Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anf. 17 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 1, och vi står även bakom vårt särskilda yttrande.

Det är en prövningens tid när pandemin tagit fart igen, en tid med oro, smärta, sorg och en stor trötthet. Det är också en prövande tid för många av landets kulturföretagare. Kultursektorns inkomster störtdök i mars, och den form av näringsförbud som drabbat sektorn är fortfarande en realitet. Människor får gå från hus och hem när ekonomiskt stöd uteblir eller väntan på besked dröjer under många månader.

Det tysta året 2020 är en påminnelse om hur viktig kulturen är, både ekonomiskt och socialt. Kulturen och idrotten erbjuder arenor där vi människor får uttrycka oss, diskutera, ifrågasätta, jubla, skratta och gråta. Detta är något djupt existentiellt som vi alla behöver för att må bra och kunna leva ett gott liv. Kultursektorns ekosystem är ett myller av offentliga medel och företag i olika storlekar och associationsformer, som nu håller på att slås i bitar.

Vi lever i en otrygg tid, med motsättningar som växer i Sverige. Gängkriminaliteten fortsätter att öka, och oskyldiga människors liv riskeras i kampen om smutsiga segrar. Kultur och idrott har ett absolut egenvärde men kan också motverka intolerans, fördomar och lögner.

Fru talman! Moderaterna lovar inte allt till alla. Vi gör en tydlig prioritering för att tillgängliggöra kultur för främst barn och unga, framför allt i utsatta miljöer.

Kulturanalys rapport 2019 bekräftar att offentligt finansierad kultur tillkommer grupper där föräldrar har hög utbildning och höga inkomster. Därför vill vi moderater föra över resurser från kultur och bildning som i första hand konsumeras av vuxna till satsningar för barn och unga.

De första stegen tog vi i och med budgeten för år 2020, och vi fortsätter 2021 på den inslagna vägen. Vi prioriterar barn och unga, för vilka böcker, musik, teater, idrott och sunda vuxna förebilder inte är självklara inslag. Vi avvisar således regeringens förslag om fri entré för vuxna på statliga museer till förmån för att stärka kultur riktad mot i första hand barn och unga. Vi förstärker Skapande skola, stödet till barnlitteratur och bibliotekens digitalisering, idrottspaketen i idrottssvaga områden samt det ekonomiska stödet till friluftsorganisationer.

Barn- och ungdomsidrotten är en viktig del av vår folkhälsa men också en väsentlig brobyggare för social inkludering. Människor som lever i utanförskap har sämre hälsa, kortare livslängd och sämre upplevd livskvalitet. Vi prioriterar kampen mot detta.

Idrotten är mer än själva idrottsutövandet. I föreningar fostras hundratusentals barn och unga av ideellt engagerade ledare. Dessa ledare förväntar sig att barn och unga ska ta ansvar, komma i tid, anpassa sig till klubbens värdegrund och fungera socialt som lag- och klubbkamrater. Det är givet detta idrotten kan anses vara världens bästa brottsförebyggande organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Folkbildningen har under de senaste åren fått betydande ekonomiska förstärkningar som en följd av det tidigare stora flyktingmottagandet, bland annat, varför vi nu föreslår en justering nedåt av anslaget. De frigjorda resurserna vill vi i stället använda för våra satsningar på barn och unga.

Folkbildningen har en viktig roll i vårt demokratiska samhälle, och det är med stor oro vi tar del av mediernas rapporter om hur skattepengar missbrukas i folkbildningens namn. Organisationer som erhåller bidrag måste självklart stå upp för demokratiska fri- och rättigheter och ett jämställt förhållningssätt. Därför måste kontrollsystem snarast vidareutvecklas och demokratiska villkor tydliggöras för att organisationer ska få ta del av det offentliga ekonomiska stödet.

Efter relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten 2000 åtog sig staten att delfinansiera bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Varje år bidrar staten med ungefär en fjärdedel av underhållet genom den kyrkoantikvariska ersättningen. Sedan 2009 uppgår denna till 460 miljoner årligen, och vi anser därför att en höjning nu är befogad för att bevara vårt kyrkliga kulturarv.

Fru talman! Den fria kulturen är en bärande del i vår unga 100-åriga demokrati. Kampen för att värna demokratin får aldrig falna, och rätten till allas lika värde får aldrig enbart bli plakatpolitik. Demokratin måste försvaras varje dag genom bildning, tillgängliga bibliotek och källtillit. När demokratin inskränks är det alltid friheten för medier, trossamfund och konstnärer som först begränsas.

De kulturpolitiska målen, som fastställdes redan under den förra alliansregeringen, anger vilken riktning staten vill peka ut för kulturpolitiken. Enligt målen ska kulturen vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.

Kulturen måste därför fredas från politisk klåfingrighet, och en armlängds avstånd måste alltid vara en realitet. Kommuner, regioner och den nationella nivån ska inte gå in och villkora - det vill säga styra - konsten och de fria institutionerna, hur vällovliga dessa ambitioner än är. Regeringen bör därför se över regleringsbrev och statliga uppdrag i syfte att minska den politiska styrningen av konstens och kulturens innehåll.

Kulturen och konsten har ett egenvärde, men de ger oss också verktyg att utforska vilka vi är som människor och i vilket sammanhang vi befinner oss. De är även en utmärkt väg till social inkludering.

Kultur och bildning får aldrig reduceras till bara ett intresse inom den snäva bokföringstekniska ram vi kallar kulturpolitik. Kultur i dess vida bemärkelse angår alla och är en förutsättning för hela vår västerländska demokrati.

Fru talman! De fria konsterna är ett av våra viktigaste medel för att värna yttrandefriheten. Vi ser med oro på all sorts radikalisering och extremism med antidemokratiska förtecken, oavsett om den är religiös eller politisk.

När vi debatterar kulturpolitik tenderar diskussionen att kantra ned i olika ytterlighetsuppfattningar. Vissa anser att det statliga stödet borde skäras ned kraftigt. Andra vill styra kulturen politiskt utifrån väl avvägda mål, kan man tycka, som integration och jämställdhet. Men det kan också vara så att man vill styra utifrån ideologiska uppfattningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Allt detta är fel. Kulturen ska vara fri från politisk styrning. Det är först då den blir en inkluderande arena där alla olikheter möts. Det statliga stödet tillgängliggör kulturen, men möjligheten till alternativ finansiering måste lyftas fram och betonas.

Fru talman! Vi ska "post corona" ånyo fylla arenor, scener, parker, restauranger och kaféer med samtal, rop, skratt och tårar. Det ska strömma ljud från Berättarladan i Sunne, Dramaten i Stockholm och marknaden i Jokkmokk.

Det är viktigt att vi drar lärdomar av det tysta året 2020. Kulturen får aldrig reduceras till ett perifert särintresse eller klåfingriga politikers förlängda arm.

Anf. 18 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! När vi nu debatterar kulturutskottets betänkande 1, om utgiftsramar för kultur, medier, trossamfund och civilsamhällets olika stammar och grenverk, gör vi det i en tid som redan är historisk och som saknar motstycke samtidigt som vi befinner oss mitt i den. Vi gör det i ett utgiftsområde som är synnerligen hårt drabbat av coronapandemin. Allt är ställt på ända, och inget är som det ska.

Situationen för svensk kultur och idrott och för civilsamhället är extraordinär. Pandemin har tagit sitt grepp om branschens aktörer likt en obotlig cancersvulst, och dessvärre har behandlingen spretat. Ett regelverk som i mångas ögon varit ologiskt och dåligt kalibrerat och haft dålig träffsäkerhet har varit ett raster över kulturområdet, även i miljöer där evenemang kunnat arrangeras mer smittsäkert, medan köpcentrum, gallerior och kollektivtrafik hyst stora skaror människor. Smittspridningen har varit ett faktum.

Pandemin och dess följder i betydelsen behov av åtskilliga särskilda stöd och extra ändringsbudgetar har också understrukit behovet av en diskussion om kulturens faktiska frihet. Givet att man vid större störningar och långvarig stiltje är beroende av statlig subventionering och krisstöd kan graden av den friheten med fog ifrågasättas. Hur fri är man i beroendet av den hand som föder en?

Missförstå mig rätt - vi har över parti- och blockgränser varit överens och visat prov på ansvarstagande och givmildhet då vi både argumenterat för och drivit på ytterligare tillskott i en svår tid. Något annat hade varit otänkbart. Samtidigt menar jag att vi kommer att behöva föra en mer djuplodande diskussion om sårbarheten i att stora delar av det statliga utgiftsområde vi i dag debatterar är så subventionstyngt. Den svenska modellen - den kulturpolitiska arkitekturmodellen - är i sin konstruktion ständigt beroende av vård och underhåll av primärt en enstaka hantverkare: den offentliga.

Jag menar att kulturell bredd, kulturens frihet och oberoende samt dagens och morgondagens utövare skulle tjäna mycket på att fler samhällsbärare ges utrymme, incitament och kreativitet att finansiera och organisera kulturlivet. Fler markörer skulle synas, fler röster skulle höras, kreativa kluster skulle bildas och nya avtryck skulle göras.

Låt detta för oss alla, jämte livsnödvändiga ekonomiska stimulanser och mer träffsäkra regelverk, bli en tid av eftertanke och konsekvensanalys av det långsiktiga tillståndet. Låt oss lära av våra nordiska grannländer och inte minst den danska modellen i det här avseendet, där stiftelser, ideella krafter, näringsliv och kulturella och kreativa näringar odlas för att gemensamt trygga kulturell mångsidighet och en mer nyanserad kulturell palett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Mycket är annorlunda, och i en kristid har det rått konsensus kring särskilda kulturpolitiska skyddsåtgärder som sjösatts. Men är det något som är normalt är det de tydliga kulturpolitiska vägskäl som står orubbliga som kända milstenar framför oss vid en jämförelse mellan vår samlade motion och regeringens och januaripartiernas samlade verk i betänkandet.

Sverigedemokraternas totala ramanslag överstiger i år januaripartiernas med 300 miljoner kronor. Vi satsar alltså rekordmycket på det samlade kulturområdet. Det är i år motiverat - kartan ska anpassas efter verkligheten och inte tvärtom. Den vaksamme noterar också att våra ambitiösa reformförslag ligger fast utöver extraordinära åtgärder givet pandemin.

Vi prioriterar sammanhållning när regeringen prioriterar polemik. Vi prioriterar vårt kollektiva minne när regeringen prioriterar närsynthet. Vi prioriterar frihet under ansvar när regeringen prioriterar ofrihet under identitetspolitik.

Politik är det möjligas konst, men också det omöjligas. All politik handlar om prioriteringar, och vi gillar uppenbarligen olika. Där vi ser behov ser januaripartierna bakåtsträvande. Där vi ser stimulans ser januaripartierna stiltje. Där vi ser bredd ser januaripartierna politisk styrning.

Fru talman! Detta kommer till uttryck i att vi ser att Sveriges värde varar. Vår kulturarvsmiljard ligger fast; dess nödvändighet blir alltmer uppenbar, och efterfrågan är stor från både aktörer och allmänhet.

Det kommer till uttryck i att vi som först drev frågan om produktionsrabatter för svensk filmindustri nu också är först med att budgetera för ett genomförande. Frågan är mer än utredd, och för varje dag förlorar Sverige konkurrenskraft på att rulla tummarna.

Det kommer till uttryck i att vår reformagenda knyter ihop kulturens kraft med fler samhällsområden och välfärdsinstrument för att bryta upp stuprörstänkandet och beakta människan som en kulturell varelse, oavsett om vi strömmar film eller sitter i biosalongen, oavsett om vi sitter på Kungliga Operan eller Knäckebyhults äldreboende och, för den delen, oavsett om vi tar del av digitaliseringen av biblioteken eller försjunker i Gustav Vasas brev i landsarkivet på Vadstena slott. Detta gäller oavsett om vi jagar kulturarvsbrottslighet över Östersjön eller märker ut mänskliga spår i väglöst land och knyter samman natur- och kulturvård.

I statens anslag för kulturområdet behöver vi operera med bredden, de sköna konsterna och den sociala tilliten. Denna bredd finns i vår budget.

Vi gör stora satsningar och mindre nedprioriteringar jämte medvetna omfördelningar från områden där segregation gått före sammanhållning och bristande demokrati gått före demokratisyftet. Till dess att bättre strukturer är på plats för måluppfyllelse, tillämpning, ansvarsutkrävande och transparens vid stödgivning kan inte statlig miljonrullning fortgå. Enstaka antidemokratiska aktörer som fått fäste i den svenska bidragsgivningen får inte ges en tum på bekostnad av konstruktiva aktörer så som inom folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Jag ska i år inte fördjupa mig ytterligare i de ekonomiska utgiftsramarna eller dansa något slags tabelltango utan skrida vidare till två särskilda yttranden som vi från Sverigedemokraternas partigrupp har tillfogat betänkandet. Låt oss för enkelhetens skull samla dem under det alldeles särdeles statssvenska samlingsnamnet "radio och tv i allmänhetens tjänst".

Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om att införa en evenemangslista innehållande de största och mest folkliga sportevenemangen och de klassiska paradgrenarna så som de olympiska sommar- och vinterspelen.

De senaste åren har tittarmöjligheterna vid den här typen av evenemang varierat, men problembilden har i grunden inte förändrats. Sändningarna bör kunna tas emot, menar vi, av minst 95 procent av befolkningen i landet. Många evenemang som den breda allmänheten förväntar sig åtkomst till gjuter gemenskap, reser referensramar och smider sammanhållning. Vi delar inte regeringens bedömning att det saknas tillräckliga skäl för att införa en evenemangslista och anser därmed inte att riksdagens tillkännagivanden är slutbehandlade, de facto.

Vidare driver vi frågan om en utredning som ska se över villkoren för public service. Public services framtida roll och public services organisa-tionsform är stora, övergripande och fundamentala delar som inte blev utredda i den tidigare utredningen. Vår mening är att public service kan effektiviseras, moderniseras och kostnadsminskas, samtidigt som programbolagens unika uppdrag värnas.

Med detta sagt, fru talman, återstår bara att se fram emot en konstruktiv debatt och att på förhand önska både talmannen och utskottskollegorna en riktigt god och fröjdefull jul.

Anf. 19 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Det gångna året har varit en stor prövning för oss alla och för vårt samhälle. Vi har inte kunnat träffa nära och kära på det sätt som vi har velat, och vi har fått vänja oss vid oro för hälsa och ekonomi. Det har varit en del av mångas vardag de senaste månaderna.

Dessutom har vi fått avstå från en stor del av de aktiviteter som vi uppskattar mest i livet, och med det uppstår också en känslomässig tomhet. Inga digitala upplevelser kan ersätta känslan som bara livemusik kan ge eller den förväntan som uppstår i en mörk salong innan ridån går upp, den häftiga upplevelsen att stå mitt i en hejarklack för att heja på favoritlaget eller den adrenalinkick som man får efter ett inspirerande, kreativt föreningsmöte med riktigt bra fika. Den inspiration som infinner sig på en författarkväll på biblioteket går inte heller att ersätta. Den egna löprundan står sig slätt mot pirret i magen innan startsignalen går för ett större lopp. Och för alla dem som vanligtvis uppträder eller spelar för fulla salonger och fulla läktare är förstås tomrummet än större. Dessutom står många efter nio månader med pandemin med tomma bankkonton.

Det finns ljusglimtar i mörkret. Många har upptäckt nya intressen, tagit upp eget skapande i hemmet, fokuserat mer på sin hälsa och hittat ut i naturen. I våras och somras kunde vi se att intresset för friluftsliv och besök i kulturhistoriska miljöer och naturreservat ökade mycket. Kanske kan krisen också leda till ett större engagemang i hur vi ska organisera vårt samhälle och stärka välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Min förhoppning är att fler nu kan ställa sig bakom Vänsterpartiets åsikt att kultur inte är en lyx som vi kan ha eller mista utan en nödvändig del i våra liv.

Flera kulturpolitiska frågor har debatterats under krisen. Nu finns kanske också en vilja från fler att ta tag i de strukturella problem som borde ha åtgärdats för länge sedan, till exempel kulturarbetares svårigheter att kvalificera sig för våra trygghetssystem, att få upp sina ersättningar i avtal och att få rätt till a-kassa, för att nämna några saker.

Fru talman! Jag önskar att alla de samtal som regeringen har haft med kultursektorn under den här krisen kan leda fram till en bättre kulturpolitik, en tryggare sjukförsäkring och bättre småföretagarpolitik. Först då kan vi locka en större mångfald av människor till kultursektorn. Min förhoppning är också att den kraft som jag har sett hos kulturarbetare i upprop i sociala medier, i manifestationer och i den offentliga debatten under den här perioden kan leda till varaktig organisering. Då blir det möjligt att riva gamla strukturer och komma ur krisen med en känsla av att allt inte var förgäves.

Fru talman! Det har länge också funnits utmaningar för det ideella kulturlivet och andra delar av civilsamhället. Till exempel har stora delar av civilsamhällets organisationer inte fått sina bidrag uppräknade på ett decennium, och det påverkar såklart möjligheterna att utveckla ny verksamhet och få fler medlemmar.

Vi föreslår i budgeten 10 miljoner mer till friluftslivets organisationer. De har ett stort ansvar för att öka allmänhetens kunskap om miljön, allemansrätten och hur vi kan vistas i naturen. Det ska ses som ett första steg i att stärka den sektorn, som vi tror har mycket att tillföra för bättre folkhälsa och en meningsfull fritid. Nästa år är det friluftslivets år. Vi hoppas att man kan genomföra det på ett bra sätt, trots att regeringen inte fullföljer sitt löfte om ökade resurser. Vi vill också se att de höjda bidragen till ungdomsorganisationerna blir permanenta och inte tillfälliga, som regeringen föreslår.

Det kommer förhoppningsvis snart en tid när vi igen kan samlas till fysiska möten, föreningsverksamhet och kulturarrangemang. Då är det viktigare än någonsin att det finns funktionella och tillgängliga lokaler i hela landet. Vi vill därför höja anslaget till samlingslokalerna med ytterligare 25 miljoner, så att fler föreningar kan utnyttja den här tiden till nödvändiga renoveringar och stå beredda att slå upp dörrarna när smittspridningen minskar igen.

Fru talman! I Vänsterpartiets budgetmotion Vägen ut ur krisen - en plan för jämlikhet och grön omställning finns omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem för att öka jämlikheten. För oss är kulturen en del av välfärden, och vi tror på att bygga ett starkare kulturliv och föreningsliv långsiktigt. Vi föreslår därför satsningar på över 900 miljoner utöver regeringens förslag.

I linje med vår politik för ökad jämlikhet vill vi ge barn och ungdomar lika tillgång till kultur och idrott. Vi föreslår därför gratis idrottsskola, kulturbanker i kommunerna, där man kan låna utrustning, och stöd till fler fritidsgårdar på mindre orter.

Vi ser att det behövs ett stöd för att kommunerna ska kunna ta bort avgifterna till kulturskolan och anslår därför 300 miljoner. Det ska inte vara tjockleken på föräldrarnas plånbok som avgör om ett barn har möjlighet att vara med i kulturskolan eller inte. Men för att fler barn ska kunna ta plats behövs fler pedagoger. Det finns faktiskt ett beslut här i riksdagen om att avsätta för 40 miljoner för fler utbildningsplatser för kulturskolepedagoger, men bara hälften har anslagits hittills. Därför vill jag passa på att lyfta fram vår satsning som vi har på utgiftsområde 16.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Det finns många arbetslösa kulturskapare som nu letar efter ett nytt jobb, och söktrycket är stort inför höstens start. Kommunerna har allt större problem med att få tag i kulturskolepedagoger, så jag undrar vad regeringen väntar på. Det är bara att sätta igång!

Fru talman! I regeringens förslag saknar vi också framåtsyftande satsningar på kulturarvet, så vi har avsatt medel till bland annat Tekniska museet för att kunna erbjuda fri entré för barn. Vi avsätter också resurser för att genomföra en nationell turné som man hittills har satt igång på en del orter, men vi tycker att den skulle kunna komma ut till hela landet för att fler barn ska få möjlighet att upptäcka hur spännande det är med teknik. Vi anslår också ökade medel till underhåll och tillgängliggörande av kulturarvsmiljöer. Här är det en långvarig brist på medel. Precis som med vår satsning på ökade underhåll av samlingslokaler är det här en satsning som skapar jobb i hela landet. Det ökade semestrandet på hemmaplan i somras visade att det finns stor potential att utveckla besöksnäringen kopplat till kulturarvet. Här finns det verkligen någonting att göra.

Den andra stora delen i vårt kulturarvspaket handlar om att digitalisera samlingarna för forskning och bevarande men också för tillgängliggörande för allmänheten. Organisationen Sveriges museer räknar med att behovet är över 300 årsarbetare för att kunna beta av digitaliseringen. Vi har föreslagit en satsning på ett projekt över tre år för att genomföra digitaliseringen.

Sedan vill vi också från Vänsterpartiet se en fortsatt satsning på Rörelsernas museum i Malmö, någonting som har startats upp. Man har under ett antal år jobbat med förstudier, och civilsamhället har varit väldigt engagerat. Nu drar regeringen och januaripartierna undan mattan för den här satsningen, vilket vi tycker är väldigt olyckligt. De förklaringar som har getts är, vad jag tycker, svaga bortförklaringar. Här hade man verkligen chansen att få ett nyskapande museum utanför Stockholm.

Fru talman! En viktig del i vår strävan efter ett jämlikt samhälle är allas rätt till kunskap. Sveriges modell med självständiga folkhögskolor har varit en framgångssaga på många sätt, och vi vill stärka möjligheten för fler att få ta del av den pedagogik och den andra chans som denna utbildningsform innebär. Vi satsar därför på högre ersättning per plats på allmän och särskild kurs då vi anser att detta har varit eftersatt länge.

Vi föreslår också mer pengar till fler studietimmar för nyanlända som lär sig svenska. Vi tror att det kommer att betala sig snabbt när fler kan komma ut i arbetslivet tidigare. Vårt förslag är på 185 miljoner mer än regeringens, och jag beklagar att flera partier i stället vill gå åt andra hållet och skära i anslagen till folkbildningen.

Fru talman! Min talartid rinner iväg. Tiden går fort när man ska presentera budgetförslag på över 900 miljoner.

Avslutningsvis vill jag klargöra att Vänsterpartiet avstår från att delta i beslutet på den första delen i betänkandet, eftersom våra ramar överstiger regeringens, men att jag ställer mig bakom utskottets förslag på de övriga punkterna.

Anf. 20 Roland Utbult (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Sverige befinner sig i ett bekymmersamt och osäkert läge. Vi ska hantera den omfattande påverkan på vårt samhälle som coronapandemin har haft och har samtidigt som vi ska klara att lösa de stora problem som fanns före pandemin och som i många fall har förvärrats. Det handlar framför allt om den arbetslöshet som riskerar att bita sig fast, den vårdskuld som lagts till redan långa vårdköer, bristerna i äldreomsorgen och den ökande brottsligheten. Att klara av detta kräver ledarskap och förmåga att prioritera de resurser vi har och sjösätta reformer som kan bidra till att lösa problemen.

I dag pågår dessutom en kompetensflykt från olika delar av kulturlivet. Ljudtekniker, konsertbokare, scenarbetare och andra söker sig till andra yrken. Frågan är om de kommer tillbaka till kultursektorn.

Det finns en enorm kraft i vårt samhälle som vi sett i de stora insatser av vård- och omsorgspersonal som slitit för att rädda liv och hälsa, av företagare och anställda som kämpat för att inte företag ska gå i graven och av ideella organisationer och kyrkor som har fortsatt att sträcka ut en hand till utsatta.

Det Kristdemokraterna en märklig och oviss tid, och frågan är om vi även om pandemin ger vika så småningom har förmåga att leva som vi gjorde förut. Är det ett paradigmskifte vi ser framför oss?

Talet om individens självförverkligande och att vi finner den styrka vi behöver i vårt eget inre klingar som ett falskt grundackord. Vi ropar i stället efter gemenskap och värme, närvärme. Vi längtar efter att få visa medkänsla i ord och handling, och vi som har barnbarn längtar efter att få ge dem kramar och lyfta upp dem i famnen. Men vi upplever oss beskurna på grund av ett virus som drabbar oss fysiskt och mentalt, och vi frågar oss: Vad är meningen?

Vi närmar oss julen, en jul som vi inte kommer att glömma i första taget. För många knackar ensamheten på dörren. Det är fem procent av Sveriges befolkning, motsvarande en halv miljon människor, som firar julen ensamma. Nu upplever vi en tid under coronapandemin då vi tvingas att leva i en form av isolering som förstärker bilden av ensamhet.

En undersökning före pandemin visade att en av tio svenskar inte hade en enda vän, att 63 procent aldrig hade lånat något, som verktyg eller mjöl, av en granne och att 16 procent inte kunde namnet på en enda granne.

I denna tid av pandemi drabbas de äldre särskilt hårt av ensamhet, och det finns mycket att säga om hur vården av de äldre brustit på flera plan. I den senaste undersökningen, före pandemin, uppgav ungefär var tredje person över 85 att den var ensam. Bland dem mellan 75 och 84 sa 25 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att de inte hade någon enda vän.

Fru talman! Det vi upplever nu står i bjärt kontrast till Kristdemokraternas mål för ett gott samhälle. I vårt principprogram står det: "I den lilla gemenskapen får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet." I dag mer än någonsin är det ett perspektiv att sträva efter - när pandemin släpper sitt grepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Kristdemokraternas politik för kultur, medier, trossamfund och fritid präglas starkt av satsningar på civilsamhället. Vi tror på människors förmåga att skapa just gemenskaper där medkänsla och praktisk hjälp går hand i hand. Jag tror inte att staten skulle klara att styra skutan Moder Svea, alla skepp har ju kvinnonamn, utan de fantastiska frivilliginsatser som enskilda och föreningar bedriver runt om i landet.

Vi satsar på att stärka civilsamhället eftersom det når fram till den enskilda person som behöver hjälp. Det finns tusentals exempel runt om i landet på rena hjälteinsatser, och de ska naturligtvis uppmuntras.

Fru talman! Vi kristdemokrater pressade på regeringen under hela våren och sommaren för att få på plats ett omsättningsstöd även för enmansföretagare. Ett sådant är viktigt inte minst för alla dem inom kultursektorn som bedriver sin verksamhet i denna form. I den ändringsbudget som presenterades i september hade regeringen äntligen hörsammat detta, vilket innebär 3,5 miljarder kronor för 2020 och l,5 miljarder för 2021.

Vi kristdemokrater stöder också förslaget om extra stöd till kultursektorn på grund av intäktsbortfall under pandemin. Det innebär 1,5 miljarder för 2020 och l miljard för 2021. Vi vill dock dela upp stödet för 202l så att en halv miljard går till kultursektorn och en halv miljard till civilsamhället.

Vi avsätter 100 miljoner kronor till allmänna samlingslokaler, 100 miljoner till stöd åt friluftsorganisationer och 260 miljoner till insatser för den ideella sektorn. Av de sistnämnda medlen ska 50 miljoner gå till ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten, och 10 miljoner ska gå till en riktad satsning mot ensamhet hos äldre.

Vi gör en stor och angelägen satsning om 850 miljoner kronor per år på att införa ett fritidskort för alla barn mellan årskurs 2 och 9. Kortet är laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet och kulturskolan. Man kan säga att det är en utveckling av det vi tidigare kallade fritidspeng, som har diskuterats här några gånger tidigare.

Vi förstärker även Forum för levande historia med 10 miljoner. Vi vill att stiftelsen förutom att upplysa om nazismen och kommunismen även ska upplysa om den våldsbejakande islamismen.

Ett helt nytt och mycket viktigt anslag är en idrottssatsning för äldre med 20 miljoner kronor.

Vi har också en egen satsning på 15 miljoner för ideella musikarrangörer.

Även om vi är ensamma om det vill vi se en klassikerlista som lyfter fram den viktigaste litteraturen genom svensk historia.

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Det är mer angeläget än någonsin att bygga upp något nytt. Det som tidigare var ett alltför kallt samhälle behöver förändras till värme och närhet. Vi behöver varandra, och vi behöver tro och hoppas och bygga klokt tillsammans.

Det sista som lämnar människan är hoppet. Jag vill därför avsluta med att hänvisa till medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson, som i kväll, som en av fyra, tar emot Right Livelihood-priset, bland annat för sina betydelsefulla insatser bland dödsdömda i Kristdemokraterna. Han säger att hoppet är en mäktig kraft, a superpower, som kan förändra världen.

Jag ställer mig bakom Kristdemokraternas särskilda yttrande.

(forts. § 9)

Anf. 95 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet, kulturutskottets ledamöter och utskottets kansli för ett konstruktivt samarbete under en väldigt svår period.

Jag vill också tacka för alla konstruktiva samtal med bransch efter bransch och med förening efter förening, liksom med företag, författare, journalister, tekniker, skådespelare, regissörer och många andra. Tack till er som trots en nästan omöjlig situation har lyckats hålla verksamheten på fötter!

Vi vet att många har tvingats ge upp. Ibland har det berott på att vi från politikens sida kanske inte har varit tillräckligt snabba och kreativa. Vi har inte alltid kunnat lösa de inneboende motsättningar som ibland finns eller de svårigheter som kan dyka upp när man försöker kombinera komplicerade system i en pandemi som vi inte vet hur länge den varar och hur den fungerar. I dag på förmiddagen har vi fått krass statistik från SCB som visar att kultur, nöje och fritid har minskat med 8 miljarder under årets första nio månader. Under samma period har antalet sysselsatta i den sektorn minskat med 10 procent.

Fru talman! I budgetdebatter hör det lite grann till formatet att vi ska slå oss för bröstet och säga att vårt alternativ är rätt, att vi har tänkt riktigt och att de andra har fel. Jag tycker dock att det finns anledning för oss alla att vara rätt så ödmjuka i den här situationen. De frågor som kulturutskottet har att hantera har varit särskilt utsatta i pandemin. Kulturen har fått ställa in och ställa om, och många har inte fått träffa publik på månader - ibland efter år av förberedelser.

Bokhandel, bibliotek har haft färre besökare. Teatrar och konserthus har stängt. Scouterna har inte kunnat sälja grillad korv på valborgsmässoafton, och Lions loppmarknad har fått ställas in.

Tidningarna har fått ett uppsving i betydelse och antalet vetgiriga hemsidebesökare men förlorat annonsintäkter. Stora idrottsarrangemang har fått ställas om, och maratonlopp har fått genomföras digitalt. Studiecirklar har inte kunnat genomföras som det var tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Jag tror att många som tidigare inte har gjort det nu har sett hur centralt detta område är för samhället och för oss som individer. I en pandemi ställs många av de riktigt stora frågorna om samhället och om oss som människor och personer. Det är en tid där kulturen kanske behövs mer än någonsin.

Vi skulle egentligen behöva fler platser att samlas på för att prata med varandra. Men det går inte, för vi ska inte sprida smittan. Vi skulle egentligen vilja ha fler matcher, fler föreställningar, fler biofilmer, fler utställningar och fler konserter för att tillsammans en kort stund glömma de besvär vi utsätts för i vardagen. Men det går inte, för vi vill inte smitta riskgrupperna.

Vi skulle behöva författarsamtal och filosofiska diskussioner om böcker, tankar och teaterpjäser, men det går inte, för det mesta måste ställas in. Och i dessa kristider skulle vi behöva mer av idrott, rörelse, friluftsliv och kultur, men det går inte på grund av pandemin.

I stället för att växla upp och ta ett steg framåt har man tvingats ta ett steg tillbaka och ställa in på grund av coronaviruset. Många har sett sina intäkter försvinna, många har sett sina jobb gå i kras, och många har fått stänga sina företag och begära dem i konkurs. Det är en otroligt besvärlig tid vi går igenom.

Om något gott har kommit ut ur detta hoppas jag att det är att fler har insett hur viktig den här sektorn är för samhället, för personer och för oss människor i vår växt och vår förståelse av oss själva, och att man också drar slutsatser och är beredd att agera utifrån den insikten.

Detta gäller naturligtvis också folkbildningen. Jag skulle säga att folkbildningen kanske är viktigare än någonsin i den situation där vi nu befinner oss. Vi vet också att många har använt de frågor som människor har till att sprida konspirationsteorier när de egentligen skulle behöva sprida bildning och kunskap.

Fru talman! Under det här året har Liberalerna och Centerpartiet ihop med regeringen presenterat en lång rad akuta stöd. Det har varit nödvändigt och viktigt, och för mig har det varit självklart att göra det. Samtidigt måste man erkänna att det är svårt att utforma stöd på rätt sätt i en sådan här situation. Men man måste vara ärlig och säga att det inte är så enkelt.

Vi visste inte från början hur länge pandemin skulle pågå, och det vet vi fortfarande inte. Vi vet inte hur den kommer att sprida sig, exakt vilka som kommer att drabbas eller vilka regioner som skulle fara mest illa.

I början kunde man ganska enkelt se att det var rimligt att till exempel ge stöd för förlorade intäkter, men ju längre det pågår, desto färre är det som förlorar intäkter, för de har inte längre planerat något som ger intäkter. Det börjar bli slut på intäktsförluster, så att säga. Det gör att man måste hitta på andra sätt att stödja dem som drabbas av pandemin - någon form av fiktiva förluster eller att fundera på vilka infrastrukturer som absolut inte få gå förlorade.

Jag ska erkänna att vi säkert har gjort en hel del fel i samarbetet om akuta budgetstöd. Vi missade uppenbarligen en hel del grupper i de första stöden, och ibland har det dröjt för lång tid innan stöden har kommit på plats. Det har inte berott på ointresse utan mer på att vi inte visste hur pandemin såg ut, hur den skulle drabba Sverige och hur den skulle drabba kultursektorn, idrottssektorn och civilsamhället. Ibland är det rätt svårt med politik. Jag tror att man måste vara ödmjuk och inse det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Vi har fått lära oss av de misstag vi har gjort och göra förändringar när misstagen har blivit synliga. De som inte sedan tidigare finns med i myndigheternas rullor som bidragstagare har varit särskilt svåra att nå, i alla fall i de första omgångarna. Under pandemin har det blivit helt uppenbart och ibland nästan brutalt tydligt att socialförsäkringssystem och företagsklimat inte är anpassade efter de särskilda förutsättningar som gäller i den här sektorn. Det är något som vi måste ta med oss och lära oss av.

Vi vet inte i dag vilka långsiktiga konsekvenser som pandemin får. Vi måste vara beredda att fortsätta att vara aktiva i vårt stöd.

Fru talman! I flera extrabudgetar har Liberalerna, Centerpartiet och regeringen satt in stöd till kultur, medier och civilsamhället, och i budgeten för 2021 fortsätter vi. 1 miljard avsätts under 2021 för omställning och återstart av kulturaktiviteter i hela landet, där den regionala kulturen får en permanent förstärkning. För att stärka kulturskaparnas villkor avsätts 80 miljoner kronor årligen från och med 2021.

Museerna får mer pengar. 50 miljoner går till ökade statliga konstinköp för att stärka konstnärernas ställning. Judiska museet får från och med nästa år 2 miljoner per år. Form/Design Center i Malmö får 3 miljoner.

Det statliga bidraget till kulturskolan fördubblas. Skapande skola tillförs 25 miljoner kronor årligen under 2021-2023. Det är några av de saker som vi gör i denna budget.

Fru talman! Det är en lång rad satsningar vi gör. De är bra, de är viktiga och de är riktiga, men vi skulle säkert kunna göra något annorlunda eller ännu bättre. Men det finns en sak i denna budget som jag är särskilt glad för, och det gäller satsningarna på läsning

Jag blir alltmer övertygad om hur centralt det är att få fler människor att läsa. Det gäller i alla åldrar. Vi behöver mer än någonsin träna vår förmåga att läsa och avslöja. Vi behöver mer än någonsin förmåga att tänka abstrakt och sätta oss in i andra människors situation och hur de lever sitt liv. Vi behöver mer än någonsin öva vår förmåga att tänka själva.

För att citera den nyss avlidne litteraturvetaren Harold Bloom: "Ska den enskilda människan kunna bevara förmågan att bilda sig egna åsikter och omdömen är det inte utan betydelse att hon fortsätter att läsa på egen hand." Därför är jag särskilt glad för de satsningar vi gör på läsning i budgeten.

Läsdelegationens förslag genomförs. Bokstart byggs ut. Vi stärker biblioteken. Vi avsätter mer pengar till lässatsningar. Ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier införs. Ett läsråd inrättas. Satsningar sker på elevers läsförmåga.

Fru talman! Detta är väldigt bra. År 2020 har varit ett prövningarnas år för kultur, medier och civilsamhälle. Många har drabbats väldigt hårt, och många har farit väldigt illa. Det har ställt stora krav på oss politiker, och jag tror att 2021 kommer att ställa ännu större krav på oss, för vi måste få en nystart i dessa sektorer.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 96 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Det är som den italienske författaren Silvia Avallone beskriver det: "Pandemin har fått oss att leva i ett samhälle utan allt som ger mening i ett liv."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Aldrig i modern tid har vi tagit del av så många dödsannonser i tidningarna. Gator och kvarter som tidigare varit fulla av människor ser alldeles ödsliga ut. Vi som kan isolerar oss hemma, utan möjlighet att ta emot gäster eller besök. Alla platser som är sinnebilden för livet, friheten, samtal och möten står nu stängda.

År 2020 är året då biograferna, teatrarna, idrottshallarna, kulturhusen, biblioteken, museerna, gallerierna, konserthusen, nöjesparkerna och andra institutioner har fått ställa in och stängas i syfte att ge skydd - skydd till alla äldre och till alla med nedsatt immunförsvar och för att bistå dem som sliter under långa skift på sjukhusen. Mänskliga möten har plötsligt blivit en fara för liv och hälsa. Och allt som ger mening i ett liv är satt på paus.

Ännu vet ingen omfattningen av pandemins efterverkningar, framför allt inte nu när smittspridningen återigen ökar i världen och här hemma i Sverige. Tidigare i höst kunde vi se en återhämtning, men den ökade smittspridningen har nu en tydligt dämpande effekt på ekonomin. Vår prioritet är att skydda liv och hälsa, men samtidigt har de ekonomiska konsekvenserna blivit kännbart tydliga.

Hittills har regeringen och stödpartierna fattat beslut om över 200 miljarder i stöd för att skydda företag, jobb, liv och hälsa. Därutöver kommer garantier och likviditetsförstärkningar om ytterligare hundratals miljarder. Krispaketen saknar motstycke i sin omfattning men också i sin snabbhet. Och de har gjort skillnad, särskilt för de näringar och verksamheter som ingår i kulturens, idrottens och civilsamhällets ekosystem, som annars hade riskerat att slås ut i sin helhet.

Redan i våras sjösatte regeringen och samarbetspartierna ett krisstöd till kulturen och idrotten om 1 miljard kronor. Därefter har vi fattat beslut om krisstöd till det civila samhället om 500 miljoner och ytterligare 500 miljoner till mediesektorn samt täckt upp inkomstbortfallet hos de statliga och regionala kulturinstitutionerna.

Fru talman! Om vi i våras inte hade någon aning om pandemins långvariga effekter vet vi bättre nu. Sektorns sårbarhet och utsatthet i pandemin har legat till grund för den kulturbudget som är föremål för dagens debatt. Det är en historisk kulturbudget om ytterligare 3,4 miljarder till Sveriges kulturliv, och bakom den ligger ett seriöst och målmedvetet arbete av regeringen och samarbetspartierna.

Vår gemensamma prioritering har varit att så långt som det är möjligt täcka upp för inkomstbortfall, stärka tryggheten för konst- och kulturskapare och garantera verksamheterna stöd och ersättningar. Därför har vi infört ett nytt krisstöd om 1,5 miljarder till kulturlivet och 1 miljard till idrotten för den här hösten. Utöver detta har vi avsatt 1 extra miljard till år 2021. Vi vet att en återstart tar tid och kräver riktade resurser. Därmed kommer Sverige att ha de mest generösa krisstöden i Norden till kultursektorn. Men sett till pandemins utveckling är vi också beredda att vidta fortsatta åtgärder.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det av vikt att det finns tillgång till kultur, mötesplatser, idrott och folkbildning i hela landet samt att den kulturella ojämlikheten trycks tillbaka. Tidiga insatser med fokus på språk, läsning, musik och estetik ska nå barn och unga. Möjligheten till kulturella upplevelser, bildning och en fördjupad insikt om det samhälle man lever och verkar i ska var och en ha rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Just därför gör vi ytterligare satsningar på den regionala kulturen genom samverkansmodellen. För år 2021 innebär detta en förstärkning om 300 miljoner, och för år 2022 innebär det en förstärkning om 150 miljoner. Vi fördubblar statens stöd till kulturskolan till 200 miljoner i syfte att fortsätta bredda och fördjupa utbudet och därmed möjligheten att nå fler unga. Vi genomför därtill Läsdelegationens förslag och förlänger satsningen på att stärka bibliotek. 55 miljoner avsätts 2020 till Bokstart för barns språk- och läsutveckling. Vi inför ett läsfrämjandelyft för bibliotekarier och tillsätter ett nationellt läsråd. Därtill avsätts 150 miljoner till folkbiblioteken. Vi kommer även att förstärka Skapande skola.

Men en av de viktigaste satsningarna i denna budget handlar om tryggheten för konst- och kulturskapare. Regeringen och samarbetspartierna satsar 80 miljoner permanent till kulturskapares villkor. Detta innebär att stipendier och ersättningar ökar med 43 miljoner, att Kulturrådets stöd till fria grupper och arrangörer förstärks med 16 miljoner kronor, att fria aktörer inom bild- och formområdet tilldelas ytterligare 6 miljoner kronor och att centrumbildningarna får 5 miljoner kronor och scenkonstallianserna 10 miljoner kronor.

Konstlivet har drabbats hårt under krisen. Inställda utställningar och mässor har gjort det svårt för konstnärer att nå sin publik. Därmed har också försäljningen minskat, vilket lett till att många konstnärer står utan intäkter. Moderna museet och Statens konstråd får därför ytterligare 25 miljoner kronor vardera i syfte att investera i det svenska konstlivet under 2021.

Vi genomför också insatser för att stärka det svenska kulturarvet. Vi tillför 28 miljoner för 2020 till ett flertal statliga museer samt extra 25 miljoner till Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Fru talman! I samband med behandlingen av denna höstproposition avser vi även att yrka på ändringar i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Regeringen föreslår att public service-avgiften ska sänkas. I Kammarkollegiets återrapportering framgår det att det vid årets slut kommer att finnas ett relativt stort överskott på public service-kontot. Därför behövs denna justering.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag uttrycka oro och faktiskt också förvåning. När jag läser KD:s och SD:s budgetar avseende kulturen och folkbildningen undrar jag lite grann om vi lever i samma verklighet. I en tid när sektorn genomgår sin svåraste prövning någonsin föreslår dessa partier extrema neddragningar för stora delar av kulturen och folkbildningen. Även Sverigedemokraterna föreslår stora neddragningar för folkbildningen. Insatser som är nödvändiga för att stärka kulturens och idrottens egna ekosystem uteblir till stora delar i Sverigedemokraterna:s och Sverigedemokraterna:s budgetmotioner.

Fru talman! Regeringen och samarbetspartierna kommer att fortsätta arbetet med att bistå sektorn till dess att det återigen är möjligt att öppna för publika verksamheter. Jag är mycket stolt över den kulturbudget som regeringen och samarbetspartierna enats om. Men jag är också extremt ödmjuk inför att det fortfarande kvarstår stora utmaningar. Vi ska fortsätta kämpa för en stark folkbildning och ett starkt Kultursverige, så att vi återigen ska kunna ägna oss åt det som ger mening i livet.

Anf. 97 Lotta Finstorp (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Jag vill bara förtydliga att vi har samma ram på detta område, men det är en ganska stor skillnad mellan anslagen. Då är det sagt.

Jag vill lyfta upp friluftslivet, där vi för andra året i rad förstärker regeringens budget, så att säga. Om man utgår från den tillför vi 30 miljoner kronor extra.

År 2021 är det Friluftslivets år. Regeringen tillförde 3 miljoner förra året. Men i år, alltså inför 2021, finns det inte någon förstärkning för Friluftslivets år. Vi vet alla att det är friluftslivet som har ökat markant under pandemin. Människor har känt trygghet i att kunna gå ut i skogen. Människor som aldrig har gått på en vandringsled har gjort det. Det var kö upp på fjället i somras.

Detta är otroligt glädjande, men det ställer också krav. Jag hörde att man på Sörmlandsleden aldrig har plockat så många cigarettfimpar och snusbusar som i år. Ideell verksamhet kan till viss del sköta detta, men man behöver också förstärka mycket på dessa leder.

Jag är förvånad över att regeringen inte har tillfört dessa extrapengar, framför allt till kommande år när det är Friluftslivets år, som vi har vetat om väldigt länge. Min fråga är alltså: Varför har inte regeringen tillfört mer pengar till Svenskt Friluftsliv?

Anf. 98 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp, för frågan! Jag håller med om att friluftslivet verkligen har fått ett uppsving detta år. Även jag själv hittade ut till de fantastiska fjällen på ett helt annat sätt i år än tidigare.

Jag delar Lotta Finstorps idé om att vi måste göra större satsningar på friluftslivet, men under det år som vi snart har lämnat bakom oss har det behövt göras stora prioriteringar. Jag hoppas att vi ska kunna komma tillbaka och se att det även på detta område görs satsningar framöver.

Anf. 99 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag har bara en kort kompletterande fråga. Jag vet att man på Svenskt Friluftsliv är otroligt orolig när det gäller vad man ska kunna göra 2021. Tror ledamoten att det finns en möjlighet att på något sätt få in mer pengar för att fira Friluftslivets år 2021?

Anf. 100 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Regeringen ser hela tiden över vilka förstärkningar som behöver göras. Det vi har visat under det senaste året är att vi är ganska snabbfotade. När det har behövts göra förstärkningar har man återkommit och gjort det. Det lär komma förstärkningar på detta område om man ser att det finns utrymme för det. Jag hoppas att vi ska kunna se det, men mer än så kan jag inte säga.

Anf. 101 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Låt mig börja med att korrigera en uppfattning som uttrycktes från Socialdemokraterna om vår syn på folkbildningen. Jag skulle principiellt vilja säga: Begreppet folkbildning går inte att pressa in i en bestämd anslagstabell på utgiftsområde 17, där vi olika partier i denna kammare gör olika prioriteringar år från år. Vi tillför medel till olika delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Vår neddragning på folkbildningsanslaget är inte större än tidigare. Det är dessutom så att vi har följt med flera av de extra stöd som har behövts. Vi följer inte med i regeringens omotiverade miljonrullning, särskilt inte i ett läge där vi upplever brister i granskning, tillsyn, tillämpning och måluppfyllelse, något som vi har hört Folkbildningsrådet själva uttrycka bara den här veckan i kulturutskottet. Det är skälet till att vi inte kan fortsätta att tillskjuta medel.

När antidemokratiska bidragstagare har nästlat sig in i ett bidragsgivningssystem måste man dra i handbromsen. En okritisk anslagsökning får inte ske innan en nyordning är på plats, menar jag - särskilt inte om ett av de fyra syftena, nämligen demokratisyftet, aktivt motarbetas av dessa aktörer som är direkt antidemokratiska.

Den allra största delen av basanslaget återfinns fortfarande även i vår budget till den breda delen och den konstruktiva folkbildningen. Men i och med självförvaltningsmodellen är det också svårt att säga hur mycket pengar som skulle behöva dras in.

Jag tror att det behövs medel till fantastiska folkhögskolor och välfungerande studieförbund som gör ett konstruktivt arbete. Min fråga är varför Socialdemokraterna inte är beredda att ägna det här en kritisk tanke så att demokratisyftet snarare kan förstärkas.

Anf. 102 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Tack, Aron Emilsson, för frågan! Det finns inga motsättningar mellan att värna kulturen och folkbildningen och samtidigt tro att man behöver granska, kritisera och föreslå förbättringar där det behövs. Vi socialdemokrater kan konsten att göra båda delarna.

Däremot förstår jag mig inte på Sverigedemokraterna. Man verkar blanda ihop de här sakerna. Mitt i en pågående coronapandemi då Sveriges scenkonst drabbats allra värst väljer Sverigedemokraterna att dra bort 16 miljoner från scenkonsten. Det är 16 miljoner från teatern, dansen och musiken, 30 miljoner från litteraturen och tidskrifterna, 6 miljoner från bild- och formområdet, 133 miljoner från dem som drabbas mest, alltså konstnärerna, och så vidare.

Så kommer vi till folkbildningen. Här drar Sverigedemokraterna bort 1 miljard från verksamhet som främjar kultur och bildning.

Jag är intresserad av att höra Aron Emilsson berätta för oss vilken ideologisk linje som egentligen ligger bakom denna omfattande attack mot kulturen och bildningen.

Anf. 103 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Vår ideologiska linje är att kulturområdet behöver en förstärkning, och det är också därför vår ram ligger 300 miljoner kronor högre än regeringens. Jag tycker att det är viktigt att nämna i sammanhanget.

Sverigedemokraterna satsar en kulturarvsmiljard på flera andra områden i nya anslag där det krävs resurser. Det här är ju behov som åberopas av aktörer ute i kulturlivet och av allmänheten som vill prioritera dem. Men detta nonchaleras konstant av Socialdemokraterna. Omfördelningar kommer att behöva göras inom utgiftsområdet, men de omfördelningar man pekar på är väldigt små i det stora hela och ingen dramatisk förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Socialdemokraterna har motionerat om att införa produktionsincitament för film som skulle vara till gagn för den svenska filmindustrin. Man har alltså motionerat om det i riksdagen men väljer att inte följa upp det i budgeten. Därför skulle jag vilja höra vad Socialdemokraternas motivering till det är. Här finns ju en möjlighet att sjösätta de 300 miljoner kronor som Sverigedemokraterna budgeterar.

Anf. 104 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! För oss socialdemokrater handlar det inte om att plocka russinen ur kakan och bara välja de delar som är anpassade efter vår ideologiska linje när det gäller vilka satsningar som görs på kulturen. Vi tror på ett starkt Kultursverige, något som Sverigedemokraterna inte tror på.

Jag tror inte att någon har missat att vi det senaste året har haft en pandemi som har krävt att vi gör prioriteringar. Då har kanske inte produk-tionsincitamentet varit det som riktigt har kunnat prioriteras. Det är dock en fråga som vi absolut ska komma tillbaka till.

Jag noterar också att Aron Emilsson undvek att svara på min fråga. Kanske vill han inte blotta Sverigedemokraternas ideologiska ambitioner om ett försvagat Kultursverige och ett samhälle där bildningen ses som ett hot mot de radikalkonservativa idéer som Sverigedemokraterna driver och som vill försvaga demokratin.

Anf. 105 Per Lodenius (C)

Fru talman! Vi är nu inne i den tid när vi förbereder oss inför julen. I skolan skulle repetitionerna inför luciafirandet med föräldrarna nu vara i full gång. Men i år är det annorlunda. Det blir inget luciafirande för föräldrarna i skolan. Kyrkans adventskonsert är inställd, så också konserten med jultema på den stora scenen liksom i bygdegården.

Det är i kulturen och det fria samhällslivet som vi får möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan också utvecklas genom möten med det oväntade. Vi kan få andra perspektiv på vårt liv och vårt samhälle.

Vikten av detta syns också tydligt nu under coronapandemin. Ett stort engagemang och väldig kreativitet har visats för att nå ut med kulturen trots de svåra förutsättningarna. Detta sker eftersom vi människor behöver kulturella upplevelser. Kulturen har sitt egenvärde, men den bidrar också till så otroligt mycket mer.

Därför är det viktigt att främja ett brett kulturliv i hela landet som alla kan ta del av, där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur verkar sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar har goda förutsättningar att verka.

Kulturen och kulturbranschen befinner sig nu i en djup kris. Pandemin och de strikta restriktioner som den har medfört har slagit hårt inte minst mot den fria kulturen och den kultur som tidigare har klarat sig utan större offentliga stöd och bidrag. Jag talar om konsertverksamhet med populärmusik, danstillställningar, privatteatrar, festivaler, cirkus, biografer och nöjesparker, för att bara nämna några exempel på levande kulturyttringar som har funnits över hela vårt land - jag säger "funnits", för nu är det tyst och stängt.

Centerpartiet har tillsammans med Liberalerna och regeringen varit med och drivit igenom flera tilläggsbudgetar under året. Inte minst är det stöd till enskilda kulturaktörer som varit i fokus för oss. Då har det också handlat om stöd till företag och enskilda näringsidkare, eftersom vi vet att många inom kulturområdet är just enskilda företagare och frilansare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Stora satsningar har gjorts, men de är långt ifrån tillräckliga. Kulturrådet har till exempel fått in 2 200 ansökningar för inställda arrangemang under sommaren som varit, med ett sammanlagt sökt belopp på över 1,8 miljarder kronor. Då räcker inte Kulturrådets 400 miljoner särskilt långt. Många arrangörer kommer inte att få ens hälften eller en fjärdedel av vad de behöver.

Risken för konkurser inom branschen är nu överhängande. Sommaren är ju för många den tid på året när man levererar och får intäkter som håller verksamheten igång under resten av året och som inte minst ger resurser för nästa sommars evenemang och konserter. Nu försvinner också vinterns och julens konserter och evenemang.

Det här kommer att påverka kulturen och utbudet i Sverige för en mycket lång tid framöver. Årets förlorade intäkter riskerar att inte bara göra nästa år tomt på konserter och kulturupplevelser; det kommer att påverka för en lång tid framöver. Även om vi kan ha förhoppningar om att kunna öppna upp för större publik någon gång under nästa år är risken ändå stor att det inte finns någon kvar som kan öppna portarna till nöjes-parken eller teatersalongen eller som kan bjuda in till en konsert eller danstillställning.

Det går inte heller att snabbt skapa evenemang, scenföreställningar och konserter. Det är en verksamhet med långa ledtider och med stor osäkerhet inte minst ekonomiskt innan allt är på plats och portarna kan öppnas. Det här måste vi ha med oss när vi fattar beslut om kommande stöd.

Det vi nu ser är ett ekosystem som är svårt drabbat och där vi håller på att tappa många viktiga och kunniga aktörer. Nu måste fokus vara på att rädda en bransch som är i en svår kris och ta fram stöd som riktar in sig på att åter kunna öppna upp när den dagen kommer. Ekosystemet måste finnas kvar.

Därför behöver vi också en mer förutsägbar och tydlig pandemilag, något som Centerpartiet tidigt varit ute och krävt och jobbat för. Då vill vi se en pandemilag som utgår från olika verksamheters möjligheter att undvika trängsel. Om ett köpcentrum ska kunna ha tusentals besökare måste väl också teatrar, idrottsevenemang och nöjesparker kunna öppnas upp? Självklart ska de det i samband med ordentliga åtgärder för att kunna begränsa smittan.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram vikten av att idrotten och föreningslivet klarar sig igenom pandemin utan att slås i spillror. Pandemin riskerar att leda till att vi tappar bort en hel generation i Idrottssverige. Även folkhälsan i stort är hotad. Vi vet att stora motionsevenemang, till exempel Vasaloppet, Lidingöloppet och Vätternrundan liksom orienteringstävlingar och andra motionsevenemang av olika karaktär och storlek är viktiga för folkhälsan i Sverige. Detta har även flera av de organisationer och föreningar som anordnar dessa evenemang uppmärksammat på olika sätt, bland annat i en debattartikel för bara några dagar sedan.

Återigen: Vi behöver en ändrad pandemilag på det sätt som Centerpartiet drivit på för, så att coronasäkrade utomhusaktiviteter ska kunna tillåtas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

De ekonomiska förutsättningarna har självklart försämrats för idrottsföreningarna när det inte är möjligt att få inkomster genom att arrangera tävlingslopp och motionslopp eller finns möjlighet att ta emot publik på matcher och vid andra arrangemang.

Om vi inte kan möta dessa hot mot idrotten och föreningslivet, inte minst de ekonomiska hoten, riskerar vi att få än färre än i dag som får möjlighet att delta i ett levande idrotts- och föreningsliv. Det är fler som behöver få denna möjlighet, inte färre. Det gäller i synnerhet för barn och ungdomar.

Men det är långt ifrån alla barn och ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott som de brinner för. Inte minst tänker jag på barn och unga med funktionsnedsättning, som har svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Där kan faktiskt parasporten vara en väg till fysisk aktivitet. Men har man en funktionsnedsättning finns det ofta många hinder innan man över huvud taget kan delta. Här behöver breda och fler insatser göras.

Herr talman! Vi kan konstatera att coronapandemin har stora effekter på idrotten och kulturlivet liksom på civilsamhället i stort. Det är effekter som riskerar att få långvariga konsekvenser. Situationen har exempelvis blivit väldigt svår för många av dem som arbetar inom kultursektorn. Det påverkar också i högsta grad alla människor som under denna tid går miste om alla dessa kulturupplevelser.

Kulturen får ta del av flera stödpaket under året med syfte att minska effekterna av coronapandemin. Dessa stöd är nödvändiga för att ge bättre förutsättningar för ett brett och tillgängligt kulturliv i hela landet. Men mer behövs och det snabbt.

Civilsamhällets föreningar och organisationer är ofta snabbast på plats när det uppstår behov och organiserat samarbete mellan människor. Det har blivit tydligt inte minst under coronakrisen med insatser för att hjälpa och stötta personer i riskgrupper.

Varje människa måste kunna bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Därför är det viktigt att stödet till civilsamhället fördelas så att fler kan delta.

Detta behöver följas upp för att man ska se vilka effekter som stöden har haft och vad som krävs även framöver för att säkra ett livskraftigt kulturliv och ett starkt civilsamhälle inklusive idrotts- och friluftslivet i hela landet.

Herr talman! Jag vill passa på att önska talmannen och mina utskottskollegor en riktigt god jul.

Anf. 106 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Det är coronatider, och Miljöpartiets representant i kulturutskottet, Anna Sibinska, har förkylningssymtom och håller sig i hemmet för att minska smittspridningen. Därför står jag här i hennes ställe, och det är hennes anförande som jag ska hålla.

År 2020 lider mot sitt slut, det år då livet förändrades radikalt när pandemin lamslog Sverige, Europa och världen. Det som vi tog för givet för bara ett år sedan - att gå på teater och julkonsert, se en dansföreställning eller en musikal - är på grund av covid-19 omöjligt i dag. Kulturlivet har lidit svårt i pandemin. Arrangörer har skjutit upp sina planer flera gånger, frilansare har sett sina intäkter försvinna från en dag till en annan och flera livsverk har raserats. Åtskilliga anrika kulturscener i vårt land har fått ställa in verksamhet, säga upp personal och, i värsta fall, tvingats slå igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

För att kulturen skulle ta sig igenom krisen kom regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, först med ett stödpaket under våren. Därefter presenterades en historiskt stor satsning på kulturen i höstbudgeten, och det är det som vi debatterar här i kammaren i dag.

Aldrig någonsin har ett så omfattande kulturpaket sjösatts. Bland annat får ryggraden i Sveriges kulturliv - den regionala infrastrukturen med dess mångfald av museer, teatrar, scenkonstinstitutioner, bibliotek, arkiv och fria grupper - ytterligare 300 miljoner kronor genom kultursamverkansmodellen. De fria kulturskaparna, som bidrar med estetik och driver samhällsutvecklingen genom nya perspektiv på vad det egentligen innebär att vara människa, får också stöd. Vi satsar 80 miljoner kronor på en förstärkt konstnärspolitik, där stärkta ersättningar och stipendier utgör grundpelaren.

För att ge alla barn och unga möjlighet att möta kulturen redan i skolan investerar vi 25 miljoner kronor i en stärkt Skapande skola och 230 miljoner kronor på läsfrämjande insatser för att stärka barnens läsförmåga och intresse för litteratur. Dessutom fördubblar vi stödet till kulturskolan, från 100 till 200 miljoner kronor per år, så att fler unga ska kunna stå på scen och lära sig sjunga, dansa och spela ett instrument. Starka kulturskolor ger starka samhällen.

Här vill jag lämna mitt manus och säga något utifrån min egen roll som tidigare ledamot i kulturnämnden i Sveriges största kommun Stockholm. Där har vi länge varit väldigt stolta över att driva Europas, och kanske till och med världens, största kulturskola med 17 000-18 000 elever och 300-400 pedagoger.

Jag har sett dessa elever växa genom kulturen och sett hur de gläds i kulturen. Dessa pengar har verkligen gjort nytta. Men det är kanske inte framför allt i Stockholm utan i kulturskolorna över hela landet som dessa pengar gör väldigt stor nytta. Och jag är väldigt glad över att vi kan dubblera detta extra stöd.

Herr talman! Det är självklart för oss miljöpartister att prioritera kulturen högre än någonsin under en av de största prövningarna som vårt samhälle tvingats gå igenom. Våra språkrör uttryckte det så här: Vi kan inte offra det som gör oss till människor när vi behöver just det som mest. Det har varit vår gröna inställning sedan pandemin bröt ut, och det kommer att vara vår inställning tills den är över.

Dessvärre ökar smittspridningen igen; det är dystra nyheter. Vi har alla i färskt minne vad som hände i våras när hela det svenska samhället hade kraftsamlat för att begränsa spridningen av sjukdomen covid-19. Trots det har många insjuknat och tusentals avlidit. Det är en personlig tragedi för var och en som har drabbats. Vi kommer att leva med denna pandemi under lång tid, och nu måste vi alla hjälpas åt med att hålla smittan nere och respektera de restriktioner som införs. Det innebär tyvärr att kulturen inte får det andrum som behövs efter lång tid med begränsad, eller kanske till och med ingen, verksamhet. Det smärtar och gör ont att se hur många kulturaktörer som har förberett sig noga för att bedriva en smittsäker verksamhet nu återigen måste skrinlägga sina planer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Det som har blivit uppenbart i denna kris är att frilansande konstnärer och konstnärer med enskild firma, som redan tidigare har haft svårt att ta del av våra trygghetssystem, nu har fått det ännu tuffare. Många har låga och ojämna inkomster och lever från uppdrag till uppdrag med ytterst små marginaler. Även om de är yrkesverksamma och väl etablerade på kulturarbetsmarknaden drabbas de. Det är avgörande att kulturskapare och konstnärer kan arbeta under rimliga ekonomiska och sociala villkor - förstås för de verksammas egen skull, men också för att människor ska våga söka sig till dessa yrken, till kultursektorn, så att vi får ett brett, levande och mångfasetterat kulturliv i hela landet.

Därför ska 80 miljoner kronor avsättas permanent från 2021 för att kulturskapares villkor ska stärkas. Paketet för den fria konsten fördelas så att stipendier och ersättningar ökar med 43 miljoner, Kulturrådets stöd till fria grupper och arrangörer förstärks med 16 miljoner och fria aktörer inom bild- och formområdet tilldelas ytterligare 6 miljoner kronor. Och för att stärka konstnärers möjligheter på arbetsmarknaden tillförs Centrumbildningarna 5 miljoner och scenkonstallianserna 10 miljoner kronor.

Detta är en del i det större arbetet med att stärka konstnärers och kulturskapares villkor. Regeringen kommer nästa år att återkomma med fler förslag för att konstnärernas förutsättningar ska kunna stärkas ytterligare, samlat i en konstnärspolitisk skrivelse med utgångspunkt i den konstnärspolitiska utredningen, som kom 2018.

En nation med höga kulturpolitiska ambitioner kan inte nöja sig med att införa krisstöd. För kultursektorn ska inte bara överleva; den behöver också stimulanser för att utvecklas och växa. Detta ser vi till med en extra stimulansmiljard under 2021 för att ge kulturlivet - institutioner, arrangörer och andra kulturaktörer - en nystart. Vi hoppas naturligtvis att vaccinet och en mindre smittspridning i samhället kan påskynda processen för ett återöppnande av kulturen.

Med den förhoppningen, herr talman, yrkar jag bifall till kulturutskottets förslag i betänkandet.

Anf. 107 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Konsten och kulturen säger oss vad det är att vara människa. Kulturen sätter en kritisk blick på vår tillvaro. Den skänker oss glädje och är en tröst i svåra tider. Den gör vår värld större. Kulturen är därför viktig för hela vårt samhälles framåtskridande.

Men kulturen drabbas och har drabbats mycket hårt av pandemin. Kulturens själva grundläggande idé handlar ju ofta om att människor ska kunna mötas och utbyta tankar, idéer och estetiska upplevelser - helt enkelt uppleva saker tillsammans. Men människor kan just nu inte mötas i större sällskap.

Regeringen har vidtagit långtgående åtgärder för att möta den pandemi som nu rycker och sliter i våra samhällen, åtgärder som saknar motstycke i vårt land. Detta är nödvändigt, för det handlar om att skydda människors liv och hälsa. Men politiken har också ett betydande ansvar för att stötta kulturen genom krisen - att stötta alla dem som skapar kultur, som är delaktiga i produktion av kultur och som arrangerar kultur i vårt land.

Politiken har också ett ansvar för att stötta kulturen under dess kommande återstart. Vi är oerhört många som har känt hur tomt det blivit nu när kulturen tystnat. Så ska vi inte ha det. Sverige ska vara en kulturnation även efter krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Den 20 mars i år, ett par dagar efter det att Folkhälsomyndigheten meddelat att vi hade en allmän spridning av coronaviruset, kunde jag presentera ett första stödpaket för kulturen och idrotten på 1 miljard kronor. Sedan dess har flera ytterligare stödpaket presenterats. Det har beslutats om pengar till det fria kulturlivet, enskilda konstnärer och kulturskapare, scenkonstinstitutionerna, filmen och det regionala kulturlivet. Totalt har det tagits beslut om 1 ½ miljard kronor i krisstöd till idrotten för 2020 och om 2 ½ miljard till kulturen, som just nu är i full färd att fördelas.

Regeringen har också fattat beslut om omfattande generella krisåtgärder, som korttidspermitteringar, lättnader i a-kassan, uppskjutna betalningar av skatt och moms, stöd till företag och enskilda näringsidkare och mycket annat. Detta är stöd som självklart också är ämnade för företag inom kultursektorn.

Nu står vi här i december. Vintermörkret har fallit över landet och även över kulturlivet. Ytterligare restriktioner har drabbat oss, och vi ser ytterligare smittspridning i vårt land. Men lika djup, akut och vid som krisen är, lika stor är min och regeringens beslutsamhet att göra vad som krävs för att skydda kulturlivet under krisen och bidra till dess återstart när krisen väl sjunker undan.

Herr talman! I samband med att jag i september presenterade budgetpropositionen kunde jag beskriva ett mycket stort stöd- och stimulanspaket till kulturlivet. Utöver de rena krisstöden anslogs 1,8 miljarder extra till kulturen för 2021, vilket, om man summerar, innebär 3,4 miljarder extra till kulturen 2020 och 2021.

Detta handlar förstås om akuta krisåtgärder - att ge våra institutioner, aktörer och enskilda stöd här och nu. Men det handlar också om att se framåt. För 2021 tillförs därför ännu en extra miljard till kulturlivet, inte bara för att stötta det genom krisen utan också för att möjliggöra dess återhämtning och nystart.

Den regionala kulturen är våra teatrar, konserthus, bibliotek, arkiv, museer, bild- och formaktörer och mycket annat. Den är ryggraden, basen, i hela vårt lands kulturliv. Därför förstärks kultursamverkansmodellen i denna budget genom att 300 extra miljoner slussas till regionerna för mer kultur till fler, varav 150 miljoner är permanenta medel - en mycket efterlängtad höjning.

Herr talman! Varje kulturnation måste ta hand om sina konstnärer och kulturskapare. De fria kulturskaparna är samhällets innovatörer och, ibland, provokatörer. De ger oss idéer, inblickar och insikter och fäster vår blick på både livets skevheter och dess skönheter. Frågan om konstnärers villkor är därför en angelägenhet för hela vårt samhälle.

Regeringen investerar 80 miljoner kronor per år i en förstärkt konstnärspolitik, där stärkta stöd, ersättningar och stipendier utgör kärnan. Detta är också en permanent förstärkning.

De sociala villkoren måste stärkas. Även konstnärer ska kunna bli sjuka eller våga satsa på ett föräldraskap utan att deras försörjning kastas över ända. Här måste vi fortsätta jobba.

Den samtida konsten ska vara synlig i vårt samhälle. När vi betraktas av eftervärlden ska historien inte skrivas som att vi sparade in på konsten under krisen. I stället ökar vi investeringarna i den. Moderna museet och Statens konstråd får ytterligare 25 miljoner kronor vardera, tillsammans med uppdraget att investera i det svenska konstlivet under 2021. Detta ger det offentliga rummet färg och liv. Men det ger också konstnärer en möjlighet till stärkt arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Alla barn och unga ska tidigt i livet få möjlighet att stifta bekantskap med konst och kultur. Detta lägger grunden för ungas estetiska och intellektuella utveckling livet igenom och ger dem glädje, stimulans och möjlighet att uttrycka sig.

Kulturen ska vara närvarande i skolan. Regeringen fördubblar det statliga stödet till kulturskolan, stärker Skapande skola och genomför en rad insatser för ökat läsfrämjande i skolan. Detta är insatser som är särskilt viktiga nu, när pandemin gör det mycket svårare för många unga att både skapa och uppleva kultur.

Herr talman! I svåra tider är det ofta frivilliga krafter som bär demokratin. Det gällde när demokratin slog igenom i Sverige, och det gäller när vi ska bevara och utveckla den ett sekel senare.

Coronakrisen har inneburit stora utmaningar för civilsamhället, våra ideella föreningar och trossamfund, samtidigt som den visat på dessas betydelse. Samtidigt som föreningslivet utgör en grundbult i det demokratiska samhället gör det just nu viktiga insatser för människor som drabbats av pandemin.

För att förstärka civilsamhällets arbete och bidra till återhämtning förlänger vi 2020 års satsningar även till 2021. I detta ingår 50 miljoner kronor till barn- och ungdomsorganisationer, 70 miljoner till allmänna samlingslokaler, 25 miljoner till Svenska kyrkan och 25 miljoner till övriga statsbidragsberättigade trossamfund.

Herr talman! Coronapandemin riskerar att få stora konsekvenser för folkhälsan, inte bara på grund av spridningen av en farlig sjukdom utan också på grund av att den minskat möjligheterna till träning, tävling och gemenskap i vår största folkrörelse - idrotten. Idrottsrörelsen gör ett fantastiskt arbete för att kunna hålla verksamhet öppen för barn och unga så att de, så långt som möjligt, på ett säkert sätt ska kunna fortsätta utöva idrott under pandemin.

Men idrotten har drabbats hårt av pandemin, precis som många andra verksamheter som är beroende av att människor möts. Från det att pandemin bröt ut har jag varit tydlig med att idrotten ska kunna klara sig genom krisen. Under 2020 har vi därför nästan fördubblat det statliga stödet till idrotten.

Riksidrottsförbundet har signalerat att det kommer att finnas behov av stöd även framåt, och det tar jag på stort allvar. Vi har en stark idrottsrörelse i Sverige, som spelar stor roll i människors liv och för barns hälsa. Det behöver vi ha även efter corona.

Herr talman! Kulturbudgeten för år 2021 är med stor marginal den största någonsin. Men det är inte så att de stora satsningarna på kulturen är ett resultat av att regeringen ökat sina utgifter generellt. Tvärtom - inte heller andelen av statens utgifter som går till kultur har tidigare varit så här hög. Detta visar det stora värde som regeringen tillmäter ett levande kulturliv.

Uppslutningen bakom regeringens stödåtgärder har varit stor, och när vi lagt fram våra förslag har oppositionen ofta ställt sig bakom dem. Jag välkomnar det engagemang för kulturen som många, även här i kammaren, visar i denna svåra stund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Ingen pandemi i världen kan ta kål på människors kärlek till och längtan efter kultur och idrott. Kulturen och idrotten kommer att finnas kvar även efter att pandemin har släppt sitt grepp om oss. Men vi ska inte underskatta de skador som pandemin åsamkat kulturlivet och idrottssektorn. Krisen är tuff för oss alla att gå igenom, och när vi inte tillsammans får njuta av kultur, konst och idrott blir livet än torftigare.

Jag ser med stor oro på det som händer nu. Det är därför jag sedan i mars jobbat dag och natt med att hitta olika lösningar. Vi har presenterat olika stöd hela året. Just nu fördelas mer pengar till det fria kulturlivet, och jag ser att det kommer att behövas mer stöd. Regeringen jobbar också med detta.

Det kommer att ta tid, men vi ska klara det. När krisen väl är över kan vi återigen få njuta av livet som vi känner det. En dag kommer vi att kunna ses, samlas och kramas igen och tillsammans få njuta av musik, konst, teater, bio och idrottstävlingar. Vi längtar alla dit, och en dag kommer vi att stå där.

Men fram till dess måste vi fortsätta att vara beredda att stötta infrastrukturen för vårt kulturliv och alla dem som skapar kultur - utan dem har vi ingen kultur i det här landet. Vi måste vara uthålliga, både regeringen och kommuner, regioner och alla andra som har möjlighet att bidra i denna väldigt svåra situation.

Anf. 108 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Tack, ministern, för anförandet!

Jag kan uttrycka en viss besvikelse över att ministern inte har varit närvarande under debatten. Det kan finnas någon orsak till detta, men besviken är jag.

Jag skulle vilja fråga ministern om ett förslag som vi har i vår politik; det handlar om något som vi kallar fritidskortet. Jag skulle vilja höra ministerns syn på det.

Detta är ett kort som varje elev i årskurs 2-9 får. Det är laddat med fritidsaktiviteter. Man kan till exempel betala medlemsavgift till ledarledda föreningar och aktiviteter och även till kulturskolan.

Vi tar fram detta kort därför att vi tror att det kan få betydelse för ungdomar när det gäller att aktivera sig i rörelse. Vi tror också att den psykiska ohälsan skulle kunna motarbetas på det här sättet genom att man kommer in i sammanhang där man blir sedd och får en uppgift.

Kortet laddas med 500 kronor för varje elev. Sedan finns det också en social aspekt med personer som lever med socioekonomiska bekymmer; där kan kortet laddas med upp till 2 400 kronor, kopplat till socialtjänst och så vidare.

Vi satsar 850 miljoner på detta. Jag skulle vilja höra vad ministern uttrycker kring fritidskortet som en kristdemokratisk idé.

Anf. 109 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Jag börjar med själva idéerna bakom fritidskortet. Jag skulle säga att tankarna bakom detta är vällovliga. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har också lyft upp att vi behöver hitta vägar framåt för att minska ojämlikheten när det kommer till deltagandet i kulturaktiviteter, i idrottsverksamhet och i fritidsaktiviteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Regeringen har inte tagit ställning till detta konkreta förslag. När vi har gjort den här budgeten - just när vi är mitt uppe i den brinnande pandemin - har fokus varit att hitta vägar att snabbt få ut pengar och att i hög grad använda oss av de befintliga stöden.

När det kommer till Kristdemokraternas budgetförslag måste jag säga att jag blir förvånad. I den kris som sveper över inte minst det fria kulturlivet, idrottsrörelsen och de aktörer som ska skapa och stå för alla de fritidsaktiviteter som barn skulle kunna delta i väljer Kristdemokraterna att skära en halv miljard i krisstödet trots att vi ser att det har varit kraftigt översökt redan för i år. Vi har från regeringens sida också konstaterat att vi självklart kommer att se över behovet av ytterligare stöd.

Kristdemokraterna minskar anslaget till den regionala kulturen och till förvärv av konst och minskar anslag i stöd till konstnärer, filmstöd med mera. Jag tycker att det är en märklig prioritering i detta läge när vi har en sådan oerhört svår situation för kulturen i vårt land.

Anf. 110 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag börjar med fritidskortet.

Jag blir glad över denna respons. Vi har tidigare debatterat något som vi kallade fritidspeng. I de debatterna talade ofta vänstersidan om att man i stället för en fritidspeng som riktar sig till barn som lever i socioekonomisk utsatthet ville ha den generella välfärden, som man så vackert uttryckte det. Det betydde också att man missade en hel del personer.

Ministern använde uttrycket "prioriteringar", och det är just det som det handlar om för vår del. Vi har andra prioriteringar. Det gäller vården, det gäller äldreomsorgen och det gäller rättsväsendet. Vi tycker att äldreomsorgen behöver mer pengar, och därför har vi gjort den prioriteringen. Vården, äldreomsorgen och rättsväsendet - därav denna prioritering.

Anf. 111 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! När det gäller den jämlika tillgången till kultur och idrott har regeringen även i detta budgetförslag gjort tillskott till kulturskolan och till Skapande skola. Det stora krisstödet till idrotten i år - nära en fördubbling av stödet - syftar till att det ska finnas fritidsverksamhet inom kultur- och idrottssektorn för barn att ta del av även efter krisen.

Jag vidhåller att det är en lite märklig prioritering i detta läge, då pandemin ju har drabbat dessa sektorer så hårt. Det skulle väsentligt försvåra kulturens och idrottens återstart om Kristdemokraternas budget skulle bli verklighet.

Anf. 112 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Utgiftsområdets kulturmiljösektion, anslag 7:1-7:4, står fortfarande utan reella uppräkningar och nödvändiga tillskott av medel, menar vi. Behoven är enorma. Jag tycker att det är märkligt att regeringen inte tar vara på denna möjlighet att stärka de samlade kulturarvsanslagen när så många inom kulturen står utan arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Min fråga till kulturministern är: Varför nonchalerar regeringen årligen detta behov, och varför tar man inte tillfället i akt att under pandemin tillföra resurser för att kunna åstadkomma kulturmiljöbevarande åtgärder när det finns omställningsmöjlighet, brist på utbildade byggnadsvårdare, behov av utbildningsplatser, incitament för digitalisering och så vidare och även en stor arbetslöshet? Detta kan sättas in när det gäller både enklare och mer komplicerat arbete för att renovera, restaurera eller för den delen digitalisera kulturarvet.

Hur ser ministern på detta?

Anf. 113 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Jag håller med om att vårt kulturarv är oerhört väsentligt. Det finns saker att göra inom kulturarvspolitiken, och regeringen har också gjort väldigt mycket.

Även i denna budget finns satsningar. Vi skjuter till medel till Riksarkivet, som ju fyller en väldigt viktig funktion i bevarandet av våra arkiv och i tillgängliggörandet av dem. Vi skjuter till krisstöd både till statliga och statligt finansierade museer och till den regionala kulturen, som står för både länsmuseerna och annan kulturarvsverksamhet.

Detta är en pandemi som har drabbat inte minst det fria kulturlivet väldigt hårt. Det är klart att det avspeglar sig i vår budget att vi vill stötta till exempel filmproduktion, livekultur och enskilda konstnärer.

På samma sätt som jag sa till Kristdemokraterna kan jag säga att jag förvånas över att Sverigedemokraterna i detta läge väljer att dra ned. Man väljer att minska stödet till konstnärer med över 100 miljoner och att avveckla museer som Sverigedemokraterna inte tycker uppfyller den ideologiska syn som Sverigedemokraterna vill att museerna ska förmedla.

Sverigedemokraterna vill minska stödet till konstnärer med över 100 miljoner och vill avveckla museer som de inte tycker uppfyller den ideologiska syn som de vill att museerna ska förmedla. De vill minska stödet till fria scenkonstaktörer, avveckla Unga Klara och minska stödet till litteratur- och kulturtidskrifter. För att inte tala om de drastiska nedskärningar de gör på folkbildningen, som fyller en så viktig funktion för inte minst vårt kulturliv och vår bildningsverksamhet i hela landet.

Anf. 114 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Vi kan börja med de tre punkter som ministern anförde.

Jag besökte själv Riksarkivet för inte så länge sedan. Enligt Arkivutredningen behöver Riksarkivet mer medel än de som regeringen tillfört myndigheten. I vår budget tillför vi ju större medel till Riksarkivet för att man ska kunna klara sitt uppdrag på ett bra sätt. Arkivtraditionen är grundläggande för svensk förvaltningskultur men också i den nya tidens utmaningar för informationssäkerheten, till exempel.

Jag kan notera att regeringen och januaripartierna återigen avstyrker vår statliga fond till öppna museer över hela landet, oavsett huvudman. Man är återigen insnöad och fokuserad på de få museer som finns i Stockholm, som vi också tillför medel till. Och man stöttar inte filmen genom att återigen säga nej till det produktionsincitament på 300 miljoner som Sverigedemokraterna budgeterar för.

Man lovar runt men håller tunt.

Anf. 115 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Jag är väldigt glad att vi nu kan göra ett permanent tillskott till Riksarkivet. Behovet har funnits länge, och vi har Arkivutredningen som vi ska jobba med. Jag tycker att det är väldigt väsentligt att vi har en väl fungerande arkivverksamhet i Sverige.

Sverigedemokraterna väljer återigen att undvika det faktum att vi befinner oss i ett läge där den fria konsten är som allra mest drabbad. Då väljer Sverigedemokraterna att skära ned på anslagen till konstnärer, skära ned på stöden till fria grupper och att slakta folkbildningen. Det är en märklig prioritering i dessa tider.

Vad gäller filmen har vi gett betydande tillskott till produktion av film genom krisstöd för i år. Vi tittar också på hur vi kan jobba nästa år. Det handlar om att vi på ett effektivt och bra sätt ska få ut pengar så snabbt som möjligt till de verksamheter som behöver dem.

Jag tycker att det är avslöjande hur Sverigedemokraterna i sin budget återigen vill låta de ideologiska glasögonen styra kulturen och forma vårt samhälle. Det präglar även denna budgetmotion, och det beklagar jag.

Anf. 116 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Tack, ministern, för anförandet!

Under pandemin har det blivit tydligt hur tvärsektoriell kulturen är. Den går in i alla olika pelare: vård, skola och omsorg. Det gör att systemen för stöd inte alltid riktigt passar in. Det oroar mig mycket att kulturens ekosystem håller på att gå sönder, helt enkelt krackelera.

Arbetslösheten inom kulturbranschen har enligt en studie av Stockholms handelskammare i september ökat med 80 procent sedan pandemin startade. Ändå når krisstöden bara fram till ungefär av hälften av de drabbade på grund av krångliga regler som dessutom inte är anpassade till verksamheter med ojämna inkomster, som ju är väldigt vanligt inom kultursektorn. Det finns enskilda individer inom kultursektorn som under snart nio månader fått leva på eller under existensminimum. Och den psykiska ohälsan ökar.

Det som jag ofta får frågor om handlar om småföretag inom kultursektorn som kanske hade bra inkomster 2019 och gjorde en mindre utdelning i mars. Då har de ju inte rätt att få något stöd resten av året. Man skulle kunna göra en proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall så att de kanske kunde få stöd men med avdrag för det som de faktiskt har tagit ut ur sitt företag.

Min fråga till ministern är om regeringen diskuterar hur man kan hjälpa dem, för vi har ju väldigt många småföretagare i olika associationsformer inom kultursektorn.

Anf. 117 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Ja, visst är det precis så, som Lotta Finstorp säger, att vår kultursektor är så diversifierad. Den är bred och ser väldigt olika ut. Därför behöver vi en mångfald av stödinsatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Jag är väldigt glad att vi fick på plats det riktade stödet till enskilda näringsidkare och också att regeringen och samarbetspartierna nyligen kommunicerade att det förlängs till årsskiftet. Att korttidspermitteringen förlängs till och med första halvåret nästa år är ett viktigt stöd, inte minst för de större aktörerna som också är arbetsgivare för att de ska kunna bevara kompetens inom företagen.

Utöver detta ger vi de riktade stöden via Kulturrådet. Nu delas första omgången ut för det som handlar om rena krisstödsförordningen. Nästa vecka kommer ytterligare 400 miljoner att delas ut i riktade stöd för särskilda behov inom kultursektorn. Vi har också kompletterat allt detta med krisstipendier till konstnärer, vilket blir extra viktigt. Vi har lättat på reglerna för a-kassan. Men jag vet att det fortfarande är många som faller mellan stolarna, och det är klart att det gör mig väldigt bekymrad.

Flera av de olika stöden är ju inte sådant som Kulturdepartementet svarar för, utan det gör mina kollegor i regeringen. Vi har självklart en nära dialog. Jag följer utvecklingen, och vi har hela tiden sagt att vi är beredda att ompröva och justera olika stöd. Det var ju till exempel viktigt för kulturen att omsättningsgränsen för egenföretagarstödet kunde sänkas från 200 till 180. Men det kommer fortsatt att finnas ett stort behov av riktade krisstipendier och av kompletterande stöd från Kulturrådet, också stöd som stöttar produktion av kultur. Det är där kulturen delvis skiljer sig. Vi vill ju att det ska fortsätta finnas kultur under pandemin. Vi vet att det är långa ledtider, och då behöver det finnas möjligheter att sätta igång produktioner så att de kan sjösättas när väl publiksituationen tillåter.

Anf. 118 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Finland gjorde ett undantag just för a-kassa för företagare redan från dag ett i mars månad. Jag tror att det är viktigt.

Många av oss har under pandemin lärt oss att det finns så enormt många småföretagare i olika associationsformer som den som arbetar med arbetsmarknadsfrågor kanske inte har kunskap om.

Jag vill passa på att uttrycka min oro över bedrägerierna hos studieförbunden och oron för tilliten till dem. Då har jag en fråga till ministern som det kanske inte finns ett enkelt svar på: Hur ska tilliten till studieförbunden kunna komma tillbaka igen? Vi har ju den senaste tiden hört så många rapporter om dessa bedrägerier.

Anf. 119 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Moderaterna i så hög grad i sin budgetmotion krokar arm med regeringen och stöttar våra ambitiösa satsningar på kultur. Jag uppskattar att oppositionen, inte minst Moderaterna, har tagit ett ansvar för kulturens del under regeringens krishantering.

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Vad gäller stödet till folkbildning och civilsamhälle menar jag att vi alla har ett ansvar. De aktörer som missköter sig ska självfallet inte få några stöd. Här jobbar vi med förstärkta demokrativillkor. Vi har också stärkt tillsynen här och nu. Men vi måste också komma ihåg att det är en väldigt liten andel av det breda stödet som går till civilsamhället, så att vi inte använder detta som ett svepskäl för att dra undan mattan för stödet till civilsamhället. Jag beklagar att Moderaterna gör så pass drakoniska nedskärningar på folkbildningen, för folkbildningen är viktig för vårt samhälle, för bildningen, för demokratin och för vårt kulturliv.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)

Riksrevisionens rapport om holding-bolag vid universitet och högskolor