Fri- och rättigheter

Herr talman! Vi ska nu debattera KU:s betänkande 15 om fri- och rättigheter. Betänkandet behandlar yrkanden från det här årets och förra riksdagsårets allmänna motionstid.

Fri- och rättigheter

Till att börja med kan jag konstatera att det i den här kammaren finns en stor majoritet för att upprätthålla och utveckla ett generöst skydd för våra fri- och rättigheter. Är vi inte eniga handlar det oftast om hur snabbt saker ska ske eller om någon liten detalj. De stora styckena, de stora principerna och de stora dragen är vi överens om.

Tyvärr finns det ett stort undantag till den här mycket positiva hållningen hos kammarmajoriteten till de grundläggande fri- och rättigheterna, och det är den hållning som Sverigedemokraterna har i dessa frågor. I betänkandet blir hela deras världsbild och syn på människor som inte är som de själva tydlig genom det otal reservationer som de har i betänkandet efter floden av motionsyrkanden från sverigedemokratiska ledamöter om att begränsa andra människors mänskliga fri- och rättigheter.

Idé, tanke och vilja verkar enbart utgå från majoritetens, den starkes, rätt att kunna sätta sig över den lilla människan. Det blir tydligt, särskilt när man läser att de i regeringsformen vill ta bort skyddet mot diskriminering för vissa grupper. De hävdar att nuvarande ordning inte skyddar svenskar. Det är ett synnerligen konstigt påstående som blir mer och mer befängt ju längre man tänker på det. Med detta resonemang skulle ingen annan än den som har möjlighet att diskriminera till exempel kvinnor, bögar, muslimer, pingstvänner eller människor med en annan hudfärg kunna vara svensk. Enbart den som kan diskriminera skulle i så fall kunna vara svensk.

I sin iver att göra människor rättslösa och utsatta är Sverigedemokraterna också villiga att göra människor statslösa. Det är en hållning som går helt på tvärs med den hållning som världens länder sedan 1961 har stått bakom genom FN:s konvention om att bekämpa statslöshet.

År 2006 hade UNHCR i sina register ungefär 2,6 miljoner människor världen över som var statslösa. Deras uppskattning var dock att ungefär 11 miljoner människor på vår glob var utan ett medborgarskap. Det är en summa som Sverigedemokraterna vill fylla på, helt i strid med de principer om medborgarskap som finns angivna i regeringsformen samt i internationella konventioner och åtaganden.

Fri- och rättigheter

Herr talman! Sist men inte minst skulle jag vilja nämna deras syn på religionsfrihet. Det är tydligt att de vill ta bort religionsfriheten för dem som råkar vara muslimer. Muslimer ska inte få ha böneutrop, trots att det inte stör någon i de enstaka fall som vi har haft i Sverige. De ska inte få bära slöja om de råkar vara under 15 år. Detta är mycket konstigt, och det står också i strid med en fundamentalt erkänd frihet, nämligen religionsfriheten.

Sist men inte minst ska jag nämna att jag tycker att det är mycket positivt att utskottet, i stora drag i alla fall, är överens om att vi måste få till stånd någon form av möjlighet till skadestånd i händelse av kränkningar i enlighet med Europakonventionen. Det följer av att om domstolen i Strasbourg finner att någon har utsatts för en kränkning ska denna person ha rätt till skadestånd. Denna rätt finns inte enligt svensk rätt, och det är rimligt att svenska domstolar ska kunna döma ut sådana skadestånd.

Jag ska ta upp ytterligare en fråga där Sverigedemokraterna tyvärr säger nej. Vi ska tydligen inte följa Europakonventionen och rättigheterna enligt den. Det verkar inte vara viktigt för detta parti, som gör sitt allra bästa för att ta bort rättigheter från dem som behöver dem allra mest.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(forts. § 8)

Fri- och rättigheter

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservation 2.

I regeringsformen slås det fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, skydd mot tvång att uppge var man står politiskt, religiöst eller kulturellt, rätt till kroppslig integritet och rörelsefrihet, rättssäkerhet, skydd mot diskriminering, rätt till stridsåtgärder på arbetsmarknaden, egendomsskydd, allemansrätt, upphovsrätt, näringsfrihet, rätt till utbildning och forskning är i stort sett våra grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen.

Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. De flesta reglerna om fri- och rättigheter gäller även utländska medborgare.

Samtidigt har inte alla fri- och rättigheter som regleras i regeringsformen samma skydd mot begränsande lagstiftning. Skyddet för äganderätten och näringsfriheten är till exempel svagare än det är för exempelvis yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations- och föreningsfriheterna.

Rätten att äga är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Carl Bildt, Bengt Westerberg och Olof Johansson uttryckte det så väl något år efter kommunismens fall i Öst- och Centraleuropa:

"Det finns inget land som avskaffat den privata äganderätten samtidigt som en fungerande demokrati har fortsatt att existera. Äganderätt i sig garanterar inte demokrati, men där äganderätten utplånas försvinner också förutsättningarna för en livskraftig demokrati. Den enskilda äganderätten är vidare en oundgänglig förutsättning för en fungerande marknadsekonomi. Endast stater med en tryggad enskild äganderätt har kunnat tillförsäkra sina invånare välstånd."

Vi moderater menar, nu som då, att grundlagens skydd mot rättighetsinskränkningar bör vara lika starkt oavsett vilken fri- och rättighet det gäller.

Även när det gäller den enskildes äganderätt borde en inskränkning endast få göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, och en begränsning bör aldrig få gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den. En begräsning bör inte heller få göras på grund av en politisk eller någon annan åskådning och sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.

Skyddet för äganderätten bör även anpassas till samhällsutvecklingen. I dag nämns inte immateriella rättigheter i regeringsformens bestämmelser om egendomsskydd. Vi moderater anser att det är angeläget att utreda hur grundlagsskyddet för immateriella rättigheter ska vara utformat.

Det skydd för fri- och rättigheter som ges i regeringsformens andra kapitel gäller generellt sett gentemot det allmänna, men inte mellan enskilda. Det är dock inte enbart stater utan även enskilda människor och organisationer som kan kränka fri- och rättigheter.

Enligt Europadomstolen handlar Europakonventionen inte enbart om skydd av mänskliga rättigheter gentemot stater, utan också om att konventionsstaterna har ett ansvar att skydda enskilda från rättighetskränkningar utförda av andra enskilda.

Ett exempel på detta är Europadomstolens dom i målet Söderman mot Sverige. Det handlade om en ung kvinna som smygfilmades i duschen av sin styvfar. Europadomstolen ansåg att Sverige hade brutit mot artikel 8 i Europakonventionen om rätten till skydd för privatlivet, eftersom staten inte tillhandahöll vare sig straffrättsliga eller skadeståndsrättsliga regler till skydd för kvinnan i den aktuella situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Vi moderater anser att det ska framgå explicit av regeringsformen att staten även har en skyldighet att skydda enskilda från kränkningar av fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda.

I fråga om enskilda människors möjlighet att värna sina fri- och rättigheter med stöd av regeringsformens andra kapitel är ett mål som Högsta domstolen avgjorde år 2014 av stort intresse. I domen tillerkändes en person skadestånd efter att han fråntagits sitt svenska medborgarskap i strid med 2 kap. 7 § i regeringsformen.

Bestämmelsen riktar sig i första hand till lagstiftaren och myndigheter, men bör enligt domstolen kunna åberopas av den enskilde som grund för skadeståndsskyldighet för staten. Frågan om och på vilket sätt en motsvarande möjlighet till skadestånd föreligger vid övergrepp mot andra i regeringsformen skyddade fri- och rättigheter är inte entydigt besvarad.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen.

I de fall då staten eller en kommun gör sig skyldig till en överträdelse av Europakonventionen har det länge varit omdiskuterat om den enskilde som drabbats av överträdelsen har rätt till skadestånd eller inte. Utskottet föreslår även här ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till reglering av enskilda fysiska och juridiska personers möjlighet att få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelse av Europakonventionen.

Köpenhamnskriterierna kallas de kriterier som en stat måste uppfylla innan den kan bli medlem i Europeiska unionen. Det politiska kriteriet omfattar krav på stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

Vi har nyligen sett exempel på att medlemsstater efter sitt EU-inträde brister i respekten för fri- och rättigheter. Vi moderater anser att en prövning av medlemsstaternas respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska status bör ske löpande genom en oberoende revision och att det ska finnas möjligheter till sanktioner vid allvarliga överträdelser.

(Applåder)

Fru talman! Det är glädjande att intresset för fri- och rättigheter är så stort som det är. I detta betänkande tror jag att det är lite drygt 40 olika yrkanden som inkommit och som ska behandlas i dag.

En stat där medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter kan egentligen bara benämnas på ett sätt, nämligen som en diktatur. Att försvara det svenska folkstyret och svenskarnas urgamla frihet mot dem som vill förstöra den är en fundamental sverigedemokratisk princip.

Fru talman! I demokratins och folkstyrets nation finns det regler och skyldigheter. Folkstyrets största utmaning är att hitta en balans mellan fri och rättigheter å ena sidan och regler, lagar och skyldigheter å andra sidan. Ju bättre balans vi kan uppnå mellan dessa värden, desto starkare blir också vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Området fri- och rättigheter omfattar naturligtvis ett flertal olika ämnen och politiska frågor, höga som låga, viktiga som mindre viktiga. De frågor som nu ska debatteras handlar om allt från stärkt stöd för äganderätten och böneutrop till ett tredje kön och förbud mot slöja i offentliga miljöer.

Totalt avhandlas i detta betänkande som sagt ett fyrtiotal olika förslag, och jag kommer snart att komma in på några av dessa. Innan jag gör det vill jag säga att vi har flera reservationer i betänkandet. För tids vinnande yrkar jag dock bifall enbart till reservation 3 om återkallande av medborgarskap och reservation 8 om förbud mot slöja i offentliga miljöer.

Med detta sagt, fru talman, vill jag nu ägna resten av min tid här i talarstolen åt att berätta om några av de förslag som Sverigedemokraterna i dag ställer sig bakom. Jag vill börja med beslutspunkt 3, som handlar om återkallande av medborgarskap.

Sverigedemokraterna vill att det svenska medborgarskapet ska ges till dem som verkligen förtjänar det, till dem som strävat efter det, strävat efter att komma in i samhället och bli en del av det, strävat efter att lära sig vårt språk, strävat efter att lära sig om våra kunskaper, om våra seder och bruk och om våra sociala koder. Inte minst ska människor som kommer till Sverige och vill bli svenska medborgare visa respekt och acceptans för våra fri- och rättigheter samt för våra regler och skyldigheter.

När en person som kommit till Sverige från ett annat land får svenskt medborgarskap ska det också ses som ett kvitto och ett bevis på att han eller hon blivit en del av Sverige och vår gemenskap. På så sätt, fru talman, förstärker vi det svenska medborgarskapet och ser till att det får den betydelse det så väl förtjänar.

Samtidigt som Sverigedemokraterna vill stärka medborgarskapets betydelse vill vi också göra det möjligt att under vissa förutsättningar återkalla medborgarskap.

För det första anser vi att om en person blivit svensk medborgare eller fått uppehållstillstånd på falska grunder, till exempel genom hot, muta eller utpressning eller på annat ohederligt sätt, ska medborgarskapet eller uppehållstillståndet omedelbart återkallas, och personen ska kunna utvisas ur landet.

För det andra bör det vara möjligt att upphäva det svenska medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap som åker utomlands för att ha samröre med terroristnätverk eller liknande. Det bör också vara möjligt att upphäva medborgarskapet för tidigare utländska medborgare med svenskt medborgarskap som åker på sådana resor, även om personen då blir statslös.

För det tredje anser vi att den som vid födseln hade ett annat medborgarskap än svenskt ska kunna bli fråntagen sitt medborgarskap om han eller hon ägnat sig åt terrorbrott eller annan grov brottslighet eller bedöms ha starkare lojaliteter till främmande makt än till Sverige.

Fru talman! I dag finns det egentligen inga regler som ställer några större krav alls på den som ska beviljas svenskt medborgarskap i den riktning som Sverigedemokraterna vill se. De krav som nämns i lag 2001:82 om svenskt medborgarskap är alltför otydliga och inte på något sätt absoluta. Bland annat krävs att den sökande styrkt sin identitet samt haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. Om lagstiftarna och myndigheterna hade haft för avsikt att se till att dessa fullt rimliga krav efterlevts hade kanske många av de problem som vi i dag ser med utanförskap, segregation och brottslighet varit betydligt mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Att man kan bli svensk medborgare trots att man inte kunnat styrka sin identitet och trots dokumenterad brottslighet skulle de flesta nog tro enbart var möjligt i Ankeborg. Men de övriga partierna i riksdagen verkar tycka att det är en bra idé att ha denna ordning. Vi anser att lagen om svenskt medborgarskap måste skärpas och bli tydligare. Kraven måste bli absoluta, och om någon som beviljas medborgarskap gör sig skyldig till terrorbrott eller annan allvarlig brottslighet måste denna person kunna fråntas sitt medborgarskap.

Detta är alltså vad Sverigedemokraterna tycker. Låt mig nu citera lite grann ur betänkandet, fru talman, så att det framgår vad andra partier i den här kammaren tycker: "Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och är inte berett att föreslå några möjligheter att återkalla ett svenskt medborgarskap eller ett uppehållstillstånd på grund av att det har getts på felaktiga grunder eller med hjälp av falska uppgifter. Inte heller är utskottet berett att föreslå några regler om återkallande av ett svenskt medborgarskap på grund av att någon har begått brott av olika slag." Kort och gott, fru talman: Man är inte beredd att göra någonting.

Fru talman! Sverigedemokraterna föreslår i dag också ett förbud mot slöja i offentliga miljöer. Vi menar att det i alla offentligt anordnade aktiviteter bör vara en självklarhet att motarbeta starka politiska eller religiösa påtryckningar. Slöjan är en symbol med såväl ett religiöst som ett starkt politiskt budskap, vars innebörd går emot de västerländska värderingarna om mäns och kvinnors lika värde. Syftet med slöjan är att skyla flickor och kvinnor för att inte väcka mäns lustar. Detta speglar ett synsätt som både objektifierar alla kvinnor och betraktar män som primitiva varelser som inte kan kontrollera sin sexualitet.

Vad jag anser kan det inte råda något som helst tvivel om. Det religiöst motiverade offentliga slöjbärandet är en civilisationens ökenvandring. När detta omänskliga påbud inte bara påtvingas vuxna kvinnor eller det svenska samhället i stort utan även i synnerhet påtvingas små flickor innebär det enligt vår mening inget annat än att den sexualiserade objektifieringen appliceras redan på mycket unga barn. En sådan ordning saknar motstycke och måste fördömas.

Mot den bakgrunden vill vi att det såväl i skolan som i andra offentliga verksamheter ska råda förbud för barn under 15 år att bära slöja. Även i denna del menar övriga partier här i riksdagen, tvärtemot Sverigedemokraterna, att dessa medeltida religiösa förtryckarsymboler är förenliga med demokrati, frihet och rättvisa.

Till sist, fru talman, vill jag nämna något om varför vi har invändningar mot att införa en möjlighet att få skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen. Sverigedemokraterna är i princip inte emot att enskilda eller juridiska personer ska kunna få utökade möjligheter till skadestånd om de får sina fri- och rättigheter kränkta. Vi menar dock att en sådan specialreglering bör baseras på rättigheterna så som de definieras i 2 kap. regeringsformen, eftersom regeringsformen till skillnad från Europakonventionen står under riksdagens direkta kontroll och vid behov kan anpassas efter folkviljan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Fru talman! Jonas Millards anförande ger upphov till många frågor och funderingar kring Sverigedemokraternas inställning till grundläggande fri- och rättigheter - fri- och rättigheter som vi har slitit länge för att uppnå i det här landet för att utsträcka till så många som möjligt och för att skydda grupper i samhället som är i behov av statens omsorg och skydd mot övergrepp från andra och från staten.

Det blir för mig ganska underligt att inte höra ett ord i Jonas Millards anförande om reservation 6 om diskriminering, där Sverigedemokraterna föreslår att diskrimineringsskyddet i svensk grundlag ska försvinna. Det är ett ganska anmärkningsvärt förhållningssätt att tycka att samhällets mest utsatta grupper inte ska förtjäna statens skydd. Det är jättekonstigt.

Sedan har vi frågan om religionsfrihet där Sverigedemokraterna friskt ger sig på framför allt muslimer på en ganska historielös grund, i alla fall när det kommer till frågan om slöja.

Min farmor hade faktiskt ganska ofta slöja. Inom till exempel katolicismen går ofta företrädare för olika typer av kloster, framför allt kvinnor, alltså nunnor, klädda i slöja. Ska vi förbjuda det också, eller är det bara en enskild grupp, nämligen de som råkar vara muslimer, som vi inte ska acceptera bär slöja?

Det är historielöst, och det är dumt!

Fru talman! Jag tänkte börja med diskrimineringslagstiftningen. Det var tur att jag fick chans att nämna några ord om detta.

Det handlar i grund och botten om att vi tycker att det är en dålig ordning med en uppräkning av olika egenskaper där man säger att utifrån det här och det här kan du bli diskriminerad. Risken med detta är att man faktiskt exkluderar fler människor än man inkluderar.

Vi vill se en allmän lagstiftning där man kan bli diskriminerad även på andra grunder. Men att börja med en uppräkning där vi på något sätt ska indexera vilka kriterier som ska vara uppfyllda innan du ska ha någon som helst chans att exempelvis kunna få ersättning för att du blir diskriminerad är inte en bra lagstiftning.

På det sättet ökar risken att fler människor faller emellan, och därför skulle man snarare kunna se att vi faktiskt vill strama upp regelverket, vilket jag kan tycka är beklagligt att Jonas Gunnarsson inte vill.

När det kommer till bärandet av slöja kan jag tycka att det finns en problematik i dag i samhället, även om Jonas Gunnarsson i dag precis som tidigare väljer att blunda för det. Man fortsätter att stoppa huvudet i sanden och ser inte att det finns väldigt många människor i samhället som blir utsatta för hedersförtryck, hedersproblematik och hedersvåld och kanske också blir påtvingade detta klädesplagg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Det omfattar naturligtvis inte enbart en viss religiös grupp. Vi menar att ingen ska behöva utsättas för hedersförtryck över huvud taget. Är man vuxen är det en annan sak, men som barn ska man slippa bli utsatt för det här. Jag tycker naturligtvis att det ska gälla även i vuxen ålder, men man ska kunna ha rätten att slippa det här absolut enligt lagstiftningen till den dag man är 15 år.

Fru talman! Det är klargörande att Sverigedemokraterna inte tycker att barn och ungdomar ska omfattas av religionsfriheten. Det är skönt att höra det från Jonas Millard. Det blir väldigt klargörande.

Nu är det inte diskrimineringslagstiftningen vi diskuterar eller ens hatbrottslagstiftningen, utan det är ett skydd som finns i regeringsformen. Kan det inte vara så ändå att det finns grupper som under ganska lång tid har varit utsatta för ett förtryck och som förtjänar ett särskilt skydd?

Vi kan till exempel ta kvinnor. Vi vet att kvinnor i det här landet har utsatts för ojämställdhet och förtryck enbart på grund av sitt kön. Borde vi inte då nämna särskilt och specifikt att ett sådant förtryck är oacceptabelt?

Vi kan ta gruppen hbt-personer, som under en lång tid har diskriminerats och stigmatiserats av samhället och staten själv. Staten har då enligt mig ett ansvar att återupprätta värdigheten för den här gruppen och också ta på sig ett särskilt ansvar för att sådan diskriminering inte ska kunna ske. Därför lägger man in ett skydd i regeringsformen.

Vad är det som är så hemskt, Jonas Millard, med att se till att de grupper som har varit utsatta för förtryck ska få ett särskilt skydd? Kan det vara så att det är du, Jonas Millard, som vill fortsätta förtrycka de här grupperna?

(Applåder)

Fru talman! Till skillnad från Jonas Gunnarsson tycker inte jag att man ska tillåta något förtryck över huvud taget. Han verkar tycka att man ska uppfylla vissa egenskaper, och är det så att man inte uppfyller de egenskaperna, ja, då kan man inte heller anses ha blivit utsatt för förtryck.

Det är en ordning som jag tycker är fel väg att gå. Jag tycker att man i stället ska ha en ordning där man inte tillåter förtryck av någon.

Jag beklagar vidare, fru talman, att Jonas Gunnarsson gärna ser att man ska tillåta att flickor så unga som under 15 år gamla påtvingas religiösa maktsymboler som absolut inte hör till 2000-talet utan är något historiskt förlegat som vi borde ha skrotat för länge sedan.

Sverigedemokraterna står upp för alla människors lika värde. Vi står också upp för Europakonventionen. Vi tycker att det är viktigt att påtala fel och brister i samhället, och det gör vi också i detta betänkande när vi tar tydlig ställning när det gäller just diskriminering och menar att man ska kunna omfatta även fler grupper.

Det är fel att göra som Jonas Gunnarsson och flera här inne vill göra. Det är fel när man bara vill inkludera vissa grupper och exkludera desto fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Fru talman! Vi debatterar nu KU15 Fri- och rättigheter, som behandlar ett fyrtiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden i höstas och från den förra hösten.

Detta ger extra anledning att påminna sig om många av de goda värden som redan finns i vår regeringsform. Det står till exempel att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Det står också att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Vi kan vidare läsa att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer och att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Utöver regeringsformen är Sverige också bundet av internationella åtaganden, Europakonventionen och EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna. Dessa är centrala, och mycket av det här har man kämpat med under generationer för att nå fram.

Utskottet föreslår två tillkännagivanden. Det första handlar om möjligheten att få skadestånd av staten eller kommunen vid överträdelse av Europakonventionen. Det står jag bakom.

Det andra behandlar en utredning, och det tycker jag egentligen inte behövs. Jag väljer för tids vinnande att inte yrka på den reservationen.

I övrigt avstyrker majoriteten i utskottet de övriga motionsyrkandena, och jag står bakom även detta.

(Applåder)

Fru talman! Precis som det har sagts här diskuterar vi betänkandet som handlar om fri- och rättigheter och som bygger på motioner från den allmänna motionstiden under det förra riksmötet och det här.

Detta är oerhört viktiga frågor, och vi är som har sagts tidigare i stort sett överens. De senaste 100 åren har vi sett stora framgångar i Sverige. Vi har gjort stora framsteg på det här området, och lagstiftningen gör generellt sett inte skillnad på människor utifrån kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion och så vidare.

Samtidigt kan vi se att skillnaderna i livsvillkoren är stora och att de faktiska möjligheterna och friheterna skiljer sig åt, det vill säga att på riktigt få tillgång till samtliga sina fri- och rättigheter.

Kvinnor har fortfarande lägre lön än män. Personer med utländsk bakgrund ställs utanför arbetsmarknaden trots utbildning och goda meriter. Det händer att de inte ens kallas till intervju fast de har goda meriter för ett jobb.

Kvinnor och män blir utsatta för våld på grund av hudfärg eller sexuell läggning. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem, och hot om våld är verkligen något som begränsar kvinnors liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Religiösa byggnader utsätts för skadegörelse och mordbrand, och flyktingförläggningar likaså.

Trots att lagarna på det stora hela är okej finns fortfarande problem med att tillförsäkra alla människor deras fri- och rättigheter.

Precis som jag sa är lagstiftningen okej. I många andra länder skulle det troligen finnas många fler frågor att diskutera i ett sådant här betänkande. Det skulle finns många fler frågor om kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter och religiösa fri- och rättigheter.

Vänsterpartiet har i detta betänkande två reservationer. Trots att vi tycker att situationen är okej kan det göras lite mer.

Den ena reservationen handlar om skyddet för transpersoner, som är en utsatt grupp. Vi vill också att transpersoner ska ges skydd i grundlagen. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag som innebär att könsidentitet och könsuttryck läggs till i 2 kap. 12 § regeringsformen.

Den andra reservationen handlar om att vi vill att det ska tillsättas en utredning för att se över möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön som alltså ska vara juridiskt likställt med kvinna och man. För personer som upplever sig som både man och kvinna eller som varken eller och för personer som upplever att könstillhörigheten varierar är det viktigt att inte behöva definieras på ett sätt som inte stämmer med hur de själva definierar sig.

Ett tredje kön finns redan i flera länder, till exempel Australien, Sydafrika och Tyskland. Vänsterpartiet tycker att lagstiftningen i Sverige behöver ses över.

Reservationerna handlar alltså om att förstärka fri- och rättigheterna för utsatta personer. Precis som Jonas Gunnarsson och flera andra har sagt är vi i stora stycken överens, förutom Sverigedemokraterna som snarare vill inskränka rättigheterna för människor. Böneutrop ska förbjudas. Flickor under 15 ska inte få bära slöja. Minoriteters kultur- och samfundsliv ska inte främjas, förutom de fem nationella minoriteternas. Kvinnors rätt till abort ska begränsas. Det senaste sägs inte rakt ut, men det blir effekten av Sverigedemokraternas förslag om samvetsfrihet.

Där jag bor finns en barnmorska på vårdcentralen. Om den barnmorskan inte anser sig kunna utföra de arbetsuppgifter som finns i tjänsten finns det ingen annan som kan göra jobbet i stället. Det finns ingen skyldighet att utbilda sig till barnmorska, men om en gör det måste patienterna faktiskt kunna få den hjälp, vård och behandling de behöver.

Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 7.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till vår reservation 14.

När ett land ansöker om att bli medlem i Europeiska unionen får landet gå igenom en rigorös process av förhandlingar för att man ska kunna säkerställa att landet lever upp till en mängd olika krav. Några av dessa kallas Köpenhamnskriterierna, som ni också har hört här tidigare.

Landet måste vara en demokrati, respektera mänskliga rättigheter, ha en fungerande rättsstat och skydda nationella minoriteter. En av de mänskliga rättigheterna infördes på förslag av en partikamrat, Hadar Cars, på 90talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Processen är inte perfekt, men den är bra. Det mesta av det dåliga som har funnits i länderna sedan tidigare rensas bort så att de har en gemensam bas att stå på i Europeiska unionen. Det ska vara en gemensam respekt för mänskliga rättigheter och en hel del andra kriterier.

När landet väl har kommit in i EU, när det har stått i kön och till slut har blivit insläppt, försvinner mycket av processen. Landet kan börja bete sig dåligt utan att det får några konsekvenser. Vi har sett att några av de östländer som har kommit in kanske inte borde ha fått göra det om de inte hade lyckats försäkra att de skulle leva upp till Köpenhamnskriterierna. Men när länderna väl har kommit in och det har visat sig att de inte lever upp till Köpenhamnskriterierna, de frångår vad de tidigare har åtagit sig, till exempel Ungern och även andra medlemsländer, har det inte fått några konsekvenser.

EU-kommissionen har lagt fram förslag om att införa en rättighetsmekanism för att komma till rätta med detta, men det är ett mycket tandlöst förslag som läggs fram. Framför allt saknas sanktionsmöjligheter. Om man kommer fram till att dessa EU-länder bryter mot kriterierna kan man inte göra så mycket åt det hela mer än att säga ajabaja.

Vi i Liberalerna tycker att det borde bli betydligt tuffare. Det ska finnas en regelbundenhet, bland annat med årliga rapporter om samtliga medlemsländer. De ska granskas utifrån hur de respekterar unionens grundläggande värden. Vi tycker också att det ska göras regelbundna tematiska utvärderingar där man tittar på hur varje rättighet efterlevs inom unionen.

Vi tycker också att EU-kommissionen ska kunna dra länder som inte följer reglerna inför EU-domstolen. Vi tycker också att det ska finnas kännbara sanktioner, till exempel att frysa hela eller delar av EU-stödet. En del av dessa länder tar emot mycket EU-pengar. Vidare ska det vara möjligt att dra in rösträtten i rådet.

Det behövs betydligt tuffare uppföljning av rättigheterna som länderna har lovat att följa när de en gång blev medlemmar i unionen.

(Applåder)

Fru talman! Konstitutionsutskottet är ett fantastiskt utskott. På förmiddagen har vi fått syssla med det finaste som en riksdagsledamot kan göra, nämligen att med oväld pröva anmälningar mot regeringens olika ministrar enligt grundlag och praxis.

Men det vi ska debattera i dag, nämligen olika förslag som handlar om mänskliga fri- och rättigheter, är minsann inte mindre dåligt. Det intressanta och viktiga är att det råder en så stor samsyn. När vi kommer med olika förslag ska det också sägas att i svensk politik i vårt land finns det en stor samsyn om att de mänskliga fri- och rättigheterna gäller oss alla. Genom olika motioner - det här är ett motionsbetänkande - försöker vi att mejsla ut ytterligare om inte denna eller denna fråga också ska bevakas som en mänsklig rättighet.

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att jag står bakom alla mina reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till en av dem, nämligen reservation 10.

Bland de förslag som Kristdemokraterna lyfter fram finns till exempel frågan om samvetsfrihet. Det låter som om det är något nytt och dramatiskt. Det är inte så dramatiskt. Ända sedan 1809 har Sverige faktiskt haft samvetsfrihet i grundlagen. Då hette det att kungen äger ingens samvete tvinga eller tvinga låta. Sedan Sverige gick med i EU har Europakonventionen varit implementerad i svensk lag där också samvetsfrihet nämns. Det är av stor principiell vikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Ytterligare har hänt. Den 7 oktober 2010 behandlade Europarådets parlamentariska församling en motion av en svensk riksdagsledamot. I den första paragrafen i den resolution som då antogs slås det fast att ingen person, inget sjukhus och ingen institution ska tvingas att utföra eller medverka till abort, dödshjälp eller någon handling som kan orsaka döden för ett mänskligt foster eller embryo. Vidare framhålls i resolutionen att ingen ska diskrimineras som vägrar medverka till något av detta.

Det här är någonting som Kristdemokraterna vill lyfta fram, dock inte som ett lagkrav. Vi tror att det skulle kunna lösas bättre på den lokala nivån, på sjukhus, så som skett i årtionden ända sedan 70-talets början och förhoppningsvis kan ske även i fortsättningen. Men samvetet är någonting viktigt. Vi har inte råd med människor som inte styrs av sitt samvete.

En annan sak som Kristdemokraterna vill lyfta fram är rätten till liv. Det låter också väldigt dramatiskt, men faktum är att rätten till liv är den mest grundläggande mänskliga rättigheten på vilken alla andra mänskliga rättigheter bygger.

FN:s konvention om mänskliga rättigheter slår fast att "var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet". Det borde därför åligga det allmänna att positivt verka för att den rättigheten ska skyddas, främjas och i största möjliga utsträckning förverkligas.

Enligt min och Kristdemokraternas uppfattning bör denna grundläggande mänskliga rättighet ingå i Sveriges grundlag. Man skulle kunna göra ett tillägg i 1 kap. 2 § regeringsformen. Det finns ändå indirekt genom FN-konventionen, ja, men det skulle gott kunna finnas i vår grundlag.

Över huvud taget talar vi i dag i frågan om de mänskliga fri- och rättigheterna om värden. Det är ju det alltsammans handlar om. Det handlar om etik. Etik är ju livets spelregler. Hur uppträder vi mot varandra? Hur bemöter vi varandra? Däri finns ett samtal som skulle vara väldigt viktigt.

Så länge jag har varit riksdagsledamot - jag blev först invald 1991 - har jag försökt väcka det här offentliga samtalet, efter norsk modell. I Norge hade man en värdekommission som försökte och även lyckades få till ett etiskt samtal i hela Norge, vilket ledde framåt. Det finns en del exempel på att också vi i Sverige har lyckats få till ett samtal. En värdekommission är något som Kristdemokraterna föreslår. Vi skulle efter norsk modell kunna sätta oss ned och samtala om vilka grundläggande värden det finns.

Då kan man säga att Sverige redan har konstitutionsutskottet. Det är det vi sysslar med. Tänk om vi fick göra det i en utredning! Tänk om vi fick knyta experter till oss, människor från olika sektorer i samhället, och ännu tydligare än i dag säga: Detta är de värden vi vill räcka över till nästa generation. Det finns redan mycket, till exempel i läroplanen, men det här skulle gälla för alla i vårt samhälle tillsammans. Jag tror att det skulle vara av värde också för den som kommer från ett annat sammanhang och en annan värdegrund att få delta i, höra och ta emot.

Det var några förslag som Kristdemokraterna lämnar för vidare betänkande hos konstitutionsutskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

(Applåder)

Fru talman! När vi i konstitutionsutskottet den 22 mars justerade ärendet om motioner gällande fri- och rättigheter konstaterade jag att jag var den enda ledamoten i KU som var nöjd med betänkandet. Alla övriga hade reservationer. Det gjorde att jag kom sist på talarlistan i dag.

Som framkommit i debatten har vi i olika majoriteter i KU lämnat förslag om två tillkännagivanden. Båda tillkännagivandena gäller skadeståndsfrågor. Det ena gäller överträdelser av Europakonventionen. Det andra gäller överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i vår regeringsform. I det första fallet vill vi att regeringen ska komma med förslag till reglering av skadestånd. I det andra fallet vill vi att regeringen ska tillsätta en utredning.

Det parti som har klart flest reservationer i det här ärendet när det gäller frågorna om fri- och rättigheter är Sverigedemokraterna. Sex reservationer är dubbelt så många som något annat parti har. Jag ser det och innehållet i de sverigedemokratiska motionerna som ett tydligt uttryck för att Sverigedemokraterna vill begränsa människors fri- och rättigheter i vårt land.

För min del vill jag tydligt uttrycka att vårt land utvecklas bäst om vi ger våra invånare fri- och rättigheter så långt det är möjligt utan att det skadar andra invånare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Min kollega Jonas Millard har redan redogjort för våra andra ställningstaganden i det här betänkandet. Jag tänkte begränsa mig främst till frågan om samvetsfrihet då jag själv har undertecknat den motionen, som finns med i betänkandet.

De senaste åren har frågan om samvetsfrihet för sjukvårdspersonal aktualiserats och debatterats en del i Sverige inte minst i samband med fallet Ellinor Grimmark, en barnmorska.

I Sverige har inte vårdpersonal någon lagstadgad rätt till samvetsfrihet vad gäller att medverka till abort och dödshjälp om det skulle bli aktuellt.

Lagstadgat om vårdpersonalens rätt till samvetsfrihet har man däremot gjort i flertalet av de 47 medlemsländerna i Europarådet. I till exempel vårt grannland Norge är samvetsfrihet för vårdpersonal varken något nytt eller något konstigt. Sedan 1978 har det funnits inskrivet i lagen att sjukvårdsinrättningar ska ta hänsyn till vårdpersonal som av samvetsskäl inte vill utföra eller assistera vid aborter eller liknande ingrepp.

Som tidigare har nämnts i debatter om samvetsfrihet har Europarådet antagit en resolution för att skydda vårdpersonalens rätt till samvetsfrihet. Denna resolution innebär att "ingen person, sjukhus eller institution" ska tvingas, hållas ansvarig för eller på något sätt diskrimineras för att man på grund av samvetsbetänkligheter inte vill utföra eller medverka till abort, dödshjälp eller någon annan handling som kan orsaka döden för ett mänskligt foster eller embryo.

Samtidigt, vilket också är viktigt, framhålls i resolutionen att om man ska införa lagstadgad rätt till samvetsfrihet måste det också finnas föreskrifter som garanterar att en kvinna som på laglig grund önskar avsluta en graviditet också kan få en abort utförd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Jag anser det vara beklagligt att just Sverige ska vara ett av de få länder som vägrar ta till sig den här resolutionen, trots att de flesta andra medlemsländer har gjort det.

Det här har gett konsekvenser i Sverige, bland annat i fallet Ellinor Grimmark. Hon hade utlovats en tjänst på Höglandssjukhuset i Eksjö, men när man fick veta att hon av samvetsskäl inte vill delta i aborter drogs hennes tjänst tillbaka. En kort tid därefter miste hon även ett vikariat hon erbjudits på kvinnokliniken i Värnamo. Detta av samma skäl - att hon inte vill medverka till aborter. Fallet har varit uppe i domstol i flera instanser. Det har nu överlämnats till Arbetsdomstolen efter avslag i tingsrätt.

Vi menar att en barnmorska eller läkare, som har utbildat sig till att i första hand rädda liv, inte ska nekas jobb på grund av samvetsbetänkligheter att delta vid aborter. Det betyder inte att vi vill ha någon generell ordning där man av samvetsskäl ska kunna vägra vilka arbetsuppgifter som helst. Det här är särskilt svåra etiska frågor.

Vi måste också tänka på att det i Sverige är möjligt att göra abort upp till vecka 22 samtidigt som det finns exempel på för tidigt födda som har befunnit sig i gränslandet mellan vecka 21 och 22 och överlevt. Vi har fått höra vittnesbörd av barnmorskor som sett foster leva efter aborten och fått lämna dem att självdö i en rondskål eller något annat ovärdigt. Ska vi verkligen tvinga vårdpersonal att vara med om det här, eller ska vi kunna göra vissa undantag?

Rätten till samvetsfrihet har stöd i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt i Europakonventionen, där det uttryckligen står följande: "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet."

Det har tidigare varit svårt att veta hur långtgående man ska tolka denna samvetsfrihet. Men nu finns en resolution från Europarådet som begränsar det här till abort och dödshjälp. Där framgår det också tydligt att kvinnans rätt att få en abort utförd måste kunna tillgodoses.

Jag är ändå glad att det finns med i konstitutionsutskottet. Man har fastslagit i betänkandet att de frågor som tas upp i den här motionen gällande samvetsfrihet är av stor principiell vikt. Vi måste tänka på att abort och dödshjälp leder till väldigt svåra konfliktsituationer vad gäller etiska dilemman.

Vi kan komma ihåg att vi i Sverige till exempel har vapenfri tjänst just med tanke på det etiskt svåra i att utsläcka ett liv. Vissa människor klarar helt enkelt inte av det. Nu har vi inte aktiv dödshjälp i Sverige. Vi kan bara föreställa oss vilka svåra situationer vårdpersonalen då ställs inför.

Jag anser det vara beklagligt att det bara är Sverigedemokraterna som tydligt försvarar att rätten till samvetsfrihet ska vara skyddad i svensk lagstiftning. Jag är glad att Kristdemokraterna också tycker att det är en viktig fråga och på olika sätt lyfter den, men jag tycker ändå att det är beklagligt att de anser det vara tillräckligt att det ska lösas på varje arbetsplats. Jag tycker inte att det är tillräckligt. Jag anser att fallet Ellinor är ett tydligt exempel på att det inte räcker. Därför vill jag yrka bifall till reservation 4.

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Fru talman! Det är lite klurigt. Till att börja med hänvisar Julia Kronlid till ett pågående rättsfall. Det i sig tycker jag är lite konstigt: att vi ska diskutera ett rättsfall som pågår. Det tycker jag att vi ska undvika. Därför blir det lite konstigt med den här reservationen. Vi vet ju ännu inte vart det här rättsfallet tar vägen och hur den här personen kommer att driva fallet, kanske till och med ända upp till Strasbourgdomstolen. Om det hamnar i Strasbourgdomstolen får vi en tolkning av den grundlagsskyddade rättighet som finns i och med att vi har inkorporerat Europakonventionen i vår grundlag.

Jag ska säga något om samvetsfrihet överlag. Ja, det är en viktig grundläggande mänsklig rättighet att man kan säga nej till sådant som går helt på tvärs med ens moraliska och etiska hållning. Det finns bra exempel på när det tillämpas och fungerar. Ett gäller faktiskt barnmorskor. Vi tvingar ingen att bli barnmorska. Det är jättebra - samvetsfrihet. Du slipper att vara barnmorska. Du slipper därmed att utföra aborter. Vi har vapenfri tjänst. Ja, hade du en religion, till exempel, som sa att du inte kunde ta ett vapen i din hand slapp du att göra värnplikten när den fanns aktiv - den går fortfarande att aktivera. Det finns många sådana exempel. Vi tvingar ingen som inte vill döda djur att bli slaktare - samvetsfrihet.

Det är samma sak här. Vi tvingar ingen att utföra en abort som inte vill det. Men väljer man ett yrke där detta faktiskt ingår i yrkesutövningen måste man acceptera det.

Fru talman! Jag nämner exemplet med Ellinor Grimmark för att det visar på att hon hade fått jobbet om det hade funnits en sådan här lagstadgad rättighet. Nu fick hon inte jobbet på grund av det här, och då drivs det vidare. Vi får vänta och se hur det faller ut, men jag menar att det visar på att det kan finnas behov av en lag som gör det här tydligare. Nu är det svårtolkat. Nu ska man tolka det utifrån resolutionen i Europarådet. Det blir tydligare om det finns inskrivet i svensk lagstiftning.

Ska man kunna vara barnmorska ändå? Ja, jag tycker ändå att huvuduppgiften för barnmorskor är att värna liv. Det finns väldigt många arbetsuppgifter som inte är att utföra en abort. De skulle kunna göra en alldeles utmärkt insats utan att delta i det. Det finns en annan motion i ett annat utskott där vi faktiskt föreslår att just abortdelen ska vara en tilläggsutbildning, så att man kan välja huruvida man ska vara legitimerad för att kunna utföra aborter eller inte. Det är också en väg att gå.

Men när vi har den ordning som nu är, att barnmorskor är utbildade till både och, tycker vi att vi ska kunna göra undantag. Vi ser detta som två rättigheter. Den ena rättigheten är rätten att få en abort utförd. Den andra rättigheten är rätten till samvetsfrihet. Vi vill göra en kompromiss så att vi kan tillgodose båda rättigheterna, för det är inte så enkelt att det måste vara det ena eller det andra, tycker jag.

Fru talman! Europarådets parlamentarikerförsamling har uttalat denna principiella hållning. Den säger ingenting om just det fall som Julia Kronlid hänvisar till. Den europeiska kommittén för sociala rättigheter, en annan del av Europarådet, har uttalat att det är rimligt att man kan ha sådana krav som vi har i Sverige. Europarådet som helhet har faktiskt inte satt ned foten kring de svenska förhållandena.

Det lär bli intressant, om det här kommer till Strasbourgdomstolen, att få en mer tydlig uttolkning av vad som gäller i det här fallet, men vi är inte där än.

Låt oss säga att en kvinna går till en barnmorskemottagning och har frågor och funderingar kring sin graviditet som kanske innebär att hon kommer att landa i att hon vill göra en abort. Då måste hon kunna få rätt råd. Då måste hon kunna våga ställa de frågor som krävs. Då måste hon veta att de svar hon får är opartiska och grundade på sjukvårdskunnande och inte på en persons principiella motstånd mot aborter.

(Applåder)

Fru talman! Det förslag vi har gäller själva utförandet av abort eller dödshjälp. Vi tycker att det är etiskt svåra frågor. Det rör sig om liv eller död för människor. Där bör vi kunna göra ett undantag för människor som har samvetsbetänkligheter. Det rör sig inte om huruvida man ska lämna ut information eller inte, utan det handlar om själva ingreppet.

Sedan tycker jag att det är lite beklagligt att Jonas Gunnarsson har väldigt hög svansföring och kritiserar Sverigedemokraterna för att vilja inskränka olika typer av rättigheter. Det är inte det vi vill. Vi vill snarare bredda det. Samtidigt kan Jonas Gunnarsson inte alls tänka sig att införa en resolution från Europarådet och någonting som också står i Europakonventionen, nämligen rätten till samvetsfrihet. Jag tycker att det är beklagligt. Jag tycker att man kanske ska tänka på hur man själv ser på mänskliga rättigheter innan man anklagar andra.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)