slopa Gotlandstillgget, ett beslut som regeringen nu skjuter p framtiden i avvaktan p att NUTEK skall fresl en lngsiktig lsning. Genom Gotlandstillgget upprtthlls en oligopolsituation fr lastbilstrafiken. Konkurrensverket har ppekat att detta r till men fr nringslivet p Gotland. Regeringen anger nu att den frsta nedtrappningen, enligt en av NUTEK och Konkurrensverket utfrd analys, ftt negativa effekter fr Gotlands nringsliv.
Moderata samlingspartiet understrk i motion 1995/96:44 behovet av att nrmare utreda frutsttningarna fr en snabbare nedtrappning av Gotlandstillgget. Vi delar regeringens bedmning att inte nu g vidare p.g.a. att den hittills genomfrda nedtrappningen frefaller ha ftt negativa konsekvenser. Mot bakgrund av Konkurrensverkets tidigare bedmning att stdet inverkar menligt br det dock ankomma p NUTEK att nrmare prva vad en snabbare avveckling av Gotlandstillgget kan komma att innebra.
9 Luftfart
9.1 kad konkurrens och effektivitet
Fr att sl vakt om, vrda och utveckla konkurrensen mste systemet med frdelning av slot-tider ses ver. En bttre lsning n den nuvarande, som konserverar rdande struktur, r en marknadsprissttning som ger en kad prissegmentering. Detta leder till ett jmnare och optimalt utnyttjande av infrastrukturen, vilket motverkar de trngselproblem som finns inte minst vid en del europeiska flygplatser. Vidare mste tgrder mot konkurrensbegrnsande boknings- och bonussystem vervgas. Bda dessa frgor r viktiga att driva inom ramarna fr EU-samarbetet.
Staten br inte vara delgare i ett flygbolag. SAS Sverige AB, som r det svenska moderbolaget i SAS, br privatiseras. Vi ser inga brande skl fr att staten skall ga hlften av aktierna i bolaget. Tvrtom uppfyller bolaget kriterierna fr att fungera bttre i privat regi. Vid en frsljning av aktierna i SAS Sverige br staten efterstrva att SAS i frsta hand blir ett brsnoterat nordiskt fretag med en bred nordisk garkrets. Det finns inte lngre skl att tro att bolaget orkar bra extra kostnader i samband med trelandsgandet och uppdelningen av olika funktioner mellan lnderna. Strikt kommersiella beslut ger bolaget strst frutsttningar att konkurrera framgngsrikt. De nationella och de till hlften statsgda moderbolagen har drmed spelat ut sin roll. Efter diskussioner med systerbolagen i Danmark och Norge br statens samtliga aktier sljas p ett stt som gagnar svl fretag som skattebetalare.
Mlet mste bli att SAS blir ett konkurrenskraftigt privat bolag med bas i Norden och med ett konkurrenskraftigt flygnt i synnerhet till och frn Norden.
9.2 Luftfartsverket
Luftfartsverket bedriver idag en omfattande affrsmssig verksamhet som inte r behvlig frn myndighetssynpunkt. Vi anser drfr att Luftfartsverkets holdingbolag SWEDAVIA AB, LFV Airport Center AB samt LFV Handling AB br privatiseras gemensamt eller var fr sig. Denna utveckling ter sig n mer naturlig d verksamheten renodlas och inspektionsmyndigheten kan komma att srskiljas frn verket.
Mot bakgrund av det betydande investeringsbehov som finns d det gller Arlanda och Landvetters flygplatser anser vi att dessa lmpligen kan privatiseras. Detta r en bra vg fr att f fram ndvndigt riskkapital.
I detta sammanhang r det vsentligt att lyfta fram Bromma flygplats. P kort tid har flygplatsen utvecklats till en av landets fyra strsta. De korta avstnden frn Bromma till Stockholm City gr att Bromma r ett mycket bra alternativ till Arlanda fr tjnste- och affrsresor frn vriga Sverige. De bolag som med sm och tystgende flygplan utnyttjar Bromma har ocks bidragit till att ka konkurrensen p flygmarknaden. Att lgga ned flygplatsen anser vi vara bde kapitalfrstring av stora mtt och ett avbrck fr nringslivet i Sverige.
9.3 Flygskerhet
De senaste ren har ett antal olyckor och tillbud intrffat som visat p brister i flygskerheten. Det gller flygplanen, den tekniska utrustningen samt flygpersonalen och dess ansvar och utbildning. EU har presenterat en gemensam strategi fr skerhet, SAFA. Denna omfattar dock i frsta hand endast flygledningsfrgor. Enligt vr mening br en gemensam skerhetsstrategi ven omfatta frgor om bl a utbildning, flygplatsskerhet och teknisk skerhet. Vidare br EU vara pdrivande fr en kad internationell harmonisering av skerhetskrav.
10 Post
I samband med avregleringen av den svenska postmarknaden togs ett stort steg mot kad effektivitet och minskade samhllskostnader. Postens verksamhet mste effektiviseras och tvingas bra sina kostnader p en konkurrensutsatt marknad. Alltsedan den svenska postmarknaden avreglerades har Postens ledning dock frskt driva ut konkurrenterna frn marknaden. Trots att ver fyra r gtt sedan avregleringen har de privata alternativen idag inte mer n tv procent av marknaden. En stor del av anledningen till detta str att finna i Postens agerande.
Inget hindrar Posten att stta de priser man nskar, frutsatt att priserna motsvarar de verkliga kostnaderna. I annat fall r det underprissttning och utnyttjande av marknadsdominerande stllning. Posten kan genom korssubventionering mellan och inom affrsomrden stta omotiverat lga priser som konkurrenterna inte kan mta. Posten har hittills inte visat ngra kalkyler som styrker att man har tckning fr kostnaderna i de prissystem man nskat infra. Tvrtom har Posten konsekvent motarbetat alla frsk att ge en riktig bild av var kostnader och intkter uppstr i koncernen.
Frutsttningarna fr en sund konkurrens inom postsektorn mste snabbt frbttras. Detta skall dels ske genom att staten tar sitt garansvar fr Posten AB och frhindrar fortsatt missbruk av fretagets dominerande stllning p marknaden, dels genom att den postala infrastrukturen tillhandahlls p ett konkurrensneutralt stt.
Posten AB br p sikt privatiseras. I frsta hand gller det den verksamhet som bedrivs p fullt fungerande marknader redan idag. Staten skall ha ett vergripande ansvar fr att det finns en rikstckande postservice. Om det behvs skall sdan upphandlas i konkurrens p marknaden inom de regioner dr detta r motiverat.
11 Telekommunikation och IT
Goda telekommunikationer och en god och effektiv infrastruktur p teleomrdet r av avgrande betydelse fr Sveriges framtida konkurrenskraft och vr frmga att skapa vlstnd. Den svenska telekommunikationsmarknaden r ett mycket bra exempel p vrdet av att avreglera och skapa frutsttningar fr privata initiativ. Sverige r idag den mest avreglerade telekommunikationsmarknaden i vrlden vilket starkt bidragit till att ge Sverige bra och billiga telekommunikationer. Priserna p teletjnster r i Sverige bland de lgsta i vrlden. Det r nu viktigt att vrda och utveckla konkurrensen p tele- och IT-omrdena.
Riksdagen beslutade i vras att bygga ett digitalt mark-TV-nt. Beslutet leder in i en teknologisk tervndsgrnd och saknar ekonomiska frutsttningar. Det innebr en felaktig anvndning av det begrnsade frekvensutrymmet i etern samtidigt som det leder till att man etablerar nnu ett statskontrollerat distributionsmonopol. Uppbyggnaden av det digitala mark-TV-ntet br drfr omedelbart stoppas och det tillgngliga frekvensutrymmet anvndas p ett samhllsekonomiskt bttre stt.
Svenska staten r via NSAB mycket aktiva p marknaden fr satellitdistribution. Bl.a. frsker man vinna exklusiva distributionsavtal med s mnga TV-kanaler som mjligt. P frsommaren bestllde fretaget ytterligare en satellit, den s.k. Sirius 3. Denna strategi och exponering av risker sker med skattemedel och mste starkt ifrgasttas.
Goda telekommunikationer och en billig och effektiv infrastruktur r inte bara ndvndiga fr att dagens fretag skall kunna utveckla sin konkurrenskraft. De r ocks en frutsttning fr att framtidens fretag och framtidens arbetstillfllen skall kunna vxa fram. IT-omrdet r ett av de omrden som har strst potential infr framtiden nr det gller att skapa nya fretag och riktiga jobb. IT-anpassning av samhllsutvecklingen mste genomsyra politiska beslut p alla omrden. Det r speciellt viktigt att snabbt frbttra IT-utbildningen i grundskolan.
Beslutet att bolagisera och konkurrensutstta Telia har visat sig lyckosamt. Frgan om Telias kontroll av accessntet har ftt en tillfllig lsning i och med de nya samtrafikavgifter som Post- och telestyrelsen varit med och frhandlat fram. Frgan om Telias accessnt mste dock f en permanent lsning.
Utvecklingen av nya accessystem som mobilnt, satellitnt och kabel-TV- nt innebr att vrdet av accessntet kommer att minska i framtiden. De nya telekommunikationstjnster som hller p att vxa fram stller dessutom kade krav p bandbredd i ntet. Omfattande investeringar kommer drfr att bli ndvndiga fr att koppartrdsntet skall kunna anvndas fr framtidens mera avancerade tjnster. Beslutar man att lgga accessntet i ett separat statligt bolag finns det risk fr att de ndvndiga investeringarna i accessntet blir otillrckliga eller helt uteblir. Det r dock absolut ndvndigt att Telias accessnt r helt ppet fr konkurrerande operatrer p konkur- rensneutrala villkor.
Den snabba utvecklingen p teleomrdet stller hga krav p Telia, som r i stort behov av kapitaltillskott. De nuvarande garfrhllandena innebr dessutom problem fr fretagen nr det gller att utveckla verksamheten infr framtiden. Fr att ge Telia tillgng till de internationella kapital- marknaderna samt att ge det bttre mjligheter att utvecklas till ett internationellt och konkurrenskraftigt IT-fretag mste Telia privatiseras.
Nr det gller nummerportabiliteten r situationen idag otillfredsstllande, inte minst p grund av tidsutdrkten fr att frverkliga ett byte. Det r inte ovanligt att ett byte av operatr vid bibehllande av nummer drjer upp mot ett r. Detta frsvrar konkurrensen p teleomrdet och r sledes angelget att tgrda snarast. Regeringen mste drfr terkomma med frslag till hur nummerportabilitet fr strre abonnenter kan frverkligas omgende.
En fri marknad har strre mjligheter att anpassa sig till omfattande och snabba frndringar i omgivningen. Samtidigt r det ndvndigt att denna fria marknad inramas av fasta spelregler. Detta stller hga krav p regelverket, men frmst p beslutsfattaren som mste vara mycket tydlig avseende var en reglering r ndvndig och hur omfattande regleringen behver vara. Konkurrensneutralitet mste vara ett centralt begrepp i lagstiftningen fr att befrmja en god marknadsutveckling.
12 Hemstllan
12 Hemstllan
Med hnvisning till det anfrda hemstlls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om konkurrensutsttning och privatisering av statlig verksamhet och statligt gda fretag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om en reformering av den nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om trafikrelaterade avgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om utvrdering av trafikinvesteringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om nyinvesteringar och underhll av vgar,
6. att riksdagen hos regeringen begr frslag om bolagisering och privatisering av Vgverkets produktionsdivision i enlighet med vad som anfrts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om frbttrad trafikskerhet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om avreglering av kollektivtrafiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om en avreglering av den lngvga busstrafiken,
10. att riksdagen hos regeringen begr en bilsocial utredning i enlighet med vad som anfrts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om konkurrensutsttning av jrnvgstrafiken,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om bolagisering av SJ,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om anbudsfrfarande vid frdelning av trafikeringsrtter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om bolagisering av Banverkets konkurrensutsatta verksamheter,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om lnsamhetskalkyler fr investeringar i Banverkets anlggningar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om sjfartspolitiken,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om konsekvensen av borttagande av den skattefria frsljningen ombord p fartyg,1
18. att riksdagen hos regeringen begr en utredning av kostnadsansvaret fr isbrytning i enlighet med vad som anfrts i motionen,
19. att riksdagen hos regeringen begr en utredning av en versyn av lotsbestmmelserna i enlighet med vad som anfrts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om behovet av att vrda och utveckla konkurrensen inom luftfarten,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om Bromma flygplats,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om flygskerheten,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om behovet av konkurrens p postmarknaden,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om att tillfrskra konkurrensneutralitet vad avser Telias accessnt,
25. att riksdagen beslutar avbryta utbyggnaden av det digitala markntet i enlighet med vad som anfrts i motionen,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om NSAB.
Stockholm den 26 september 1997
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Gullan Lindblad (m)
Anders Bjrck (m)
Beatrice Ask (m)
Knut Billing (m)
Birger Hagrd (m)
Gun Hellsvik (m)
Bo Lundgren (m)
Inger Ren (m)
Karl-Gsta Svenson (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 2 och 17 hnvisade till SkU.
Yrkanden (52)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning och privatisering av statlig verksamhet och statligt ägda företag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning och privatisering av statlig verksamhet och statligt ägda företag
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformering av den nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformering av den nuvarande drivmedels- och fordonsbeskattningen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikrelaterade avgifter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikrelaterade avgifter
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av trafikinvesteringar
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av trafikinvesteringar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyinvesteringar och underhåll av vägar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyinvesteringar och underhåll av vägar
- Behandlas i
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag om bolagisering och privatisering av Vägverkets produktionsdivision i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag om bolagisering och privatisering av Vägverkets produktionsdivision i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad trafiksäkerhet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad trafiksäkerhet
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av kollektivtrafiken
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av kollektivtrafiken
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av den långväga busstrafiken
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av den långväga busstrafiken
- Behandlas i
- 10att riksdagen hos regeringen begär en bilsocial utredning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 10att riksdagen hos regeringen begär en bilsocial utredning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning av järnvägstrafiken
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning av järnvägstrafiken
- Behandlas i
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering av SJ
- Behandlas i
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering av SJ
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 13att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anbudsförfarande vid fördelning av trafikeringsrätter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 13att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anbudsförfarande vid fördelning av trafikeringsrätter
- Behandlas i
- 14att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering av Banverkets konkurrensutsatta verksamheter
- Behandlas i
- 14att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering av Banverkets konkurrensutsatta verksamheter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 15att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lönsamhetskalkyler för investeringar i Banverkets anläggningar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 15att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lönsamhetskalkyler för investeringar i Banverkets anläggningar
- Behandlas i
- 16att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartspolitiken
- Behandlas i
- 16att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartspolitiken
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 17att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensen av borttagande av den skattefria försäljningen ombord på fartyg.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 17att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensen av borttagande av den skattefria försäljningen ombord på fartyg.
- Behandlas i
- 18att riksdagen hos regeringen begär en utredning av kostnadsansvaret för isbrytning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 18att riksdagen hos regeringen begär en utredning av kostnadsansvaret för isbrytning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 19att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en översyn av lotsbestämmelserna i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 19att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en översyn av lotsbestämmelserna i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 20att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att vårda och utveckla konkurrensen inom luftfarten
- Behandlas i
- 20att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att vårda och utveckla konkurrensen inom luftfarten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 21att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Bromma flygplats
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 21att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Bromma flygplats
- Behandlas i
- 22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygsäkerheten
- Behandlas i
- 22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygsäkerheten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 23att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrens på postmarknaden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 23att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrens på postmarknaden
- Behandlas i
- 24att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillförsäkra konkurrensneutralitet vad avser Telias accessnät
- Behandlas i
- 24att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillförsäkra konkurrensneutralitet vad avser Telias accessnät
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 25att riksdagen beslutar avbryta utbyggnaden av det digitala marknätet i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 25att riksdagen beslutar avbryta utbyggnaden av det digitala marknätet i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 26att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NSAB.
- Behandlas i
- 26att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NSAB.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.