Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet

Anf. 17 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Moderaterna vill avskaffa bonus-malus-systemet. Det får vara nog med symboliska åtgärder som inte förbättrar miljön ett dugg utan bara försvårar livet för människor som behöver bilen. Bilen är ett viktigt transportmedel för att Sverige ska hålla ihop, för att jobb och tillväxt ska skapas i hela landet och för att vardagen ska fungera för pensionären, småföretagaren och barnfamiljen. Bilen förenklar livet och ger frihet.

Detta ska inte tolkas som att Moderaterna inte vill sänka koldioxidutsläppen. Vi tycker att miljövänliga transporter är ytterst viktiga för en lyckad klimatomställning - en klimatomställning där ny teknik och innovationer finns i första rummet.

För detta behövs en utbyggd infrastruktur för laddning i hela landet samt en politik som ser till att el finns dygnet runt, året om, såväl i Skåne som i Mälardalen, Västsverige och Norrland - ja, i hela landet - bland annat genom satsningar på kärnkraft. Moderaterna vill även se ett grönt bränslestöd för forskning, investeringar och produktion för företag som utvecklar biobränslen för bland annat vägtransporter.

Vi anser att det existerande bonus-malus-systemet inte har infriat förväntningarna, och enligt flera myndigheter, bland annat Energimyndigheten, går det ännu inte att utläsa någon positiv effekt på utsläppen. Bonus-malus-systemets utformning leder också till att systemet, helt i linje med hur regeringen brukar agera, gynnar storstäderna, som får lejonparten av bonusen, medan den största delen av malusen betalas av landsbygden.

Moderaterna är tydliga med att kostnaderna för klimatomställningen inte ska vältras över på dem som bor i glesbygd och på landsbygden, där det ofta saknas alternativ till bensin- och dieseldrivna bilar, där kollektivtrafiken inte går tillräckligt ofta och där räckvidden för elbilen inte räcker för att ta den fram och tillbaka till jobbet, särskilt när det är vinter.

Syftet med regeringens förslag är att miljöstyrningen i bonus-malus-systemet ska förstärkas och förenklas, men det syftet uppfylls inte. När det gäller förstärkningen skapar den konkurrensnackdelar för exempelvis företagare som är beroende av lätta lastbilar för att utföra sina jobb. Elektriker, rörmokare, plåtslagare, plattsättare - ja, listan kan göras hur lång som helst. De flesta hantverkare kan inte lasta in sina verktyg i vanliga personbilar och ska inte bestraffas för detta med högre skatter.

Dessutom är marknaden för hantverkstjänster öppen för utländska företagare, som inte sällan kör äldre, mindre miljövänliga fordon. Dessa får konkurrensfördelar på grund av att bonus-malus-systemet endast träffar fordon som är registrerade i Sverige.

Fru talman! Riksrevisionen har riktat berättigad kritik mot att fordon med olika användningsområden blandas i samma bonus-malus-system, vilket förutom lätta lastbilar missgynnar även större familjebilar och husbilar. Särskilt beklämmande är situationen för familjer där någon sitter i rullstol och därför inte får plats i en liten bil. Ska dessa familjer bestraffas med högre skatter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

I remissvaren framkommer att regeringens förslag riskerar att leda till att försäljningen av nya bilar minskar till förmån för bilar som är fyra år och äldre, vilka generellt har högre koldioxidutsläpp. Är detta en önskvärd utveckling? Nej, det är det definitivt inte.

Beskattningen av laddhybrider anses också vara problematisk, eftersom de är fordon som kan ha låga utsläpp, men det beror helt på hur de används.

Både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har i sina utvärderingar kritiserat bonus-malus-systemet, bland annat för att vara dyrt och ineffektivt. En annan aspekt är att bonuspengarna har gått till att sponsra Norges klimatomställning. Enligt den statliga myndigheten Trafikanalys hamnade cirka 400 miljoner kronor av bonuspengarna som staten betalade 2019 i Norge. Denna export gynnar varken Sveriges omställning till fossilfri fordonsflotta eller svenska skattebetalare.

Fru talman! Jag yrkar avslag på regeringens förslag och bifall till reservation 1.

Anf. 18 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Det vi ska debattera i dag är en förstärkning av bonus-malus-systemet. Det är ett system som har för avsikt att bidra till att minska utsläppen från Sveriges transportsektor med 70 procent från 2010 års nivå till år 2030.

Sverigedemokraterna är och har alltid varit bestämda motståndare till bonus-malus-systemet och menar att det snarare borde avvecklas i sin helhet. Att regeringen genom en förstärkning av bonus-malus-systemet nu går fram med ännu hårdare regler med ökade skattekostnader för många helt vanliga hushåll och företag som inte har råd och möjlighet eller som bor och lever under förutsättningar där det inte fungerar med en elbil anser vi vara både destruktivt och kontraproduktivt.

Fru talman! Det är obegripligt att de så kallade gröna partierna i regeringen accepterar att föra fram en modell som innebär att de som har en gammal fossilbil men inte har råd med en ny elbil eller inte lever under omständigheter som gör det möjligt att ha en elbil får ett svagare incitament att byta ut sin gamla bil mot en nyare, säkrare och renare bil, om än driven med fossilt drivmedel. Detta leder till att många med en äldre bil kommer att skjuta upp investeringen i en nyare bil, vilket i förlängningen kommer att göra den fossildrivna fordonsflottan äldre och smutsigare. Detta kommer inte att bidra till de önskade utsläppsminskningarna från transportsektorn.

Enligt professionella bedömare ökar regeringen med sin politik den genomsnittliga bytestiden för fordon med flera år, till följd av de omvända effekter som uppstår i och med bonus-malus. Att bilparken kommer att bli äldre visar också den kraftigt ökade efterfrågan och prisökningarna på begagnatmarknaden. Detta har visat sig såväl hos bilhandlare som på Blocket och bilauktionssajten KVD, och den har primärt skett sedan bonus-malus-systemets införande 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

I Sverige är den genomsnittliga livslängden för personbilar i dag nära 17 år, och hela 44 procent av fordonen är äldre än så. Hade vi kunnat föryngra fordonsflottan till en genomsnittlig livslängd på elva år skulle koldioxidutsläppen minska med ungefär 400 000 ton, vilket är nära vad Sveriges inrikesflyg släpper ut under ett år.

Fru talman! Samtidigt som vi i ännu högre utsträckning ska skattesubventionera nya el- och miljöbilar sänker man också andrahandsvärdet på dessa mer än vad som hade gjorts utan subventioner. Detta leder till att exporten av begagnade miljöbonusbilar från Sverige fortfarande är stor. Under 2019 exporterades en begagnad miljöbil på var fjärde nyregistrerad sådan. Detta leder inte bara till att svenska skattebetalare ofrivilligt subventionerar koldioxidminskningar för andra länder utan också till att man fördyrar och fördröjer Sveriges utsläppsminskningar jämfört med om bilarna hade stannat kvar i Sverige under hela sin livstid.

Även tunga instanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har i rapporter oberoende av varandra utpekat bonus-malus-systemet som ineffektivt, kostsamt och orättvist fördelat mellan stad och landsbygd. Man poängterar att det är ännu en beteendestyrande skatt som riskerar att urholka statens skatteintäkter från vägtrafiken.

Så sent som i början av februari visade en undersökning att bonus-malus-systemet under de senaste två åren har gått back med mer än 650 miljoner kronor trots att regeringen har menat att systemet ska vara självfinansierande. När så bevisligen inte är fallet väljer man, märkligt nog, att gå vidare och skärpa systemet än mer.

Fru talman! Det finns ytterligare ett fundamentalt problem med regeringens politik mot bakgrund av att omställningen saktar in. Miljöpartiet och Centerpartiet har tvingat regeringen att driva en energipolitik som leder till att vi allt oftare under året ser tidpunkter med el- och effektbrist i det svenska kraftnätet. Detta ska samtidigt mötas av regeringens ambition att allt fler ska köra elbilar. Hur menar regeringen, med Miljöpartiet och Centerpartiet, att detta går ihop?

Det handlar dessutom inte enbart om att bilar ska köras på elektricitet. Hela samhället förväntas i allt högre utsträckning elektrifieras och datoriseras med den tekniska utvecklingen, samtidigt som vi läser om industrins uteblivna investeringar i södra Sverige på grund av att man inte kan garantera elförsörjningen.

Bland nyheterna i förrgår kunde vi notera en nyetablering och mångmiljardinvestering i Boden för framtagning av fossilfritt stål. Vi kan bara gratulera Boden till detta, men denna process kommer också att sluka enorma mängder elektricitet.

Tidigare har LKAB och SSAB presenterat liknande investeringar för fossilfritt stål, och bara LKAB beräknar att de kommer ha ett elbehov på 55 terawattimmar, vilket ungefär motsvarar vad kärnkraftsreaktorerna i Forsmark och Ringhals producerade tillsammans 2019. Sedan tillkommer elbehoven hos SSAB och nu också H2 Green Steel. Trots den uttalade ambitionen om att detta med betydande delar ska produceras med ny el kan vi nog vara ganska säkra på att det blir mycket lite energi kvar från vattenkraften i norr att skicka ned till södra Sverige att ladda elbilarna med.

Stabiliteten i elförsörjningen är redan hotad genom att regeringen stänger ned svenska stabila strömkällor som inte släpper ut koldioxid och tänker sig att ersätta dem med källor som dels är väderberoende och dels släpper ut mer koldioxid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna önskar självklart också sänka utsläppen från transportsektorn. Dock tycker vi att dessa uppsatta sektorsmål blir både ineffektiva och dyra. Självfallet borde de lägst hängande frukterna plockas först. Men när det gäller elektrifiering av fordonsflottan behöver vi primärt se till att det finns tillräckligt med inhemsk fossilfri el och tillräckligt med effekt året runt att ladda svenska elbilar med. Vi behöver även se till att det finns en laddinfrastruktur i Sverige värd namnet, även vid sidan om de stora Europavägarna.

Fortfarande kommer dock förbränningsmotorn under överskådlig tid att spela en stor roll för transportsektorn i Sverige. Här behövs det mer forskningsinsatser för att utveckla inhemskt producerade biodrivmedel att fylla tankarna med.

Slutligen är bonus-malus en symbolåtgärd som primärt premierar dem som har råd att köpa dyra elbilar och som lämnar notan till dem som av olika anledningar inte kan köpa en ny elbil. Systemet bortser tyvärr även från den utsläppsminskning som vi hade kunnat åstadkomma genom en förnyelse av den fossildrivna andelen av fordonsflottan och användningen av inhemskt producerade och hållbara biodrivmedel.

Därför yrkar jag avslag på regeringens proposition och bifall till vår reservation.

Anf. 19 Anna Vikström (S)

Fru talman! För att man ska nå målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och för att man ska nå målet noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045 behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas. Omställningen av transportsektorn går för långsamt för att Sverige ska kunna nå målen, konstaterar en rad myndigheter.

Reduktionsplikten och koldioxidskatten är centrala styrmedel för att nå dessa mål. Bonus-malus-systemet är ett komplement till dessa.

Syftet med bonus-malus är att öka andelen lätta fordon med låga koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen. Bonus-malus-systemet innebär att bonus ges i samband med inköpstillfället för vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får en förhöjd skatt, så kallad malus.

Denna proposition handlar om malus, som alltså är en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt. Systemet avser att ge en tydlig signaleffekt och styra mot val av fordonsteknik som inte bidrar till koldioxidutsläpp eller som ger låga utsläpp.

Beloppen som ingår i beräkningen av det förhöjda koldioxidbeloppet höjs i detta förslag med 25 kronor samtidigt som gränserna för när det tas ut sänks från 95 till 90 gram per kilometer respektive från 140 till 130 gram per kilometer. En förändring av bonus är aviserad till budgeten för 2022 och ingår alltså inte i detta förslag.

En grundläggande princip i bonus-malus-systemet är att intäkterna ska täcka kostnaderna. Att systemet är självfinansierat och därigenom inte belastar de offentliga finanserna är en viktig utgångspunkt. För att man ska kunna upprätthålla miljöstyrningen och för att intäkterna från malus ska täcka kostnaderna för bonus kommer systemet återkommande att behöva anpassas vartefter teknikutvecklingen fortskrider. Att intäkterna från malus ska täcka kostnaderna för bonus är även viktigt med hänsyn till svårigheterna att prognostisera miljöbilsförsäljningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Fru talman! Det kan vara svårt att vara långsiktigt tydlig med exakt hur klimatstyrande åtgärder som bonus-malus kommer att förändras framöver. Till skillnad från tidigare premier av liknande karaktär har bonus-malus-systemet en tydlig plan för utvärdering, och systemet ändras utifrån bedömningar av effekter och konsekvenser.

En revisionsrapport kom nyligen. Den handlade om samtliga premier och bonusar som har förekommit, fyra mandatperioder tillbaka, för att få konsumenter att välja mer miljövänliga fordon. Bonus-malus-systemet är det senaste i den rad av åtgärder som tidigare regeringar vidtagit. Riksrevisionen anser att endast bonus-malus-systemet, som infördes 2018, har analyserats på ett mer systematiskt sätt. Bonus-malus-systemet kommer även fortsättningsvis att analyseras löpande och vid behov justeras, bland annat för en effektiv miljöstyrning.

Eftersom bonus-malus är ett komplement till andra styrande system finns det dock ett behov av att granska effektiviteten samlat. Det finns en utredning som tittar på just detta. Regeringen har också remitterat förslag på åtgärder för att motverka att subventionerade klimatbonusbilar säljs vidare till utlandet.

Det är värt att nämna att fordonsindustrin måste leva upp till EU:s skärpta krav på genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya bilar från 2021. Om nivåerna för utsläpp överskrids riskerar tillverkaren böter. Det nationella bonus-malus-systemet skulle kunna underlätta för enskilda tillverkare att nå EU:s krav på genomsnittliga koldioxidutsläpp.

Jag yrkar bifall till propositionen.

Anf. 20 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Anna Vikström nämnde i sitt anförande att syftet är att ge en tydlig signaleffekt för dem som inte använder miljövänliga bilar. I mitt anförande nämnde jag situationen för familjer där någon sitter i rullstol och verkligen har behov av permobil. Det finns familjer där två familjemedlemmar behöver permobiler. Dessa får inte plats i en vanlig bil. Man behöver en minibuss för att kunna ha samma levnadsstandard som alla andra.

Med det nya förslaget om bonus-malus straffas denna familj orimligt hårt och orättvist. Man är tvungen att betala tiotusentals kronor i högre fordonsskatt bara för att kunna förflytta sig.

Min fråga till Anna Vikström är: Varför bestraffar man människor som är beroende av att ha tillgång till en större bil för att kunna ha en rimlig levnadsstandard? Vill man verkligen skicka signalen att dessa människor är miljöbovar när de är tvungna att använda stora bilar?

Anf. 21 Anna Vikström (S)

Fru talman! Det är naturligtvis viktigt att komma ihåg att bonus-malus-systemet omfattar nya bilar. Man kan nästan få intrycket av Boriana Åbergs fråga att det blir en automatisk bestraffning av alla som är tvungna att köpa den typ av tunga bilar som hon refererade till. Men det är nya bilar det handlar om, och det är tre år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Alla typer av fordon måste ingå i den klimatomställning som vi har. Det är problem med just tyngre bilar - de kanske inte finns i tillräcklig utsträckning på elbilsområdet. Därför behövs denna typ av stimulans. Det blir märkligt att undanta vissa bilar och vissa fordon från detta.

Det är ändå så att nybilsförsäljningen av miljöbilar har ökat väldigt mycket. Sedan går det aldrig att dra en rak linje mellan orsak och verkan och säga exakt vilka åtgärder som styr. Men det är osannolikt att bonus-malus-systemet inte skulle ha effekt. Jag kan nog säga att det har effekt.

Anf. 22 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Tack, Anna Vikström, för svaret! Jag själv tycker att det är omoraliskt att ha ett system som slår mot dem som verkligen behöver samhällets stöd och hjälp. Visserligen får man max 40 000 om året för att ha en bil som är handikappanpassad, men straffbeskattningen på en sådan bil är upp till 70 000 utslaget på tre år. Man går alltså tiotusentals kronor minus.

Jag tycker också att det är väldigt märkligt att säga: Ja, men det är bara nya bilar som berörs. Ska inte funktionshindrade människor kunna ha nya bilar, moderna bilar och framför allt miljövänligare bilar? Vi vet att tekniken hela tiden utvecklas. Bilarna blir bättre och bättre. De blir miljövänligare och släpper ut mindre. Alla ska kunna ha tillgång till dessa bilar, även människor som sitter i permobil och som är beroende av detta.

Till skillnad från Anna Vikström har jag fått uppgifter om att försäljningen av nya lätta lastbilar och minibussar har minskat sedan oktober förra året, när förändringen blev känd. Jag vill vädja till Anna Vikström och Socialdemokraterna att se över detta så att man inte bestraffar funktionshindrade eller andra som är beroende av en större bil.

Anf. 23 Anna Vikström (S)

Fru talman! Självklart ska alla som köper en ny bil komma i åtnjutande av bonussystemet, och som jag sa förut är ju bonussystemet under utredning. Det kommer ett nytt förslag i budgeten till 2022.

Självklart måste man titta på alla typer av effekter som systemet har fått. Det är det som är så bra med just det här bonus-malus-systemet att det faktiskt anpassas hela tiden, och är det den typen av signaler som Boriana Åberg nämner måste det kanske också tas i beaktande när man tittar på detta.

Man måste ändå säga att bonussystemet har haft en positiv effekt på försäljningen. Sedan behövs det definitivt mer stimulans när det gäller de tyngre bilarna, och jag håller verkligen med om att alla ska kunna köpa en ny bil och komma i åtnjutande av bonussystemet. Förhoppningsvis utvecklas också fordonsflottan till att omfatta även billigare elbilar så att fler kan köpa och använda sådana.

Vi måste nämligen ställa om. Det är helt enkelt oerhört viktigt. Vi ligger inte i fas när det gäller koldioxidutsläppen från transporter. Vi måste göra mer, och de system vi har måste kontinuerligt anpassas.

Anf. 24 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! För att nå målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas rejält. Den proposition vi diskuterar i dag är ett av flera steg på vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

De styrmedel vi bland annat använder för att nå dit - koldioxid- och energiskatter på drivmedel - sätter ett pris på utsläppen och på vår energianvändning. De här skatterna är teknikneutrala och följer principen om att förorenaren ska betala. Dock vill jag understryka att som med alla styrmedel måste vi samtidigt se till att det faktiskt finns valmöjligheter. Vi kan inte styra medborgarna mot något som inte finns. Alltså är det oerhört viktigt att skapa incitament för produktion av till exempel biodrivmedel och att det ska finnas i hela landet.

Reduktionsplikterna och nämnda bränsleskatter är centrala styrmedel för att nå målsättningen om nollutsläpp. Bonus-malus-systemet är ett komplement till dessa och syftar till att öka andelen miljöanpassade lätta fordon i nybilsförsäljningen. Det vill säga, vi styr mot val av fordonsteknik och inte lika mycket val av bränsle vid pumpen.

För att klara klimatutmaningen och omställningen behöver fler människor och företag köpa energisnåla och effektiva bilar. Att du därför får en bonus om du köper en miljösmart bil och får betala en extra avgift om du väljer en sämre är en princip som de flesta kan enas kring. Det drabbar inte heller den med små marginaler som skulle få det tufft om bensinskatterna höjdes radikalt.

Fru talman! Det har varit och är många tekniska frågor i hanteringen av det här systemet. En del fungerar bra, en del dåligt. Det leder uppenbarligen till att vissa drabbas mer ekonomiskt än andra. Inget system kan täcka allt. Det är därför vi har både bränsleskatter, miljöbilsbonusar och miljölastbilspremier.

Dagens bonus-malus-system är som sagt var i första hand ett stöd till teknikskifte i fordonsparken, medan incitament för att tanka förnybart sker via styrning på bränslesidan. Vi ska komma ihåg att det var dagens regering som införde dagens bonus-malus-system den 1 juli 2018, och det är regeringens bonus-malus-system som är grunden till det system och den faktiska problematik som också finns kvar i dag. Vid förhandlingar har vi fått lappa och laga i det befintliga.

Några av Centerpartiets ingångar i förhandlingarna av revideringen av bonus-malus har varit de nämnda. Exporten av bonusbilar till utlandet måste hanteras, eftersom det underminerar systemet. Vi måste stärka konsumentinformationen med krav på att bilförsäljare tydliggör bonusnivån till kund för att möjliggöra medvetna val. Vi vill införa fler kontrollstationer för översyn av systemet. Vi vill höja bonusdelen. Vi vill se 100 000 kronor som högsta bonus till nollutsläppbilar. Det är ett bra incitament. Vi vill förlänga malus från tre till fem år, vilket också en del av remissinstanserna har pekat på.

Med fler som kör på el eller förnybara drivmedel som etanol, gas eller HVO minskar också vår import av fossil olja. Det är inte bara bra för klimatet utan också för vår säkerhet. Vi kan skapa jobb och företag här i Sverige i stället, många gånger på landsbygden, om vi samtidigt stöttar en inhemsk produktion av klimatsmarta, förnybara drivmedel.

Enligt januariavtalet ska bonus-malus-systemet förstärkas och förenklas från 2021. Jag håller med i kritiken om att det vi gör nu faktiskt enbart handlar om att förstärka den. Vi förenklar den inte nu, vilket framgår tydligt i propositionen. Jag tycker att det är beklagligt. Jag tycker att det skulle ha gjorts samlat, i samma veva. Det blir mer lättförståeligt, mer hanterbart och lättare att kommunicera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Det är också vad ett flertal remissinstanser önskar: en översyn av bonus-malus-systemets effektivitet och även en samlad översyn av alla styrmedel som berör personbilar, däribland reduktionsplikt, förmånsbeskattning och koldioxidbeskattning. Även utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet lyfts fram. Detta är viktiga frågor som jag skulle vilja behandlades gemensamt.

Det är, återigen, det här som är kärnan i styrmedlen. Ska vi styra måste medborgarna kunna välja. Det är en viktig punkt i fortsatta förhandlingar med regeringen. Vi har försökt att lösa situationen i förhandlingarna med regeringen för de lätta lastbilarna samt för husbilar, där få alternativ i dag finns. Vi har dock inte fått alla partier med.

Grunden för problematiken är återigen regeringens bonus-malus-system. Utmaningen för vissa kategorier av köpare, exempelvis av lätta lastbilar och husbilar, är att det i princip inte finns några bonusfordon att välja på. Återigen är vi fast övertygade om att ett sådant här beslut skapar incitament för att producera och komma med nya tekniska innovationer så att marknaden ökar på detta område.

Det sägs ibland att det bara är bilar i staden som vinner på bonus-malus. Jag håller inte riktigt med om det. Ofta beror det på att bilar som leasas till exempel är skrivna på juridiska personer som oftast har sitt huvudkontor i Stockholm eller i storstäder. Därför blir detta missvisande. Många av dessa bilar används ju ute i landet, på landsbygden.

Fru talman! Riksrevisionen har lämnat kritik och mäter det här förslaget mot att till exempel höja bensinskatten, vilket vi menar slår mycket, mycket hårdare mot den enskilda. När det gäller exportfrågan ska bonusen enligt regeringens förslag stanna hos den första ägaren. Det blir den första ägaren som måste se till att bilen inte exporteras de första fem åren, även om denna har sålt bilen vidare. Detta skapar ett onödigt regelkrångel och går emot januariavtalets skrivning om att systemet ska förenklas.

Enligt förslaget ska också bonusen återbetalas om bonusbilen exporteras. Det är bra. Men Centerpartiets förslag går ut på att bonusen ska följa bilen vid vidareförsäljning. På så sätt blir det befintlig ägare som blir återbetalningsskyldig om bilen exporteras.

Med detta yrkar jag bifall till propositionen.

(forts. § 12)

Anf. 96 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Jag har först en liten reflektion över föregående replikskifte när det gäller att det inte finns några bonusalternativ för lätta lastbilar. EU har medgivit höjd totalvikt för elektriskt drivna lätta lastbilar, från 3 500 kilo till 4 250 kilo, för att man förutom batteriet ska kunna ha med lite last. Dock har denna möjlighet fastnat någonstans i den svenska lagstiftningsprocessen.

Centerpartiet är ett parti som tidigare har sagt sig vara ett landsbygdsparti som värnar landsbygdens intressen. Jag vill fråga ledamoten Helena Vilhelmsson i vilken utsträckning hon anser att detta förslag inte gynnar utan missgynnar landsbygd och glesbygd.

Visst är vi medvetna om att personer som bor på landsbygden sällan har samma möjlighet som jag själv eller ledamoten Vilhelmsson att ta sig till jobbet med väl utbyggd kollektivtrafik. Ofta är det snarare bilen som gäller. Ju längre norrut man kommer, desto längre blir pendlingssträckorna och desto mindre funktionellt blir det med en elbil.

Enligt Riksrevisionen utbetalades bonusdelen i bonus-malus-systemet till 80 procent till någon storstadskommun. Även om det tas hänsyn till befolkningsmängd, nybilsförsäljning och fler bolag och leasingbilar konstaterar de att det är en ojämn geografisk fördelning av bidragen där landsbygden missgynnas.

Ledamoten Vilhelmsson nämnde det i sitt anförande. Men jag skulle ändå vilja höra henne utveckla sina synpunkter när det gäller att bonus-malus-systemet missgynnar lands- och glesbygd.

Anf. 97 Helena Vilhelmsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Fru talman! Tack, ledamoten Eric Westroth!

Ledamoten nämnde att inte alla har det så bra som vi, som kan ta oss till jobbet med väl utbyggd kollektivtrafik. Jag kan inte göra det med mindre än de dagar jag är i Stockholm. Jag är en utpräglad landsbygdsbo och har inte möjlighet att använda kollektivtrafik. Jag är alltså beroende av bilen.

Jag vill reflektera lite över den synen på boende och företag på landsbygden. Generellt i debatten framstår det ofta som att företag på landsbygden och människor som bor på landsbygden är näst intill socialt utsatta, fattiga och lever i ekonomisk misär. Så är det ju inte riktigt. Alla landsbygdsföretagare jag känner är stolta över sina jobb. De har innovativa verksamheter, jobbar bra och är ganska framgångsrika. Men det är klart att det finns utmaningar.

Jag vänder mig dock lite mot den debatten. Så sent som för bara någon vecka sedan kunde vi läsa en artikel i DN, tror jag att det var, om en landsbygdsföretagare från en mindre ort i Värmland som fått pris för en innovation. Reportern frågade varför han inte flyttade till Stockholm. Varför skulle han göra det?

I mitt inlägg har jag berört de saker som ledamoten frågar om. Det här med EU:s bestämmelser visste jag inte om. Det får vi ta med.

Men återigen, det nuvarande systemet är krångligt. Mamma och pappa till den konstruktionen är regeringen. Vi har i förhandlingarna velat förenkla och förbättra men har inte nått ända fram. Konstruktionen för lätta lastbilar, som många företag använder, är en av de saker som vi kommer att driva på otroligt mycket för inför nästa revision.

Anf. 98 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Jag kommer själv från landet, Gnosjö, och har inte heller särskilt mycket kollektivtrafik att förlita mig på. Jag vet alltså att vi inte på något sätt är mindre förmögna att klara oss där.

En annan sak jag vill ta upp är att campa är ett klassiskt svenskt sätt att semestra på. Det är faktiskt ett av de mest klimatsmarta sätten att semestra på, enligt ett flertal forskningsinstitut. Vi vet att camping sker främst i husvagn och husbil och att det primärt är landsbygdsbor - det är alltså samma sak där - som använder dessa fordonstyper för att semestra.

Nu känner branschen att regeringen sätter krokben för dem. Bland annat behöver elbilar godkännas för att dra husvagn. Dessutom stiger den årliga skatten på en normal ny husbil ännu mer med detta bonus-malus-system. Över 30 000 är inte en skattenivå som ett pensionärspar eller en barnfamilj kan skratta bort. Visst kan man ställa av husbilen när den inte används. Men det stora problemet är att det inte finns några bonusalternativ. Det ser inte heller ut att bli några. Jag noterar dessutom att en husbil kör i genomsnitt 700 mil per år.

Nu ska det i ärlighetens namn sägas att vissa företag i branschen har klarat sig bättre än andra, till stora delar på grund av att hemestrandet har ökat. Förhoppningsvis kanske en del har fått upptäcka vårt vackra land och fortsätter att semestra här. Men troligt är att när vi snart och förhoppningsvis kan börja resa igen kommer många ressugna svenskar att lämna landet på sin semester för att resa till varmare breddgrader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Tycker inte ledamoten att det hade varit rimligt att göra som en majoritet av övriga länder i Europa och undanta biltypen husbil från bonus-malus-systemet och denna typ av straffbeskattning, i alla fall så länge det inte finns något bonusalternativ?

Anf. 99 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Tack, ledamoten Eric Westroth!

Ett kort svar är: Jo, det hade varit rimligt. Precis det har vi förhandlat med regeringen om. Vi håller helt med om att det är orimligt att alla fordonstyper, som pickuper och husbilar, hanteras inom samma system som personbilar. Vi är faktiskt överens - jag tittar på representanterna här - om att det ska ses över. Jag hoppas att det sker förr snarare än senare. Det är mycket riktigt som ledamoten säger; i vissa EU-länder klassificeras husbilen som just rekreationsfordon och har därmed andra förmåner. Så ska det naturligtvis vara här också.

En annan sak som vi har drivit på för i förhandlingar är att göra det enklare för husbilsägare. En sak som vi drev från början är att det ska bli enkelt att ställa av och på, så att man därmed kan komma undan kostnaderna. Man ska i princip kunna göra det i appen. Jag hoppas att det förslaget är på gång. Jag är lite osäker på hur det är med det. Men det är ett sätt att komma åt det.

Vi tar med det här i kommande översyn. Det är fastslaget att det ska utvärderas löpande.

Anf. 100 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Historiskt sett har Centerpartiet varit för företagande och för utveckling, särskilt av turism och besöksnäring. Vi kommer alla ihåg Eskil Erlandssons insatser när det gäller mat och dryck. Vi kommer också ihåg destinationsutvecklingen, som Annie Lööf arbetade med när hon var näringsminister. Man har också alltid varit mån om att det ska vara möjligt att leva och bo på landsbygden. Det var under allianstiden.

När jag nu lyssnade på Helena Vilhelmsson fick jag en strimma av hopp när hon redogjorde så väl för alla brister i bonus-malus-förslaget. Det är brister i beskattningen av de lätta lastbilarna, som hantverkare använder. Det är brister som påverkar människor som vill köpa en husbil och sedan åka runt och besöka sevärdheter i Sverige och stanna, sova och äta gott. Inte minst ska människor på landsbygden ha samma möjligheter som andra. För det handlar inte bara om att ha pengar och möjligheter utan också om geografiska avstånd och tillgängliga attraktioner.

Jag fick en förhoppning som dock grusades av att Centerpartiet väljer att stödja detta förkastliga förslag trots att man har många kritiska synpunkter. Varför ansluter ni er inte till vår reservation och röstar nej? Ta bort det där förslaget! Det skadar alla. Det drar dessutom ned anseendet på den som anser sig vara emot förslaget men ändå röstar för det.

Anf. 101 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Tack, Boriana, för det innovativa förslaget om hur jag kan rösta i frågan!

Sanningen är att jag är öppen och tydlig med att det finns brister i systemet, men det finns också många fördelar, vilket jag är öppen med. Vi har ett åtagande om att sänka främst koldioxidutsläppen. Vi har ett enormt åtagande därvidlag, nationellt och internationellt. Det är anledningen till att vi går med på förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Som jag redogjorde för i mitt inlägg kommer vi att ligga på om de förändringar som behöver göras av de nackdelar som ledamoten tog upp. Vi kommer också att ligga på för att framför allt bonusdelen ska bli bättre. Vårt maxtak är 100 000 kronor för nyköp av en bil.

Ibland låter det på dem som vill rösta emot förslaget att jordens alla olyckor ska hända från och med den 1 april, men detta gäller dem som köper nya bilar.

Jag skulle kunna rösta för Moderaternas reservation om den innehöll förslag som miljömässigt var bättre, men jag hittar inte några sådana. Därför vill jag återgälda en fråga till Moderaterna: Vad är era förslag för att i stället för genom bonus-malus förbättra åtgärderna mot koldioxidutsläpp?

Anf. 102 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Vi tycker precis som dem som representerar näringslivet att man inte ska beskatta själva handlingen att man köper en ny bil. Det slår mot tillverkarna. Om ingen köper en ny bil har de ingen möjlighet att utveckla innovativ teknik och satsa på allt bättre motorer. Som det är nu är förbränningsmotorerna så pass bra att det finns miljöalternativ för lätta lastbilar som är effektiva. Visserligen utgör de bara 4 procent av dem som har köpts, men de finns i alla fall. Detta beaktas dock inte i förslaget, och därför är vi emot det.

Regeringen och samarbetspartierna har på kort tid lanserat fyra olika styrmedel som går emot varandra och som inte leder till det som ska rädda oss från klimatförändringarna, nämligen utveckling av ny teknik och innovation. I stället slår man undan benen på tillverkarna. Det framkommer väldigt bra i exempelvis Bil Swedens remissvar. Och som jag redan har sagt slår detta mot dem som bor på landsbygden.

Ingen kan övertyga mig om att människor som inte har tillgång till laddinfrastruktur och inte har tillgång till el året om alla tider på dygnet ska satsa på en elbil som favoriseras i detta förslag.

Anf. 103 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt något specifikt förslag från Moderaterna om vad som är bättre än detta förslag som innehåller både bonus och malus. Alla reformer ska ju finansieras, oavsett om det handlar om innovativ ny teknik. Till nästa debatt eller nästa reform inväntar jag mer konkreta förslag från Moderaterna.

Vi vill att folk ska köpa nya bilar. Det är egentligen hela vitsen med detta. Fler nya energismarta bilar ska komma fram på marknaden. Det är därför vi gör en bonusreform. Att den inte kommer i samma veva har jag redan beklagat. Det borde den ha gjort.

Jag har i tidigare repliker sagt att jag inte riktigt delar synen på att det här slår undan benen på företagaren och den boende på landsbygden. Det som skulle slå undan benen vore om man höjde bränsleskatten, det vill säga driftskostnaderna. Det här är däremot en kostnad som man har när man köper ny bil, och kostnaden är relativt låg jämfört med vad hela bilköpet handlar om.

Laddinfrastrukturen är en jätteviktig fråga. Vi har därför fått regeringen att satsa 50 miljoner på utbyggd laddinfrastruktur under hösten. Som jag sa i mitt anförande kan man självklart inte styra med skatter om folk inte har möjlighet att välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Min bedömning är återigen att det nog finns betydligt fler bilar i storstadsregioner som åtnjuter både bonus och malus. Jag är alltså inte helt övertygad om att detta enbart slår mot landsbygden, som det låter på M, KD och SD. Det finns dock saker att förbättra, och det kommer vi att göra.

Anf. 104 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Bilen är en avgörande del av vardagen för många i vårt samhälle. Det är inte konstigt, då bilen mer än något annat transportmedel bidrar till ökad frihet och flexibilitet. I mindre samhällen och på landsbygden är bilen särskilt viktig, och vi kristdemokrater har därför lagt fram flera förslag som ska underlätta livet för människor på landsbygden. Det handlar bland annat om höjd milersättning men också om ett nytt skattesystem som skulle innebära lägre skatt för framför allt dem som bor på landsbygden.

Vad många ofta glömmer är att bilen är oerhört viktig för våra företag. I till exempel många hantverkaryrken är man beroende av den flexibilitet och transportkapacitet som bilen kan erbjuda. Många av dessa företag hade knappast kunnat finnas om bilen inte fanns. De hade i varje fall haft en betydligt lägre effektivitet. På så sätt har bilen varit helt avgörande för utvecklingen av vårt välfärdssamhälle. Jag är övertygad om att bilen kommer att fortsätta spela en viktig roll även i framtiden.

Fru talman! Med detta sagt är det uppenbart att utsläppen från bilen och vägtrafiken i stort är ett problem som måste hanteras. Jag vill dock vara tydlig med att det är utsläppen från bilen, inte bilen i sig, som är problemet. Att vi nu går mot en allt större elektrifierad bilflotta är därför oerhört viktigt, åtminstone så länge elen är fossilfri. Det som sannolikt är allra viktigast för att fler ska köpa elektriska bilar är att det finns en väl utbyggd laddinfrastruktur. Men det finns också fler sätt att styra mot en mer miljövänlig bilflotta.

Regeringen har infört ett bonus-malus-system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med högre utsläpp av koldioxid får högre skatt. Vi menar att det i grunden är bra att styra mot val av mer miljövänliga bilar vid inköpstillfället, men vi ser också att det finns problem med bonus-malus-systemet. Enligt företrädare för fordonsbranschen bromsar de förändringar som regeringen inför inom nuvarande system upp försäljningen av miljövänliga bilar.

Vi önskar få till en helt ny fordons- och bränslebeskattning, där man tar hänsyn till var bilen körs, när bilen körs och vad det är för bil som körs. På så sätt kan man på ett effektivare sätt styra mot mer miljövänliga val. Vi anser också att denna beskattning först bör införas inom åkerinäringen, vilket gör att vi kan se om det fungerar samtidigt som vi får möjlighet att beskatta utländska åkare som opererar i Sverige.

Men fram till att detta system finns behövs det andra styrmedel. Vi har tidigare argumenterat för att bonusdelen i bonus-malus-systemet ska förändras, så att den betalas ut successivt under en flerårsperiod, vilket gör det mindre intressant att exportera miljöbilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Vi har också sagt att hanteringen av lätta lastbilar måste ses över. I dag beskattas mindre lastbilar på ett oskäligt sätt, vilket gör det dyrare för mindre företag som redan har små marginaler. Vidare behövs en översyn av hanteringen av husbilar, som i dag får en extremt hög beskattning trots att de inte står för någon stor andel av CO2-utsläppen.

I budgetpropositionen i höstas föreslog regeringen en skärpning av bonus-malus-systemet. Detta motsatte vi kristdemokrater oss. Konsekvenserna av förslaget i regeringens budget blir en alltför stor skillnad i hur exempelvis hybridbilar behandlas jämfört med helt eldrivna fordon. Det är negativt för omställningen till allt miljövänligare bilar, eftersom hybridbilarna ofta är vägen in på elbilsmarknaden. Den som köpte en hybridbil för några år sedan har lättare att gå över till en ren elbil i dag. Den som köper en hybridbil i dag kommer att ha lättare att gå över till en ren elbil om några år. Men nu sätter regeringen käppar i hjulen för denna positiva utveckling. Det är väldigt beklagligt. Systemet riskerar också att fördröja en förnyelse av fordonsparken, då begagnade bilar som inte är miljöbilar blir förhållandevis billiga att äga jämfört med nya bilar som beläggs med malus.

I Kristdemokraternas budgetalternativ halveras den aviserade maluseffekten, och de föreslagna skärpningarna för att uppnå bonus genomförs inte. Hade vårt förslag gått igenom i budgetvoteringen i höstas hade bilskatten inom bonus-malus-systemet sänkts med 165 miljoner kronor redan vid det gångna årsskiftet. Kommande år, 2022, hade det blivit 425 miljoner kronor lägre skatt, och 2023 hade skatten varit 654 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslår.

KD önskar en omställning av fordonsflottan, men det måste ske på ett sådant sätt att människor har råd att köpa in de nya bilarna. Regeringens politik kommer tyvärr att leda till att färre el- och hybridbilar registreras.

Herr talman! Eftersom Kristdemokraternas budgetalternativ föll i riksdagens votering om rambeslutet om budgeten 2021 avstår vi från att delta i beslutet och har inget yrkande. Vi redogör för vår uppfattning i vår budget och i ett särskilt yttrande i dagens betänkande.

Anf. 105 Helena Gellerman (L)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet. Vi ställer oss bakom utskottets förslag till beslut.

Låt mig börja med att säga att bonus-malus-systemet är ett i raden av styrmedel för att minska klimatutsläppen. Andra viktiga styrmedel är reduktionsplikten och i nuläget också förmånsvärdet kopplat till koldioxidutsläpp från företagsbilar, då majoriteten av laddbara bilar i dagsläget säljs till företagen.

Det är viktigt att se helheten och att våra samlade åtgärder ger den effekt vi vill uppnå. Liberalerna har tagit fram en politik för att nå de svenska målen. Till 2045 ska vi klara nettonollutsläpp av klimatgaser. Dessförinnan ska vi nå det branschspecifika målet för transporterna: 70 procents sänkning av koldioxidutsläppen till 2030 jämfört med 2010.

Det är tuffa mål. Ska vi lyckas på så kort tid krävs det en rad olika åtgärder. Den viktigaste åtgärden, som vi ser det, är elektrifieringen av vägtransporterna, då vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen som ingår i målet till 2030. Elektrifieringen behöver kompletteras med fossilfria drivmedel under omställningen för att minska utsläppen från den befintliga fordonsflottan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Liberalerna har grundprincipen att de som förorenar ska betala, och vi vill undvika subventioner. Vi anser dock att det vid tekniksprång och med vår tuffa tidsplan till 2030 under en kort övergångsperiod kan vara försvarbart att ge vissa subventioner för att öka takten i omställningen.

Herr talman! Detta är Liberalernas ingångar när vi bedömer styrmedel på klimatområdet. För transporter gäller följande: Hur kan vi få snabbast möjliga övergång till elektrifiering samtidigt som vi möter människors behov av transporter i vardagen och fördelar kostnaden på ett acceptabelt sätt?

Dagens beslut här i riksdagen gäller skattedelen i bonus-malus-systemet. Vi tror på bonus-malus-systemets effekt att få bilköpare att välja laddbara bilar och att skynda på teknikskiftet. Då försäljningen av laddbara bilar ökar kraftigt - 2020 utgjorde de 30 procent av det totala antalet sålda bilar - behövs en kontinuerlig översyn av systemet, eftersom systemet ska vara självfinansierande. Vi ökar skatten med 25 kronor per gram på bilar med utsläpp över 90 gram per kilometer, höjer premien för elbilar till 70 000 kronor och sänker gränsen för bonus till 60 gram per kilometer.

Vår utgångspunkt för bonus-malus-systemet är att bonusen för en elbil inte ska öka. En ökning ställer krav på ökat skatteuttag, och elbilarna sjunker snabbt i pris, som det är nu. Laddhybridbilarna är fortsatt viktiga för övergången till rena elbilar och ska ingå i bonus-malus-systemet jämte gasbilar. Dock ska utsläppsgränsen för bonus för dessa bilar sjunka kontinuerligt. Detsamma gäller gränsen för beskattning av malusbilar. Vi vill se ett långsiktigt system som sträcker sig fram till 2025, och vi tycker att det är olyckligt att dagens beslut enbart är för 2021 och kommer en månad innan lagen börjar gälla. Vi anser att man måste ha bättre framförhållning för att alla aktörer på marknaden ska ha en chans att anpassa sig till nya lagar.

Vi vill se kontinuerligt sänkta utsläppsgränser i fortsättningen av det här systemet, så att de sänks över tid för både bonus och malus fram till 2025 och kontrollstationer justerar nivåerna för att systemet fortsatt ska vara självfinansierande. Efter 2025 tror vi att totalkostnaden för en laddbar bil är samma som för en fossildriven bil, och då behövs inte bonus-malus-systemet längre. Då sköter marknadskrafterna övergången själva.

Herr talman! Riksrevisionen har gjort en utvärdering av systemet och pekar bland annat på problemen med exporten av laddbara bilar. Ett förslag för att åtgärda detta har varit ute på remiss. Liberalerna anser att återbetalning av bonus ska ske om bilen exporteras, men betalningsansvaret måste följa bilen. Det kan inte ligga på den första ägaren. Nivån på återbetalningskravet ska minskas i förhållande till hur lång tid som gått sedan bonusen betalades ut.

Vi kan höra i debatten att bonus-malus bara ger fördelar för storstadsborna. Men då missar man att det ofta är så att leasingbolag i storstäderna äger bilen och får bonusen, medan bilen kan användas någon annanstans i Sverige. Man missar också att vi med ökad försäljning av laddbara bilar skapar en begagnatmarknad för bilar på prisnivåer där många fler konsumenter har råd att köpa en laddbar bil. I dagsläget, när laddbara bilar fortfarande är dyra, är det positivt att företagen erbjuder sina anställda laddbara bilar och därmed tar en stor del av den stora värdeminskning som sker under de första tre åren. Det är under de första tre åren som malusen belastar bilen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Lyckas vi få en hög andel laddbara bilar nu kommer vi att ha många upp till tio år gamla laddbara bilar 2030 som fler bilköpare har råd med. Det är så vi måste tänka om vi vill förändra fordonsflottan och minska utsläppen.

Herr talman! Jag vill slutligen vända mig till dem som nu vill ta bort bonus-malus-systemet och pekar på att laddinfrastruktur och produktion av el och biobränslen är det man ska satsa på. De områdena är väldigt viktiga. Det håller jag helt med om. Men det blir samtidigt ingen förändring om det inte finns fordon som kan använda infrastrukturen och bränslena.

Jag vill till exempel peka på att Moderaterna för nästan ett år sedan sa att de ville skrota systemet och att de snart skulle presentera ett alternativt system. Jag väntar fortfarande på det förslaget. Vi liberaler är alltid beredda att lyssna på bra förslag.

Herr talman! Avslutningsvis ställer jag mig bakom utskottets förslag.

Anf. 106 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Talmannen var inte med tidigare under debatten. Jag har blivit lite förskräckt när jag har suttit och lyssnat på retoriken. Det har varit mycket klagande på reformen. Det talas om symbolpolitik. Vissa har sagt att det finns fel och brister utan att säga vad de felen och bristerna är.

Låt oss titta på effekten av bonus-malus. Vad har det fått för effekt? Det är rakt igenom en dundersuccé på alla möjliga sätt. Om vi tittar på ökningen som skedde av laddbara fordon under 2020 är det en ökning av 132 procent. Det motsvarar 32 procent av nybilsförsäljningen. Det är en väldigt stor ökning.

Jag som nu har hållit på med klimatpolitik ett antal år kommer ihåg att precis i början på regeringens tid vid makten, när vi tog över makten, rörde det sig om promillen eller enstaka procent som var laddbara fordon inom nybilsförsäljningen. Det har alltså skett en enorm ökning. Den har dessutom stegrats under 2020. I december månad var vi uppe på nästan hälften av alla nya bilar.

Det här gör att Sverige är bäst i hela EU vad gäller omställningen till en mer hållbar fordonsflotta. Det är vad högern kallar för symbolpolitik. I verkligheten är det väldigt effektiv kilmatpolitik.

Det beror på att det finns en inneboende logik i bonus-malus-systemet som gör att bonus-malus är väldigt effektivt. Det bygger på att man ger bonus till klimatsmartare bilar och tar in skattemedel från dem som släpper ut mycket. Med tiden ökar naturligtvis de klimatsmartare bilarna, vilket gör att man tvingas höja skatten på de smutsiga bilarna. Det i sig leder till ytterligare påskyndning av omställningen.

Detta är ett väldigt briljant system som väldigt många länder i EU har infört just för att det är effektivt och verkligen driver på förändringen. Denna dundersuccé hotas nu av delar av högern.

Först och främst skulle det få konsekvenser för klimatarbetet. Väldigt många av våra partier har skrivit under klimatlagen med mål till 2030. Det målet hotas om högerns politik går igenom.

Jag skulle vilja ägna några minuter till att förklara vad dessa förändringar betyder för vanligt folk. Det är människor på landsbygden och människor som kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop varje månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

De förändringar som Moderaterna och Sverigedemokraterna vill driva igenom innebär ett direkt slag mot de grupperna. Det innebär nämligen i praktiken att man tvingas ta in skattemedel från vanligt folk för att finansiera stora och törstiga suvar för rika storstadsbor. Det är konsekvensen av förslag som innebär att systemet går back och där man dessutom inte väljer att skärpa bonusen så att den är mer styrande.

Det som egentligen är ännu mer allvarligt - och nu talar jag på några års sikt - är att konsekvensen av att skrota systemet kommer att vara att vi får in färre elbilar och laddbara bilar i nybilsförsäljningen, vilket i ett senare skede slår hårt mot andrahandsmarknaden.

Det betyder att om vi skulle få igenom den politik som Moderaterna och Sverigedemokraterna driver får vi i stället en andrahandsförsäljning som innebär törstigare bilar. Det innebär att de som inte har råd med nya bilar kommer att behöva förhålla sig till en andrahandsmarknad där de tvingas köpa törstiga bilar, och med det kommer stora kostnader.

En elbil är i drift en tiondel så dyr som törstigare bilar, alltså bensin och dieselbilar. Det är landsbygden och de som inte har lika mycket pengar att röra sig med som kommer att behöva ta notan för Moderaternas och Sverigedemokraternas klimatpolitik.

Jag ska bara säga några ord om reformen och framtiden. Det är en helt central del av klimatpolitiken. Men den är en del av en helhet. Det är viktigt att konstatera. Det räcker inte med bara elektrifiering av transporterna. Vi behöver också jobba med de andra delarna.

Det handlar om ett transportsnålt samhälle. Här gäller det att öka möjligheterna till gång, cykel- och kollektivtrafik genom attraktiva satsningar på attraktiv kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik och hållbara priser.

Det handlar också om att förhålla sig till dagens fordonsflotta. Där behöver vi alternativa bränslen i större utsträckning för att fasa ut de fossila.

Först är det ett transportsnålt samhälle och hållbara bränslen. Den sista delen är elektrifiering, och på sikt är det den som är den stora och viktiga delen i detta.

Där är laddinfrastruktur, som flera har varit inne på, centralt. Regeringen har byggt ut ungefär 40 000 laddstolpar sedan den kom till makten. Det kan jämföras med 2 000 laddstolpar under åtta år med Alliansen.

Men elektrifiering av transporterna handlar inte bara om infrastruktur, utan det handlar väldigt mycket om vilka fordon som kommer att köras på våra gator i framtiden. Då är bonus-malus helt centralt.

Jag ska säga några ord om hur man kan utveckla bonus-malus framöver. Jag håller helt med dem som säger att det är för hattigt. De förändringar som har skett har kommit tätt inpå. Om jag fick bestämma skulle vi ha en tydlig plan fram till 2025 där vi gör flera förändringar successivt så att det blir en långsiktighet på marknaden.

Först och främst kommer malusen att behöva höjas ytterligare. Det råder det inget som helst tvivel om. Annars behöver vanligt folk stå för finansieringen. Det är oacceptabelt. Systemet ska vara självfinansierande. Vi behöver kort sagt höja malusen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Vi behöver också skruva på malusen. Den behöver vara smartare i sin utformning. Det innebär att de törstiga och stora bilarna som säljs i Djursholm och liknande behöver ta en extra kostnad. Om man nu ska köpa en stadsjeep som man ska köra runt med helt utan anledning ska man också betala extra för sig. De pengarna kan användas till bonus.

Bonusen är bra, men den kommer att behöva smalnas av, precis som Liberalerna har varit inne på. Vi behöver ha en tydligare klimatstyrning mot noll. Då behöver vi successivt smalna av den för att minska på utgifterna.

Vi behöver ställa krav på hybriderna. Om vi ska ha kvar hybriderna i systemet måste de också leverera klimatnytta. Då är det inte hållbart med en liten elmotor och en stor förbränningsmotor som innebär stora utsläpp. Vi borde ställa krav på att varje hybrid som säljs ska kunna gå på el och andra förnybara bränslen. Annars bör de inte få någon bonus.

Det här var några förändringar. Det finns en rad andra saker som man kan göra för att snabba på förändringarna ytterligare i omställningen och göra systemet ännu mer effektivt. Jag rundar av där och yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 107 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Ja, det stämmer som Lorentz Tovatt sa att det har uttryckts missnöje här i kammaren. Men det var inte klagomål, utan det var skoningslös kritik, inte bara från Moderaternas sida utan även från samarbetspartierna. Det finns så mycket fog för kritik mot detta förkastliga förslag att jag inte vet hur mina fyra minuter för replik ska räcka till.

Men jag ska börja med det där som Lorentz Tovatt benämnde "stora och törstiga suvar". Det finns inga sådana längre. Alla nya bilar som säljs har väldigt effektiva motorer och väldigt bra prestanda.

När ni pratar om malus för stora bilar slår ni mot handikappade - människor som är beroende av sina permobiler för att kunna ta sig till affären eller vart de vill. De får inte plats i en liten bil. Dessa människor straffbeskattar ni.

Detsamma gäller företagarna. Det finns inget alternativ till de lätta lastbilar som elektrikern, plåtslagaren och rörmokaren behöver. Dem bestraffar ni också så att svenska jobb går förlorade. Är detta ett förslag att vara stolt över?

För att inte tala om de bonusar som har betalats ut - 400 miljoner har bara 2019 gått till Norge för att vi har sponsrat den norska klimatomställningen. Jag tycker att klimathotet är globalt och ska bekämpas globalt, men jag tycker inte att svenska skattebetalare ska stå för Norges omställning.

Anf. 108 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Tack, Boriana Åberg, för inlägget! Först och främst ska jag bara rätta Boriana Åberg i två avseenden. Hon har helt fel när det gäller stora, törstiga bilar. Trenden bland malusbilar har varit motsatsen till det som Boriana Åberg påstår: Trenden när det gäller fossilbilar är att de blir tyngre och därmed törstigare. Sverige utmärker sig genom att ha väldigt stora och törstiga bilar, vilket tyvärr har att göra med att vi i Sverige har en bilbransch som har släpat efter i sin omställning; det gäller bland annat Volvo. Det är alltså raka motsatsen till det Boriana Åberg säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

När det gäller exporten ska jag vara tydlig: Vi är emot den typen av export. Om Boriana Åberg hade varit genuint besjälad av den frågan hade hon tittat på sin egen politik. Supermiljöbilspremien, som egentligen var alliansprojektets enda klimatförslag, var nämligen en katastrof i det avseendet. De flesta bilar som såldes skickades direkt till Norge. Men vi ska absolut åtgärda detta.

När jag har Boriana Åberg här uppe måste jag passa på att ställa de frågor jag lyfte i mitt anförande. Varför driver Boriana Åberg på för att vanliga skattebetalare ska betala bonusarna? Varför är det skattebetalarna som ska betala för att Borianas eventuella vänner i Djursholm ska kunna köpa stora, törstiga suvar? Varför är det skattebetalarna runt om i hela landet som ska betala för det? Varför är det inte malusbetalarna som ska göra det? Varför vill man ha ett underfinansierat system? Och varför vill man sakta in omställningen, vilket kommer att leda till att de som bor på landsbygden kommer att ha andra typer av bilar att välja på i framtiden och därmed mycket större kostnader för att ta sig till jobbet och för att köpa bränsle till sin bil? Varför vill Boriana Åberg göra detta?

Anf. 109 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Bagdad-Bob kunde inte ha uttryckt sig mer felaktigt. Om Lorentz Tovatt hade lyssnat på mitt anförande kunde han ha förstått vad jag menar. Jag har inte nämnt vare sig Djursholm eller något annat som skattebetalarna ska sponsra. Tvärtom - jag är alltid, i alla anföranden och i allt jag gör, väldigt mån om skattebetalarnas pengar.

Nyligen gjorde Peter Eriksson ett uttalande om det moraliserande partiet Miljöpartiet som verkligen stött landsbygdens invånare från sig. Han säger att man har lärt sig av detta och numera inte skuldbelägger människor som kör bil på landsbygden utan försöker framställa sig som en vän av landsbygden.

Ingenting kunde ha klingat mer falskt. För, Lorentz Tovatt, de där elbilarna som du prisar och som har många bra kvaliteter kräver laddinfrastruktur. Om du tittar i Moderaternas budget kommer du att se att Moderaterna satsar mer än regeringen på just laddinfrastruktur. Laddinfrastruktur kräver tillgång till el, något som Miljöpartiet konsekvent har motarbetat sedan, för att citera Lorentz Tovatt, "vi tog över makten" - detta hemska uttryck!

Ni har verkligen tagit makten över elförsörjningen i landet, och det har lett till att vi har elbrist, både för företag som vill expandera och för människor som vill värma upp sina hus. Ni har verkligen fördärvat för hela landet.

Anf. 110 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Problemet med Bagdad-Bob var att han dels ljög, dels hade fel. Åtminstone en av de sakerna passar väldigt väl in på Boriana Åberg. Jag får helt enkelt gå igenom detta så att Boriana Åberg förstår systemet.

De förändringar vi gör i bonus-malus syftar till att systemet ska bli självfinansierande. Vi smalnar av bonusen och höjer malusen. Boriana Åberg är emot båda de förändringarna. Det innebär att systemet kommer att bli kraftigt underfinansierat, sannolikt med miljardbelopp inom loppet av något år. Detta betyder att det är vanliga skattebetalare som ska betala för de törstiga hybridsuvar som nu säljs i Danderyd. Det är konsekvensen av Moderaternas politik, och det är detta man inte kan komma ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Det står Boriana Åberg fritt att driva en helt annan linje, men hennes parti har valt en linje som betyder att det är vanliga skattebetalare som ska subventionera törstiga bilar till eventuella moderater i Djursholm när de ska köpa bil. Detta blir konsekvensen.

Sedan något om skuldbeläggande. Jag skuldbelägger inte. Alla får köra bil exakt så mycket de vill. Jag har ingen värdering över huvud taget. Det jag vill är att de ska få ett alternativ. Jag vill att de ska kunna köpa hållbarare bilar i framtiden. Det är en annan konsekvens av Moderaternas förslag: De kommer inte att ha det alternativet i framtiden.

Konsekvensen av Moderaternas förslag blir att vi får färre elbilar på andrahandsmarknaden, vilket innebär att vanligt folk inte kommer att ha råd med sådana bilar. Då kommer de i stället att behöva köpa en fossilbil, som är tio gånger dyrare i drift än en elbil. Detta är kostnader som vanligt folk kommer att behöva hacka i sig om Moderaternas politik går igenom.

Detta är fakta; det är inget jag står och hittar på. Jag har rätt och Boriana Åberg har fel - så enkelt är det.

Anf. 111 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag tycker alltid att det är spännande att lyssna på Lorentz Tovatt i debatten och kan i all ödmjukhet konstatera att det här i kammaren just nu finns två före detta förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet från 90-talet. Vi var båda aktiva i miljödebatten på 90-talet och drev linjen om skatteväxling. Bonus-malus är en variant av skatteväxling, och som jag sa i mitt anförande är vi principiellt positiva till det. Men det finns saker i den modell vi har just nu som vi uppfattar som problem och som vi skulle önska att majoriteten tog med sig i sina funderingar.

Vi tror, rätt eller fel, att en del väljer att gå via hybridbilen för att sedan gå till elbilen. Med dessa nya förändringar försämrar vi för hybrid - det tror jag att vi är överens om - och vi förbättrar i någon mening för el. Som vi ser det riskerar detta att hindra denna kedja som vi båda önskar få till stånd.

En annan fråga som vi brottas med gäller de lätta lastbilarna. I systemet nu hamnar de i ett läge där de i någon mening räknas som tunga och dyra, men jämfört med andra lastbilar är de egentligen lätta och borde vara subventionerade. Det är alltså frågan om de ligger i rätt klass. Det är en fråga som vi har tagit upp i vår motion.

Sedan har vi husbilarna, som är ett faktiskt problem. Det är klart att en husbil är tung, men den körs nästan inga mil över huvud taget. Där ligger vi i Sverige beskattningsvis på en helt unik nivå jämfört med övriga Europa. Man kan naturligtvis tycka att en husbil bara är turistisk och inte nyttobaserad och så vidare, men detta att kunna ha semester har också med människors varande att göra.

Dessa saker behöver man titta på, herr talman.

Anf. 112 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för inlägget och för en del kloka synpunkter! Jag ska försöka resonera lite kring varje del av detta.

Först och främst ska jag säga att hybriderna är en del av övergången. Det kommer de också att vara de närmaste åren. I statistiken från förra året ser vi ganska tydligt att både hybrider och rena elbilar har ökat kraftfullt men att hybriderna har ökat väldigt mycket mer. När man gör förändringar av tekniken på marknaden krävs det att man är varsam och hänger med hela tiden. Min bild är att hybriderna har varit viktiga, men de är ofta ganska tunga och törstiga i sin förbränningsmotor. Parallellt med detta vet vi att elbilarna har fallit kraftigt i pris de senaste åren, och de stora premiärerna detta år gäller rena elbilar.

Marknadsutvecklingen har alltså gått ganska mycket snabbare än de flesta av oss trodde. Vi kan nu gå från att ha tyngden på hybrider till att förskjuta tyngden ned mot noll, det vill säga rena elbilar. Det tror jag är fullt möjligt. Flera av de nya elbilar som har premiär nu är det dessutom helt okej pris på. Det är naturligtvis fortfarande dyra bilar, men de har fallit ganska kraftigt i pris så att fler kan efterfråga dem.

Låt mig kort säga något om lätta lastbilar. Jag har hört att det finns en hel del synpunkter om detta. Jag kan bara konstatera att även här sker teknikutveckling. Åren 2020 och 2019 dubblerades andelen lätta lastbilar inom nybilsförsäljningen. Det är fortfarande från ganska låga nivåer, så det är inte en jättestor ökning totalt sett. Men även här kan vi se att det under året kommer stora premiärer på lätta lastbilar som är eldrivna och hybrider. Jag tror alltså att vi kommer att få se en positiv teknikutveckling även på det området.

Anf. 113 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om flera av de lanseringar som sker just nu. Jag och min fru har själva sålt en Toyota Landcruiser och funderar nu på att köpa en ren elbil.

Den stora problematiken som flera här redan har tagit upp är laddstolpsproblematiken, även om den ligger lite vid sidan av ämnet. Det handlar om känslan av avstånd och frågan om vi kan vara trygga med att det finns el när vi behöver den - hela diskussionen om laddstolpar, överföringskapacitet och hur vi skapar ett tryggt elsystem. Detta är en problematik som jag tror kommer att bli allt större, framför allt efter den här vintern.

I just den här frågan är vi, som jag uppfattar det, överens om att vi önskar en annan mix. Men när jag och min hustru har tittat på detta har själva infrastrukturen runt omkring varit en av våra bromsar, blockeringar och frustrationer.

Låt mig återkomma till en annan sak som jag tog upp i mitt tal. I till exempel Norge har man varit oerhört framgångsrik, och andelen elektrifierade fordon har ökat kraftigt, och så märker man att skatterna inte kommer in. Skattesystemet bygger ju egentligen på att man betalar ett slags kilometerskatt, fast den betalas vid pump. Den som kör mycket betalar för många kilometer, medan den som kör lite betalar mindre. Detta behöver vi också titta på.

Från kristdemokratiskt håll har vi vid flera tillfällen försökt lyfta fram detta. Vi har tagit upp det i två eller tre motioner redan. Det är inte bara bonus-malus man behöver titta på, så att mixen hamnar rätt - vi upplever tyvärr att den hamnar fel nu - utan man behöver också ha en infrastruktur, man behöver ha el, och man behöver ha en framtida mer rättvis beskattning. Vi är inte nöjda med det som regeringen levererar just nu.

Anf. 114 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Herr talman! Det var många olika delar i detta. Men jag kan säga att jag delar en del av Magnus Jacobssons synpunkter och farhågor.

Utbyggnaden av laddinfrastrukturen går väldigt snabbt. Den har accelererat de senaste åren. De senaste siffrorna är att vi har byggt strax under 40 000 laddpunkter via Klimatklivet. De uppgifterna har dock inte uppdaterats på ett år, så jag skulle tippa att det snart ligger på 50 000 laddpunkter. Detta är alltså på gång.

Vi har ett särskilt uppdrag till Trafikverket som handlar om att bygga laddinfrastruktur på vita fläckar. Klimatklivspengarna går inte alltid till områden där bristen är störst, utan de går mer brett, men här finns alltså ett särskilt uppdrag att titta på vita fläckar, där marknaden själv inte kan lösa utbyggnaden av laddinfrastruktur. Jag har ändå en förhoppning om att infrastrukturen kommer i kapp, i takt med att fordonsflottan justeras i en mer hållbar riktning.

Skattesystemet kan man prata länge om. Magnus Jacobsson och jag har ju haft en debatt om detta tidigare. Jag delar vissa av de farhågor och synpunkter som finns och som har förts fram av ganska många aktörer - forskare, branschen och så vidare - när det gäller att vi behöver ha någon typ av helhetsgrepp kring skatter på transportområdet. Vi kommer kanske att behöva fokusera mer på just avstånd.

Jag gillar ju att Magnus Jacobsson föreslår att vi ska börja med den tunga trafiken. Tyvärr stoppade ju hans parti och andra partier detta under förra mandatperioden. Vi ville ju gå vidare med exakt ett sådant system, som skulle syfta till att också ha avståndsbaserade skatter för att kunna täcka in de utländska åkare som kör, oftast med dåliga fordon, och sliter på våra vägar. Det är alltså en bra start.

Anf. 115 Eric Westroth (SD)

Herr talman! I går kunde vi i en artikel se att elbilsförsäljningen saktar ned. Det var minus 8 procent i januari, och förmodligen blir det ännu mer i februari. En av orsakerna är förmodligen det förändrade förmånsvärdet för tjänstebilar. En annan orsak är också ryckigheten i regeringens fordonspolitik, som enligt samma artikel åtnjöt ett väldigt lågt förtroende.

Bonus-malus-systemet är ju ett system som ska minska utsläppen från transportsektorn. Helst vill ju regeringen att man ska åka elbil, då det är de som har de högsta premierna. Ledamoten Tovatt talade om suvarna i Djursholm. Men hur ser det egentligen ut med priserna på dessa bilar?

Jag var själv inne hos en återförsäljare av svensktillverkade bilar häromveckan. Hans billigaste elbil betingade ett pris på 709 000 kronor. Den billigaste varianten av samma modell var en bensindriven sådan. Den kostade 285 000 kronor. Elbilen var alltså drygt två och en halv gånger dyrare.

Tanken med det nya bonus-malus-systemet är att den som köper elbilen för 709 000 kronor kommer att få en skattesubvention på 70 000 kronor samtidigt som den som inte har råd med en elbil eller inte kan ha en elbil får köpa den billigare bilen och se skatten på denna öka med 38 procent och under tre år få betala en årsskatt på drygt 8 500 kronor. Det är alltså en straffskatt på drygt 25 000 kronor, fördelat på tre år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Jag skulle vilja höra hur ledamoten Jens Tovatt ser på bonus-malus-systemet utifrån ett fördelningsperspektiv. Vi skattesubventionerar dyra, lyxiga elbilar samtidigt som vi straffbeskattar inte bara nya suvar utan också de billigaste bilarna.

Anf. 116 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Detta är uppenbarligen anekdotisk bevisföring. Eric Westroth hänvisar till en bilhandlare. Då har han inte hängt med i prisutvecklingen när det gäller laddbara fordon och elbilar de senaste åren. Det kommer premiär efter premiär på bilar som är betydligt billigare. Det är alltså en ganska märklig beskrivning av verkligheten som Eric Westroth gör.

Sedan är det ett märkligt resonemang. Om man tycker att något är för dyrt, ska man då göra det ännu dyrare? Det är ju konsekvensen av Sverigedemokraternas politik. Ska vi försena omställningen? Ska vi inte stimulera den klimatsmarta tekniken bara för att det är dyrt? Då blir ju konsekvensen att det inte blir någon omställning.

Nu tror jag i och för sig att det är ett medvetet val från Sverigedemokraterna. Man har ju haft en rad klimatförnekande uttalanden under alla dessa år. Man kanske kalkylerar med den risken: att det helt enkelt inte blir någon omställning.

Låt mig också kommentera den andra aspekten: fördelningspolitiken. Det var det jag tog upp i mitt anförande. Moderaternas och Sverigedemokraternas politik leder till att vanligt folk får ta smällen av politiken. Konsekvensen, om man gör som Sverigedemokraterna vill, är att just vanligt folk kommer att stå där om tre år, när bilarna kommer ut på andrahandsmarknaden. När leasingperioden är över och bilarna kommer ut på andrahandsmarknaden är det vanliga människor som får köpa dessa bilar, som är lite billigare när de är begagnade. Då kommer de att ha en tio gånger högre bränslekostnad. Det är konsekvensen. Vanliga människor behöver alltså betala tio gånger mer för att ta sig till jobbet än om vi nu kan stimulera fram hållbara bilar som inte drivs med fossila bränslen.

Anf. 117 Eric Westroth (SD)

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag tyckte att en svensktillverkad bil var en relevant jämförelse. Naturligtvis finns det billigare bilar, men den relativa prisskillnaden finns där. Nu säger Bil Sweden att prisskillnaden mellan en laddbar bil och en fossildriven bil kommer att jämnas ut år 2025.

Men en annan fråga som har tagits upp här gäller en hantverkare som behöver ha en transportbil i sin yrkesutövning. Hantverkaren har kanske en vanlig folkabuss. Hantverksbilar slits ganska hårt, och när hantverkaren behöver ersätta sitt fordon med ett nytt har hantverkaren inget bonusalternativ utan är i stort sett hänvisad till fossildrivna fordon. Efter ett fordonsbyte kommer alltså hantverkaren att få en skattehöjning med drygt 4 000 kronor och en årlig skatt på runt 20 000.

Det är ganska många timmar som en hantverkare måste fakturera enbart för att tjäna ihop till fordonsskatten på sin nya bil.

EU har beslutat, som jag berättade tidigare, om möjligheten för medlemsstater att höja totalvikten för eldrivna lätta lastbilar till 4 250 kilo i stället för 3 500 för att man ska kunna ha lite last i bilen förutom batteriet. Denna möjlighet har, som jag sa, fastnat någonstans i den svenska lagstiftningen. Därför finns inte de fordonen i Sverige än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt och för-enklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet

Jag vet att MP kanske inte har så mycket till övers för småföretagare. Men innan man höjer straffskatten på fordon där det inte finns något motsvarande bonusalternativ vill jag fråga ledamoten Tovatt om inte han tycker att det hade varit bättre att vänta med sådan lagstiftning tills man hade höjt totalvikten på eldrivna lätta lastbilar.

Anf. 118 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Tack, Eric Westroth, för replikskiftet! Man kan se på teknikutveckling på olika sätt. Man kan se det som något statiskt, som att saker bara är som de är och att det sedan plötsligt ploppar upp ny teknik. Det är oftast inte så det går till, utan det krävs oftast att det ställs krav på olika sätt. Det införs skatter. Det driver sedan en marknad till att ta fram en ny teknik och att göra den tekniken billigare. Det är så det brukar gå till, och det är faktiskt exakt så det just nu går till även inom fordonsflottan och även när det gäller lätta lastbilar.

Som jag sa i ett tidigare replikskifte har andelen laddbara lätta lastbilar först dubblerats år 2019, sedan dubblerats igen år 2020. Den kommer sannolikt att dubbleras även i år. Flera stora premiärer på marknaden gäller just laddbara lätta lastbilar.

Mycket av detta beror på att vi har politik för att styra i denna riktning, dels EU-politik, dels bonus-malus.

Sedan noterar jag att jag inte fick något svar från Eric Westroth på mitt resonemang. Jag tycker ändå att det är värt att komma ihåg att vad vi gör på den svenska fordonsmarknaden i dag får konsekvenser för dem som köper bil på andrahandsmarknaden om tre år.

Här är Moderaterna och Sverigedemokraterna svaret skyldiga. Varför ska vi stimulera fram en fordonsflotta som är törstigare? Varför ska vi stimulera fram en fordonsflotta som innebär att de som inte har mycket pengar i plånboken, de som bor på landsbygden, de som är beroende av sin bil och de som har långt till sitt jobb ska får köpa bilar som är törstigare och därmed mycket dyrare i drift? Det är, återigen, tio gånger dyrare att köra med en fossilbil från sitt hem till sitt jobb än att köra med en elbil.

Det är detta som jag tycker mycket kokar ned till, klimatmässigt men också fördelningspolitiskt: att vi måste hjälpa dem som verkligen behöver det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 mars.)