Förskolan

Anf. 85 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Svensk förskola är något vi kan vara stolta över. Många utländska delegationer kommer hit för att titta på hur vår förskola fungerar.

Alliansregeringen stärkte förskolans roll genom att göra den till en egen skolform. Med målmedvetna satsningar stärktes kvaliteten, inte minst pedagogiskt. Det är en utveckling som vi ska vara rädda om.

Den viktigaste förutsättningen för att säkerställa kvalitet är att det finns utbildade förskollärare som kan ansvara för den pedagogiska kvaliteten och utvecklingen. Det är redan i dag brist på förskollärare. Och enligt Skolverkets prognoser kommer det att bli värre. Det behöver utbildas fler förskollärare, och de som i dag jobbar i förskolan måste känna att det är attraktivt att arbeta kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Förskollärare borde ha möjlighet att blir förstelärare. Det skulle höja statusen och locka fler till yrket. Det skulle även vara ett sätt att få befintliga förskollärare att stanna kvar i yrket eftersom de kan känna att det finns möjlighet att göra karriär.

Förskollärarnas kompetens behöver också stärkas. Det är inte minst viktigt för att stärka läroplanens inslag av matematik, naturkunskap och teknik. Förskollärarnas möjligheter och kompetensutveckling måste därför stärkas, och Förskolelyftet behöver permanentas och kompletteras med digital kompetens.

I dag finns ingen kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare. Vi moderater vill att en sådan ska införas, för att underlätta för människor som vill skola om sig till förskollärare. Vi måste ta till vara dem som är intresserade av att jobba i förskolan.

Fru talman! I den utvärdering av förskolan som Skolinspektionen har gjort och som presenterades förra året framkommer att kvaliteten skiftar mellan förskolor. Förskolan är inte likvärdig.

Skolinspektionen är ansvarig för tillsyn av kommunala förskolor. I praktiken innebär det att de gör få fysiska besök på förskolor vid sina kommuninspektioner. De intervjuar ofta ett urval av föräldrar och personal men besöker sällan själva verksamheten. När det gäller fristående förskolor är det kommunerna som ansvarar för tillsynen. Skolinspektionen har i utvärderingar konstaterat att kommunernas tillsyn är av varierande kvalitet.

Vi moderater anser att det är viktigt att kvaliteten i förskolorna följs upp. Om man menar allvar med att vilja ha en likvärdig förskola måste även uppföljningen fungera på ett likvärdigt sätt över hela landet, oavsett vilken huvudman som bedriver verksamheten. Vi anser att det behövs en översyn av hela systemet för tillsyn av förskolor, för att säkerställa att alla barn har tillgång till en förskola av hög kvalitet.

Fru talman! Förskolan utgör ett viktigt första steg i utbildningssystemet. I och med den nya läroplanen stärktes fokuset på lärande. Vi moderater anser att det uppdraget bör stärkas ytterligare genom att förskolan får mätbara kunskapsmål.

När barnen går vidare till förskoleklass är det viktigt att överlämningen sker metodiskt för att garantera att de nya lärarna redan från dag ett känner till barnens behov och förutsättningar. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram ett stöd för att kvalitetssäkra överlämningen mellan förskola och förskoleklass.

Förskolans uppgift är att lägga grunden inför skolstarten. Det spelar särskilt stor roll för barn som kommer från studieovana hem. I min hemkommun har man utökat tiden i förskolan för barn som har föräldrar som är arbetslösa. Det är ett sätt att säkerställa att barn från mer socioekonomiskt utsatta hem får bättre förutsättningar att klara skolan. Vi moderater vill att barn till föräldrar som står utanför arbetsmarknaden ska få mer tid i förskolan. Vi vill utöka rätten till förskola till 30 timmar i veckan för barn vars föräldrar får långvarigt försörjningsstöd eller är arbetslösa.

Barn till nyanlända är en annan grupp som har särskilt stort behov av en förskola av hög kvalitet som kan arbeta med språkutveckling. Riksdagen har redan gjort ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att undersöka hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas. Förskolan fyller en särskilt viktigt roll för de barn som inte talar svenska eller som har föräldrar som inte är svensktalande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi moderater står naturligtvis bakom alla våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 4.

Anf. 86 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Vi stöder självklart samtliga 12 reservationer från Sverigedemokraterna. Men jag vill yrka bifall särskilt till reservationerna 4 och 14.

Vi debatterar i dag förskolan och de sextiotalet inkomna motionerna på området. Ämnen som berörs är bland annat förskolans inriktning och kvalitet, deltagande i förskola samt annan pedagogisk verksamhet. Något som vi däremot inte berör i tillräcklig utsträckning i dag men som vi behöver återkomma till är arbetsmiljön och arbetsvillkoren för alla anställda inom förskolan runt om i landet. Jag tänker främst på det så kallade Förskoleupproret och de tusentals vittnesmål som berättar om en fullständigt ohållbar vardag.

Även om vi inte berör det i tillräcklig utsträckning just i dag vill jag sända en hälsning till alla personer som ligger bakom upproret: Vi hör er. Vi ser er. Vi tar del av era historier. Och ni har mitt ord på att jag som politiker kommer att göra vad jag kan under mandatperioden för att förbättra er situation.

Såväl SD som M, KD, C och L talar om en obligatorisk språkförskola i någon form i de motioner vi avhandlar i dag. I motionen Reformagenda för Sverige från bland andra C och L kan man till exempel läsa att "inga barn ska börja grundskolan utan att kunna svenska". Därför föreslog C och L tillsammans med M och KD införande av en obligatorisk språkförskola för nyanlända.

I Sverigedemokraternas motion på området står det att "många barn med utländsk härkomst växer upp i våra utsatta områden utan att ta del av den svenska kulturen, våra svenska värderingar och vårt sätt att leva". Sverigedemokraterna vill därför "att de barn som växer upp i utsatta områden med två utländska föräldrar från tre års ålder obligatoriskt ska gå i förskola".

SD, M, KD, L och C är alltså överens om att en obligatorisk språkförskola ska införas. Vi har en majoritet i Sveriges riksdag. Men sedan finns också januariöverenskommelsen.

Moderaterna och Kristdemokraterna står fortfarande bakom den gemensamma motionen. Vi i Sverigedemokraterna har valt att ställa oss bakom den och yrka bifall till reservationen. Centern och Liberalerna backar däremot från sin egen motion med hänvisning till att man avser att genomföra förslaget i enlighet med den sakpolitiska januariöverenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Den enda trösten här är att förslagen trots allt är relativt lika, i alla fall på papperet. Men de är uppenbarligen så pass olika att C och L bedömer att de inte kan yrka bifall till sin egen motion och sin egen politik. Jag återkommer till varför jag anser att den nuvarande regeringens politik för förskolan inte är rätt väg att gå.

I den fria lek som ska dominera förskolan tränar sig barnen på social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Att barnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad skolstart. Vi tycker att man i stället för att erbjuda modersmålsundervisning till barn med utländsk härkomst ska satsa dessa resurser på extra träning i svenska språket. Det är ju det svenska språket barnen ska lära sig för att fungera i samhället och kunna skaffa sig ett arbete i vuxen ålder.

Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration. Utan ett godtagbart språk är chanserna att lyckas i samhället tyvärr väldigt små. Därför vill vi att samtalsspråket på våra förskolor ska vara svenska. Vi vill också att alla som anställs i våra förskolor ska tala godkänd svenska för att erhålla anställning.

Redan i dag står det inskrivet i skollagen att den som bedriver pedagogisk verksamhet på en förskola ska ha minst en utbildad förskollärare. Trots det förekommer det att förskolor helt saknar utbildad personal. Det är inte acceptabelt. Sverigedemokraterna vill därför att Skolverket och SKL utformar nationella riktlinjer med krav på Sveriges kommuner att vidta åtgärder mot de förskolor som inte följer skollagens bestämmelser gällande kompetens. Men vi kan konstatera att en majoritet i denna kammare tyvärr inte anser att förskolor utan utbildad personal är ett tillräckligt stort problem för att man ska agera.

All undervisning och planerad verksamhet i förskolan ska vara evidensbaserad, eller som minst inte strida mot tillgänglig evidens och beprövad erfarenhet. Det innebär att vi inte vill att förskolan bedriver genusstyrande verksamhet. Detta innebär självklart inte att vi ska tvinga in barn i könsstereotyper utan att vi låter barn utvecklas i den riktning som faller dem naturligt.

Inte heller ska politiska trender eller aktuella flugor få genomslag i förskolepedagogiken. Partipolitik ska utövas i de demokratiska arenor vi har för detta, vilket inte är förskolan.

Tidningen Världen idag är en rikstäckande och politiskt obunden nyhetstidning på kristen grund. Tidningen har bland annat nominerats till Stora journalistpriset och har även vunnit Guldspaden. De flesta ledamöter här i kammaren är nog bekanta med den eftersom vi erhåller den i våra postfack ungefär tre gånger i veckan.

För omkring sex månader sedan publicerade tidningen en artikel efter att en anställd barnskötare hade slagit larm. Den handlade om en förskola i Sydsverige där alla barn ska benämnas "hen". Vidare slänger man Astrid Lindgren-böcker, och pojkar pressas att bära klänning.

Droppen för barnskötaren i fråga var när en flicka, efter att ha benämnts "hen" i flera månader, ställde frågan: Är jag en flicka eller en pojke? Barnskötaren besvarade frågan, trots att hon inte fick, och sa: Du är en flicka.

I barnböckerna på förskolan hade "han" och "hon" strukits över med Tippex och ersatts med "hen". Man slängde Pippiböcker för att det inte fanns några könsneutrala personer i dem. Dockor, bilar och tågleksaker åkte ut. Där fanns endast leksaker som till exempel lego eftersom dessa inte ansågs falla inom ramen för en viss könsnorm. Mamma och pappa ska benämnas "förälder", och man bytte ut ord som "snögubbe" och "jultomte" till könsneutrala benämningar som "snöfigur" och "julperson".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

När man ställer sig frågan hur detta vansinne har kunnat uppstå behöver man tyvärr inte gå längre än till exempelvis det pressmeddelande som regeringen inför förändringen av läroplanen för grundskolan sände ut. Man skrev: "Regeringen ändrar också i läroplanen så att begreppen barn och elever används - i stället för begreppen flickor och pojkar." Vidare ska barn få lära sig att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

I läroplanen för förskolan kan vi läsa att förskolans arbetslag ska utmana barnen att inte göra könsstereotypa val. I stället för ett jämställdhetsarbete som ger barn lika möjligheter ska pedagogerna i förskolan alltså kliva in och påverka barnens lek och beteende.

Vidare kan det faktum nämnas att regeringen vill att 15-åringar ska kunna genomgå könsbyte utan vårdnadshavarens samtycke eller delaktighet, något som tack och lov har fördömts av Lagrådet.

Jag skulle kunna fortsätta med exempel. De tar tyvärr inte slut. Detta är anledningen till att jag är mycket kritisk till att regeringens politik är den linje som tack vare januariöverenskommelsen ska råda i förskolan när det egentligen finns en majoritet för en helt annan inriktning.

Artikeln som jag hänvisar till är således mycket upprörande att läsa men tyvärr inte speciellt förvånande. Jämställdhet handlar om att vi ska ha samma möjligheter och samma rättigheter, oavsett kön, vilket redan finns lagstadgat. Om vi i stället för att sträva efter könsneutralitet accepterar varandras olikheter kan vi använda våra olika egenskaper för att komplettera varandra och samarbeta. Det är jämställdhet på riktigt.

Jag vill avsluta med en retorisk fråga till kammaren: Kommer ni ihåg när vi var små och gick i förskolan och mådde dåligt för att vi inte hade könsneutrala leksaker?

Det gör inte jag heller.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb, Patrick Reslow och Robert Stenkvist (alla SD).

Anf. 87 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag har ett par frågor. Det gäller först tillagningskök. Jag har ett långt förflutet ute i en kommun och är nyfiken på hur mycket Sverigedemokraterna har avsatt för detta. Har Sverigedemokraterna någon som helst aning om vad det kostar om man bygger om ett mottagningskök till ett tillagningskök? Hur ser finansieringsförslaget ut?

Det här är ett väldigt populistiskt och trevligt förslag som man kan hålla med om. Det låter jättebra, men det är inte mycket värt om det inte finns pengar avsatta. Jag kan garantera att kommunerna själva inte har medel tillgängliga så att de kan genomföra en sådan omfattande ombyggnation av alla sina förskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Jag har en annan fråga som handlar om evidens, vilket ledamoten talade sig väldigt varm för när det gällde bristen på evidens avseende genuspedagogik.

Ledamoten tog upp modersmålsstödet i förskolan. I era motioner står det "modersmålsundervisning". Denna benämning stämmer inte riktigt, för modersmålsundervisning i egentlig mening förekommer inte i förskolan. Däremot har barn rätt till stöd för att utveckla sitt modersmål. Det finns oerhört mycket forskning som pekar på att om man inte utvecklar sitt eget modersmål först är det väldigt svårt att lära sig ett annat språk. Evidensen för att i förskolan få stöd för sitt eget modersmål är väldigt stark. Det verkar ni i detta hänseende välja att bortse från.

Anf. 88 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för det första replikskifte jag har i min karriär som politiker i Sveriges riksdag!

Vad gäller tillagningskök har jag tyvärr inte siffrorna framför mig och kan därför inte ge dig några exakta kronor och ören. Jag har dem inte med mig. Sverigedemokraterna har ett stimulansbidrag till kommunerna så att de ska ges möjlighet att påbörja detta arbete. Det handlar helt enkelt om ett samarbete mellan riksdag eller staten och de lokala förskolorna och kommunerna för att de ska kunna genomföra detta.

Det rör sig om lite olika summor för att ställa om ett kök. Det beror på förutsättningarna från början. Det kan röra sig om alltifrån 100 000 och uppåt. Det är väldigt olika från fall till fall. Vi satsar till en början en stimulanspeng för att de ska kunna påbörja detta. Sedan får vi löpande se hur det utvecklas. Kanske behöver vi satsa mer, eller så räcker pengarna och blir till och med över.

När det gäller modersmålsundervisning eller modersmålsstöd finns det enligt mig lika mycket studier som pekar åt det andra hållet och att det inte ger någon direkt effekt. Det beror lite grann på hur man tittar på det. Det finns såklart forskning som stöder detta, men det finns också forskning som säger att det inte ger någon direkt effekt.

Anf. 89 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Som jag trodde är förslaget om tillagningskök ett slag i luften och ren populism. De flesta kommuner runt Stockholm, som jag kommer ifrån, kämpar för att klara av att erbjuda förskoleplats i tid, det vill säga bygga ut antalet förskoleplatser. Ett stimulansbidrag på 100 000 per kök för att ställa om tror jag till att börja med är lågt räknat. Uppskattningen av vad detta kommer att kosta är inte realistisk. Dessutom är frågan om man ska prioritera förskoleplatser eller tillagningskök. I vissa fall kan maten i större kök ha bättre kvalitet. Att det alltid är bäst med tillagningskök är en floskel.

Jag vill gärna höra av Michael Rubbestad vilken forskning som har kommit fram till att det inte är viktigt att ha modersmålsstöd och att inte lära sig sitt modersmål först. Kan Michael Rubbestad ge namnet på någon forskningsrapport eller någon forskare som har kommit fram till detta?

Anf. 90 Michael Rubbestad (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Tack för detta, Maria!

Det kan börja vid 100 000. Det kan såklart också bli betydligt dyrare än så. Det är extremt varierande från fall till fall. Man kan heller inte se på bara Stockholm, som är ett enskilt exempel. Förutsättningarna är olika beroende på var man befinner sig i landet. Det kan också handla om olika avstånd mellan förskolorna. Se bara på Vilhelmina kommun, som är, tror jag, 32 mil bred. Det är ganska långt mellan de olika förskolorna.

Vi riktar ett första stimulansbidrag och får sedan se hur det faller ut. Därifrån kan vi utveckla det. Men vi måste börja någonstans. Vi tror nämligen på idén om tillagningskök.

Vad gäller forskningen kan jag inte här och nu ge dig några konkreta namn. Men om du är intresserad, Maria, kan jag självklart ta fram konkreta exempel och återkoppla. Jag fortsätter gärna diskussionen vid ett senare tillfälle.

Anf. 92 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Till en början vill jag säga att vi såklart står bakom alla våra motioner, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation nr 2.

Det gläder mig väldigt mycket att kunna stå här i Sveriges riksdag och debattera förskolan. Det finns knappt något som är viktigare för våra barns välmående och deras långsiktiga utveckling.

Det är där vi vill börja. Vad innebär egentligen den långsiktiga målsättningen för barnen i förskolan? Det är självklart att de ska må bra. De ska vara trygga. De ska kunna bygga den framtid de själva vill ha. De ska lära sig att bygga utifrån egna förutsättningar och den egna viljan, inte utifrån andra människors krav. Därför är olika typer av pedagogik som stärker människor att kunna se olika perspektiv väldigt bra även i förskolan.

Det som vi har särskilt fokus på från Centerpartiets sida är att vi vill bygga ut förskolan, så att fler kan få bättre förutsättningar. Det är väldigt viktigt. Nu kommer jag från Malmö, men vi ser även på många andra ställen i landet att det finns oerhört många barn i vårt samhälle som inte får de chanser som andra barn har. Det gäller särskilt i våra utanförskapsområden. Vi ser också i utanförskapsområdena att det är bland de barn som kanske behöver förskolan och den pedagogiska utvecklingen som absolut mest som det är "færrest" som faktiskt tar del av den. Det är någonting som vi i Centerpartiet har särskilt fokus på.

Därför vill vi bygga ut förskolan, så att inte minst de barn som inte har samma tillgång till det svenska språket där hemma får bättre förutsättningar framåt i livet. Det är ju barnen som förskolorna är till för och inte samhället. Det får vi inte glömma i våra diskussioner här.

Om vi ska ge alla barn förutsättningar att bygga sin egen framtid innebär det i dagens samhälle att de måste få förutsättningar för att skaffa sig en utbildning. I dag är det väldigt många som hoppar av grundskolan eller gymnasiet. Vi måste skapa en grund för att klara grundskolan för alla barn. Där är förskolan oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Något annat som vi särskilt vill fokusera på från Centerpartiets sida är språkets roll i grundskolan. Den måste byggas in i förskolan i ännu större omfattning än i dag. Därför vill vi införa en obligatorisk förskola för barn som kommer hit tillsammans med nyanlända. Det är avgörande att inget barn börjar skolan utan att kunna prata svenska. När de inte kan det blir det mycket svårare att klara grundskolan. Att så många hoppar av skolan hänger kraftigt ihop med att många kommit till landet i ung ålder.

Bland dem som kommer till Sverige före skolåldern är det i dag 85 procent som får behörighet i skolan. Det är kanske bättre än man hade kunnat förvänta sig, men det är mindre än bland dem som är födda i Sverige. Det kan inte accepteras. Om man har kommit till Sverige innan skolan börjar borde man få samma möjligheter att klara skolan. Därför vill vi att fler ska få språkstöd i förskolan. Hur det ska utformas får vi såklart komma tillbaka till i de vidare diskussioner som ska föras bland annat med regeringen.

Det är avgörande att vi har en hög kvalitet i skolan och att det blir ett ställe där fler människor vill jobba. Detta hänger såklart ihop. Har personalen en arbetssituation som inte är trygg och där barngrupperna är för stora blir det oerhört svårt att skapa en trygg situation för varje enskilt barn, vilket är grunden för att barnet ska känna att det är på en bra plats. Därför vill vi se över resurserna. Vi vill ha mindre grupper. Det är en del av de avtal vi nu har skapat i samråd med regeringen, och vi ser fram emot att få genomföra detta. Det ska också avsättas pengar till bättre lärmiljöer, så att det blir en stimulerande miljö.

Det handlar inte bara om att det finns pedagoger för de små barnen. Det handlar också om att den vardag de lever i ska vara stimulerande för dem. Det ska vara en trevlig plats. Vi som har tillbringat mycket tid i förskolan med våra egna barn de senaste åren har sett att det finns oerhört stora skillnader mellan förskolor. Det är många förskolor som inte har en miljö där barnen får den kreativa utmaning som de skulle kunna ha. Detta vill vi också utveckla. Det avgörande för oss är att vi får en förskola där varje barn kan utvecklas utifrån sin egen personlighet, känna sig trygg och få en grund för en bra framtid.

I dag saknas det resurser i förskolan. Därför har vi avsatt större resurser i och med våra avtal med regeringen. Vi vill dessutom ge varje kommun större frihet att se över maxtaxan. När det saknas resurser kan det vara så att några av de människor som tjänar mest skulle kunna bidra mer till förskolans utveckling. Det hoppas vi att vi kan få stöd för.

Med det tackar jag för mig och skickar en särskild tacksam tanke till all personal som arbetar i landets förskolor och ger barnen en trygg vardag.

(Applåder)

Anf. 93 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag ska erkänna att jag ändrade lite grann i ordningen i mitt anförande när jag hörde den mycket provocerande - men vanligt förekommande - sverigedemokratiska retoriken från talarstolen.

Det ställdes en fråga från Sverigedemokraternas företrädare om huruvida det är någon som har saknat genuspedagogiken. Ja, uppenbarligen. Om man har följt nyheterna de senaste fem, sex, sju, åtta åren har man kunnat se att det är sverigedemokrater som har missat genuspedagogiken. Hade vi haft genuspedagogik i förskolan kanske ni inte ens hade tagit plats i dagens riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

När det gäller modersmålsstöd i förskolan undrar jag om det finns en enda forskningsrapport - ni får gärna citera - som visar att barn som inte kan sitt eget modersmål skulle lära sig svenska bättre än barn som lär sig sitt modersmål samtidigt eller först.

Det blir också väldigt provocerande när en representant för ett parti med företrädare som kallar människor för "horor" på gatorna, kallar människor för "babbar" eller hänger ut kvinnor på Flashback och uppmanar människor att våldta dem står i den här talarstolen och talar om att genuspedagogiken inte är viktig. Uppenbarligen är den det.

Innan jag går vidare med mitt anförande yrkar jag bifall till vår reservation nr 15.

Den målmedvetna satsningen på förskolan i Sverige har gjort att den internationellt sett intar en särställning vad gäller omsorg, tillgänglighet, kvalitet och pedagogisk utveckling. Dagligen kämpar förskolans personal, med en stor majoritet kvinnlig personal, för att se till att upprätthålla den särställning som svensk förskola har. Men förutsättningarna är inte alltid de bästa för vare sig personalen eller barnen. Jag skulle därför vilja lyfta fram några områden där det behöver ske en förändring.

Förskolan är det första steget i barnens livslånga lärande. Förskolan påverkar barnen i deras självidentitet och uppfattning om vad flickor och pojkar är, får och kan göra. Könsmaktsstrukturer handlar inte bara om hur pojkar och män uppfattar flickor och kvinnor utan också om hur de uppfattar sig själva. Kunskaperna i förskolan om hur könsroller skapas och upprätthålls bör breddas och fördjupas.

Vänsterpartiet menar inte att det endast är fler lagar som behövs. Det behövs också mer kunskap i alla delar av förskolan, såväl hos barnskötare och förskollärare som hos ansvariga rektorer, administratörer och politiker. Det handlar både om genuskunskap och om handledning i hur kunskapen omsätts i det praktiska dagliga pedagogiska arbetet. Det är ett långsiktigt arbete som ständigt pågår och inte kan väljas bort.

Av skollagen och läroplanens uppdrag samt av det professionella åtagandet följer en skyldighet att ge varje barn möjligheter att utveckla alla sina färdigheter utan att hindras av traditionella könsmönster. Det handlar också om att sprida och ge möjligheter att ta del av det goda arbete som kommit igång på flera håll i landet. Det är viktigt att alla huvudmän, anställda och föräldrar får kunskap om läroplanens bestämmelse om jämställdhet i förskolan och att enskilda förskolor omfattas av detta.

Jag skulle vilja citera ett utdrag från en text av förskolläraren Elizabeth: "Jag älskar mitt jobb. Ändå kan jag ibland fråga mig vad i hela friden jag gör där, varför jag inte redan för länge sedan flytt fältet. Men jag vet att jag är kvar för att jag brinner starkt för det jag gör när jag är där och för att jag lever på ett hopp om bättre förutsättningar. - - - Likt spelpjäser i ett maktspel arbetar jag tillsammans med mina kollegor vidare. Mot dåliga löner och alla odds fortsätter vi, allt i hopp om att någon över oss i sista stund kan rädda det sjunkande skepp vi befinner oss i. Med de barn som ska bli vår framtid."

Många andra av de lärare som nu är engagerade i Förskoleupproret instämmer i detta. Förskoleupproret består av pedagoger i förskolan som kämpar för bättre förutsättningar i förskolan. De vill ha mindre barngrupper, högre personaltäthet, planeringstid samt mindre kringuppgifter. Förskoleupproret lyfter även fram frågor om buller i förskolan, bristande resurser och arbetsmiljön i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Personalen i förskolan arbetar i allt större barngrupper. Det har blivit fler barn i förskolan med allt längre vistelsetider, samtidigt som personalen har allt fler uppgifter som ska hinnas med, såsom administration, disk, städning, tvätt och andra sysslor. Vi har en läroplan som ska följas, med allt större krav på den pedagogiska verksamheten och på dokumentation. Samtidigt ska personalen finnas där för alla barn och se till att varje barns individuella behov tillgodoses. Det finns dessutom i dag inga regleringar för hur stora barngrupperna får vara.

Fru talman! Många pedagoger i förskolan kan vittna om en hög ljudnivå. Ljudnivån är så pass hög att pedagogernas hörsel tar skada, och hörselnedsättning som tinnitus är vanligt förekommande. Dessutom är det en stressfaktor för både barn och personal. Många barn går i dag i förskolan i alldeles för små lokaler, vilket leder till både onödiga konflikter och hög ljudvolym.

Ett citat från Arbetsmiljöverket: "Höga ljudnivåer på förskolan är ytterligare ett arbetsmiljöproblem som drabbar både vuxna och barn. Ett forskningsprojekt från Umeå, där 17 förskolor ingick, visade att ljudnivån inom förskolan ligger över 70 decibel i snitt under en arbetsdag, vilket är mycket tröttande och kan skapa stressreaktioner. Det är samtidigt en varierande ljudbild med plötsliga toppar i form av skrik, slammer, omkullvälta stolar och bullriga leksaker. Det är inte ovanligt att personal drabbas av ljudtrötthet, tinnitus och stress."

Med dagens bristande resurser till förskolan saknas det ofta pengar till vikarier, material och utflykter. Vikarier sätts ofta inte in vid sjukdom eller semester, utan då blir det upp till dem som arbetar i förskolan - som redan har hög arbetsbelastning med höga ljudnivåer och för stora barngrupper - att själva lösa situationen. Personalen i förskolan förväntas dessutom kunna ge barnen det stöd de behöver utan att få extra resurser, handledning eller utbildning.

Vad leder detta till? Självklart leder det till höga sjukskrivningstal på grund av stressrelaterade problem. Frågan är vad som kostar samhället mest i slutändan - välfärdsarbetare som blir sjukskrivna och barn som trängs i för små lokaler med för lite personal eller rejäla satsningar på vår fantastiska förskoleverksamhet runt om i landet.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta upp en sista fråga. Den handlar om barnomsorg på obekväm arbetstid.

Arbetsmarknaden och våra arbetstider ser olika ut, och lagstiftningen har tyvärr inte hängt med. Det finns i dag inget krav på kommunerna att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid, det vill säga kvällar, nätter och helger. På en del förskolor är arbetstiderna inte ens anpassade efter att föräldrarna arbetar heltid. Någon av föräldrarna, oftast mamman, förutsätts gå ned till deltid för att hinna ta sig till och från jobbet och lämna och hämta barnen när förskolan har öppnat och innan den stänger. Det finns många som försöker fixa omsorgen på annat sätt för att inte förlora jobbet. Det kan handla om att ta hjälp av släkt, vänner och grannar eller till och med att ta med barnen till jobbet.

Detta är inte en hållbar situation. Brist på barnomsorg på obekväm arbetstid går stick i stäv med den så kallade arbetslinjen, som många partier här brukar slå sig för bröstet för. Vi borde i stället uppmuntra småbarnsföräldrar att arbeta för att försörja sina familjer, och vi borde skapa trygghet, kontinuitet och pedagogisk utveckling. Det kan bara ske om vi också har barnomsorg på obekväm arbetstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Regeringen bör därför överväga en översyn av regelverket kring barnomsorg på obekväm arbetstid och uppmana kommunerna att tillgodose behoven.

(Applåder)

Anf. 94 Jimmy Loord (KD)

Fru talman! Jag är både pappa och politiker. Låt mig berätta vad jag som förälder ser som förskolans viktigaste uppdrag. Det kanske kommer att låta banalt i någons öron, men så här är det för mig: Jag tycker att förskolans främsta uppgift är att vara en trygg plats där mitt barn kan lära sig genom lek så som barn gör. Att förskolan ska göra det möjligt för mitt barn att springa glatt i det gröna - eller kanske lite mer det vita den här årstiden - och leka med andra barn. Att det på förskolan ska finnas en tröstande famn om ett knä skulle råka skrapas upp.

För den som har föräldraperspektivet hamnar barnet alltid i centrum. Som förälder vill man också att varje barn ska vara tryggt med att det finns en pedagog som ser just det barnet. Föräldern ska också kunna vara trygg med detta - att man behandlar varje barn som en unik människa.

Har man förälderns perspektiv på förskolan - alltså underifrånperspektivet - oroar man sig också för att många förskolor har svårt att klara av att ge en god omsorg, inte minst på grund av de stora barngrupperna. Förskolepersonal toppar just nu statistiken för sjukskrivningar.

Några ledamöter har redan hänvisat till Förskoleupproret. Jag vill också göra det. Förskoleupproret har samlat berättelser från personalen som visar glappet mellan ambitioner och verklighet.

Så här berättar en pedagog: "28 år i yrket. Älskar mötet med barnen. Det enda som håller mig kvar. När jag började var vi 15 barn i gruppen och 3,5 personal. Nu är vi uppe i 23 barn och 3 personal. 18 barn på småbarn. Hur ska man orka? Sedan alla kringuppgifter man ska hinna med också. Jag sover dåligt. Har dåligt samvete nästan jämt. Jag pratade inte med det barnet idag!! Jag dokumenterade inte promenaden idag! Jag glömde nämna att A slog huvudet idag!! Jag glömde kissa själv idag!"

Fru talman! Jag kan inte nog understryka vikten av mindre barngrupper i förskolan och god personalbemanning.

Barn är olika. För att alla föräldrar ska hitta ett alternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ. Det bör finnas en mångfald av barnomsorgsformer med olika inriktning och huvudmän: förskolor, familjedaghem, öppna förskolor och fritidshem. Det ställer förstås krav på kommunerna att erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter.

Målet för förskolan och annan barnomsorg bör vara att möta varje barns behov av trygg omsorg, stimulans, lek, gemenskap och utveckling.

Målet för Kristdemokraterna är att föräldrarna ska kunna välja den omsorg som är bäst för just deras barn, att det finns olika barnomsorgsformer samt att all barnomsorg håller hög kvalitet.

Fru talman! Barnomsorgspengen är en välkommen och efterlängtad reform. Reglerna innebär att makten över barnomsorgen flyttas närmare föräldrarna, där den rätteligen bör ligga. Dessvärre ger regelverket stort utrymme för kommunerna att på olika sätt förhindra verksamhet som föräldrarna egentligen efterfrågar. Reformen har inte heller marknadsförts, vilket gör att det är få föräldrar som känner till vilka möjligheter som finns. Det behövs bättre information till föräldrarna om barnomsorgspengen och hur den kan användas. Kommunernas skyldighet att informera om barnomsorgspengen behöver därför skärpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! För en förälder är barnen det viktigaste. Vi vill att de ska ha det absolut bästa. Föräldrar ska kunna känna sig trygga med att det finns tid och en famn att krypa upp i för deras tvååring. Förskolepersonalen ska kunna känna sig trygg med att ha goda förutsättningar att utföra sitt fantastiska arbete. Vidare har barngruppernas storlek betydelse för barns utveckling och lärande. Här, fru talman, har vi fortfarande en väg att gå.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till vår reservation 28, samtidigt som jag förstås ställer mig bakom alla Kristdemokraternas reservationer.

(Applåder)

Anf. 95 Roger Haddad (L)

Fru talman! Många kollegor har intygat hur viktig och central förskolans verksamhet är i Sverige. Över 500 000 barn är inskrivna i denna viktiga verksamhet, och vi som är föräldrar till barn i förskolan vet vilken ovärderlig insats barnskötare och förskollärare gör dagligen runt om i landet.

Det som lägger lite begränsningar för riksdagen är att det är kommunerna eller enskilda aktörer som bedriver förskoleverksamhet. Det är till slut de som i vardagen och lokalt kan påverka till exempel barngruppernas sammansättning, satsningar på kompetens, löneutvecklingen och inte minst arbetsmiljöfrågan. Men det är klart att vi från riksdagens och statens sida har ett stort ansvar när det gäller läroplanen och kunskapsinriktningen, för att lärande blandas med lek och för att verksamheten förbereder för förskoleklass och så småningom för skolan.

Det är viktigt att vi ser till att klara rekryteringen av kompetens, inte minst när det gäller förskollärare, och att vi blir bättre på att följa upp kvaliteten inom förskoleverksamheten. I praktiken ligger nämligen ansvaret helt och hållet på den lokala nivån.

Det centrala är naturligtvis att alla barn ska ges möjlighet att gå i förskolan. Det är också, som några har varit inne på, viktigt att föräldrar kan välja förskola, oavsett om den är kommunal eller enskild. Därför måste förskolepengen, informationen och hela systemet fungera så att man som förälder kan göra ett aktivt val som passar en själv.

Även förslaget om språkförskola har nämnts lite kort. Detta var initialt ett förslag som Liberalerna lanserade inför valet. Vi välkomnar naturligtvis att flera partier så småningom anslöt sig till vårt förslag.

Det stämmer inte som Sverigedemokraterna har sagt att vi backar från vårt eget förslag. I stället för att följa upp en motion och göra ett allmänt tillkännagivande, det vill säga en uppmaning till regeringen att eventuellt återkomma med någonting om ett eller två år, har vi som en konsekvens av överenskommelsen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fått in den punkten i avtalet. Jag kan försäkra Sverigedemokraterna om att vi redan nästa vecka ska diskutera denna punkt med ansvarigt statsråd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag känner mig därför absolut trygg med denna hantering. Den obligatoriska språkförskolan kommer att införas under denna mandatperiod. Den är oerhört viktig - pedagogiskt, integrationspolitiskt och inte minst för jämställdheten. En bra förskoleverksamhet och barnomsorg är också viktigt för att fler kvinnor, inte minst utrikesfödda, snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden.

När det gäller kvaliteten, fru talman, har vi från Liberalernas sida också föreslagit en nationell förskoleinspektion. Detta kommer vi naturligtvis att fortsätta driva, även utanför det så kallade januariavtalet. I takt med att andelen behöriga, utbildade förskollärare sjunker och barngrupperna blir större och större, och mot bakgrund av stress, arbetsmiljöfrågor och utbyte av förskolechefer som inte klarar av sitt uppdrag, är det helt klart att kvalitetsfrågan blir ännu viktigare.

När det gäller kompetensfrågan och rekryteringen till förskolan är det bekymmersamt att endast ungefär 40 procent av dem som arbetar inom svensk förskola har förskollärarutbildning. Det är klart att det finns skillnader. Vissa kommuner är duktiga och har 55, 60 eller 65 procent behöriga förskollärare, men vi har också några allvarliga exempel där man är nere på 20 procent förskollärare och försöker fylla på med barnskötare men också med obehörig personal.

Detta tycker jag är mycket allvarligt. Det kräver en permanent nationell satsning på läslyft, lärarlyft och kompetens, om vi ska kunna upprätthålla den kvalitet som vi är stolta över. För det är korrekt som flera ledamöter har varit inne på: Vi ska vara stolta över svensk förskola. Personalen gör en fantastisk insats, men det finns stora utmaningar.

Avslutningsvis, för att markera hur viktigt lärandet i förskolan är och hur viktigt det är att vi ökar andelen högskolebehöriga förskollärare i verksamheten, som styrs av en skärpt läroplan där kompetens och utbildningsnivå är helt avgörande för kvaliteten i förskolan, vill jag också yrka bifall till vår reservation 13 i betänkandet.

Anf. 96 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Jag hämtade min dotter på förskolan i fredags eftermiddag. Det var snöblåst och väldigt kallt. Jag förberedde mig mentalt och fysiskt för att senare ansluta mig till Women's March för att uppmärksamma den internationella kvinnodagen. Jag satte mig framför min dotter, såg henne djupt i ögonen och berättade för henne hur bra hon är, att hon är värdefull, att hon aldrig ska göra något bara för att det förväntas av henne, att hon ska stå upp för sig själv och göra det hon gillar och att hon är stark. Hon tittade mig i ögonen och sa: Mamma, jag vet; jag har muskler. Och så spände hon armarna. Såklart du har, sa jag. Du är superstark!

Det samtal vi hade var väldigt genuint. Det kan tyckas vara ett onödigt samtal att ha med en sexåring, men det är det inte. Varje dag måste jag som förälder påminna mig om hur jag uttrycker mig inför mina barn och om att inte göra skillnad på deras prestationer, förmågor, brister eller vad det än må vara, att inte förstärka vissa egenskaper mer än andra och framför allt att inte uppmuntra beteenden som jag som vuxen ser som normativa. Att utmana min förförståelse och inte applicera traditionella, subjektiva uppfattningar på mina egna barn är något jag får jobba med varje dag.

Fru talman! Varför berättar jag då detta? Jo, denna fredagseftermiddag gjorde jag faktiskt skillnad på mina barn - inte för att vara elak utan för att jag vet att deras förutsättningar är olika. Jag hade inte samtalet med min son. Jag hade det med min dotter, för jag vet att hon är en av dem som varje dag kommer att få påminnas om att det som är rätt och riktigt för henne inte alltid är rätt och riktigt utifrån vad samhället, kompisarna eller andra tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Här har förskolan en otroligt viktig roll. Det handlar om att utgå från varje enskilt barn, stimulera och främja kreativitet och nyfikenhet, stödja barnen så att de vågar göra det som stärker deras självkänsla och det som är kul samt att inte begränsa dem, oavsett vilka de är.

Fru talman! I dag debatterar vi alltså utbildningsutskottets betänkande om förskolan, UbU7. Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag.

Precis som många föregående talare har sagt har vi en fantastisk förskola - en förskola i världsklass. Det är en förskola som förenar lek och lärande, som bygger sin verksamhet på forskning, beprövad erfarenhet och kunskap, som ser till varje barns enskilda behov och som erbjuder barnen trygghet och omsorg. Förskolan ska vara kompensatorisk och bidra till att utjämna skillnader, ge barn rätt förutsättningar att klara kommande skolgång och bidra positivt till allas livsresa.

I betänkandet lyfts motioner med yrkanden där det påpekas att förskolan fyller en viktig roll för de barn som aldrig eller sällan möter svenska språket i hemmet. Riksdagen har på förslag från utskottet riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas från tre års ålder. Samtidigt är det viktigt att det görs insatser som främjar språkutveckling hos föräldrarna. För det arbetet har det i budgetpropositionen 2018 avsatts medel för att SKL ska ge kommuner vägledning i hur de kan samordna öppen förskola och insatser för svenska språket under föräldraledigheten.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill fortsätta utveckla och ta förskolan vidare in i framtiden. Sedan 2017 ingår förskolan i satsningen Samverkan för bästa skola, där Skolverket har i uppdrag att stödja förskolor med särskilt svåra förutsättningar att förbättra verksamheten. Detta är ett viktigt kvalitetsarbete som kommer att bidra till att ge huvudmännen möjlighet att se över förskolans utvecklingsbehov och erbjuda utbildning och handledning för att nå högre måluppfyllelse. Det ökar jämlikheten och likvärdigheten i förskolan.

I många förskolor går utvecklingen åt rätt håll. I andra går personalen på knäna. Förskolan står inför utmaningar kopplade till ojämlikhet, personalbrist och stora barnkullar. Det är utmaningar som politiken behöver prioritera och lösa. Vi behöver utbilda fler förskollärare och barnskötare och ge dem som arbetar i förskolan bättre förutsättningar.

Därför har regeringen gjort stora satsningar på förskolan under förra mandatperioden. Vi har bland annat byggt ut förskollärarutbildningen, lagt förslag om en mer attraktiv barnskötarutbildning, reviderat förskolans läroplan och inkluderat förskollärarna i kompetensutvecklingsinsatser som Läslyftet och fortbildningsinsatser inom de nationella skolutvecklingsprogrammen. Vi är tydliga med att professionen ska stärkas. På så sätt stärks också lärandet inom förskolan med utgångspunkt i att främja alla barns individuella behov, utveckling och lusten att lära.

Det är i förskolan vi sätter grunden för det livslånga lärandet, och undervisningen ska bygga på att stimulera och utmana barnen utifrån läroplanens mål. Det är i förskolan alla barn, också de som inte har föräldrar som går i Women's March på internationella kvinnodagen och som inte tar samtalet om manlighetsnormer, ska få sina världar vidgade, få lära sig att de duger som de är och få möta de första bilderna till samhällets, marknadens och populärkulturens könsnormer. Det är i förskolan alla barn grundlägger sin känsla för hur vi som människor bemöter varandra med värme, generositet och respekt för varandras personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

De nationella riktmärken för barngruppernas storlek som alliansregeringen skrotade har återinförts, och varje år satsar vi 830 miljoner kronor på att minska barngruppernas storlek. Detta är ett arbete som vi kommer att fortsätta.

Det har haft effekt. Enligt Skolverkets statistik har vi nu de minsta barngrupperna på decennier, en högre personaltäthet och en ökning av andelen anställda med förskollärarexamen. Men det finns fortfarande utmaningar på området.

Mer behöver göras. Vi är inte nöjda. Vi vet att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och visar större social kompetens än barn som inte har deltagit i förskolans verksamhet. Detta gäller särskilt barn med tuffa uppväxtvillkor och annan socioekonomisk bakgrund. Förskolans kompensatoriska roll kan inte nog understrykas.

För att kunna möta barnen och deras behov krävs det att man genomför insatser, strukturerar arbetet och ger tid till det kollegiala lärandet. Det handlar om att ge pedagogerna tid att vara pedagoger och att ge möjligheter till god omsorg och omhändertagande, i kombination med fler resurser, speciallärare och specialpedagoger samt ett intensifierat arbete för att förstärka och bygga på den kompetens som finns. Samtidigt behöver också det pedagogiska ledarskapet stärkas.

Forskning visar att förskolans kvalitet är tätt kopplad till ett tydligt och tillgängligt pedagogiskt ledarskap. Därför har vi jobbat för att förskolans chefer ska ha samma yrkestitel som i övriga skolformer och samma rätt att gå den statliga rektorsutbildningen från och med i höst.

Fru talman! För oss socialdemokrater är prioriteringen solklar: En förskola av hög kvalitet är en förutsättning för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Och visst gör det skillnad. Det bästa med att vara utbildningspolitiker och förälder med barn i förskolan är när man ser att de politiska beslut man tar faktiskt kommer till sin rätt - när barnen trallar på en sång om veckans alla dagar, när de övar på det sociala samspelet genom experiment med matematiken eller skapar konst, eller i alla fall försöker skapa konst, genom att spraya på snön med färgat vatten. De verkar i ett sammanhang. De lär sig i sin vardag. När de talar om drömmar och vad de i framtiden vill jobba som, och när de tillåts och uppmuntras att tänka fritt och brett, så att de inte fastnar i strukturer och normer som den vuxna världen format - då vet man att vi har bidragit till vår gemensamma framtid.

(Applåder)

Anf. 97 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Vi har nog alla varit med om det någon gång - att i vuxen ålder återvända till platsen för ett barndomsminne. Vi blir överraskade och nästan överrumplade när vi inser att det där berget vi besteg som små egentligen bara var en liten kulle, eller att det stora fältet som vi sprang oss trötta på kanske bara var en liten gräsmatta. Det som var så stort då, det som var ett äventyr när vi var små, visar sig när vi är i vuxen ålder bara vara ganska litet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag kom att tänka på detta när jag förberedde mig för den här debatten. Med i sammanhanget ganska små insatser görs enorm skillnad i Sveriges förskolor. En människas livsbana kan styras i radikalt olika riktningar beroende på väldigt små puffar eller knuffar i tidig ålder.

Att ge en förskollärare lite mer tid med barnen eller att satsa lite extra på barn med särskilda behov är kanske i det stora hela inget revolutionerande. Men för det enskilda barnet som en dag ska bli vuxen kan den där lilla knuffen vara det som behövs för att styra resten av livet i rätt riktning. Den som får rätt start och uppmuntran att växa utifrån sina egna förutsättningar har goda chanser att klara skolan, få ett jobb och bli den vuxen hen vill vara.

Om vi i stället ignorerar vittnesmålen om bristande resurser och för stora barngrupper - ja, det ger också en liten knuff, fast kanske i fel riktning. Men en liten knuff för den som är liten får stora konsekvenser när liten blir stor.

Ett barn som glöms bort i tidig ålder riskerar att redan i unga år hamna efter i skolan, kanske inte ens lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet och kommer sannolikt att få svårt att få jobb. Ekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har visat att en enda ung person som hamnar lite snett och vid sidan av som ung, som inte får en ärlig chans i skolan, riskerar att kosta samhället uppemot 15 miljoner - ett enda barn. Ett felbeslut i dag kan stå oss väldigt dyrt under lång tid framöver. Det är därför som Miljöpartiet i regering så hårt har prioriterat förskolan och vill att vi ska fortsätta göra det.

Ett av Gustav Fridolins och Miljöpartiets första beslut var att återinföra de riktmärken för barngruppers storlek som togs bort under den tidigare regeringen. Därtill infördes ett statsbidrag på nästan 1 miljard för att uppmuntra kommunerna och de fristående huvudmännen att arbeta för att nå riktmärkena.

Fortfarande är det mycket arbete kvar, det ska sägas, men vi ser att detta har haft resultat. Barngruppernas storlek har börjat minska.

Men vi har mycket kvar. Vi behöver gasa på. Miljöpartiet vill ta in förskolan i de olika nationella statsbidragen och även ge ett statsbidrag för jämlik finansiering likt det som på Skolkommissionens förslag har införts för skolan. Om arbetet inte går tillräckligt snabbt är vi inte heller främmande för att börja ta fram ett lagförslag om barngruppers storlek. En sådan lag kan dock vara svår och komplicerad och riskerar att försvåra för förskolerektorernas flexibilitet att planera den pedagogiska verksamheten. Det bästa vore naturligtvis att vi klarar oss utan lag, men är en lag vad som krävs för att få ned barngrupperna till den storlek forskningen kräver behöver vi nog börja arbeta med det.

Vi vet att om barngrupperna blir för stora blir arbetet för förskollärare och barnskötare svårt. Det pedagogiska innehållet i deras arbete riskerar att prioriteras ned. Mindre barngrupper är en stor prioritet för Miljöpartiet. Det hänger ihop med övriga prioriteringar som framkommer i detta betänkande och av de motioner som vi har väckt under den allmänna motionstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Låt mig ägna lite tid åt att prata om dem.

För det första måste fler vilja jobba i förskolan. Då spelar resurserna och arbetsmiljön stor roll. Vi behöver stärka yrkesprogrammen i gymnasiet så att fler väljer att läsa en grundläggande utbildning för att bli barnskötare. Många kommuner bygger upp utbildningar för att de som arbetar som barnskötare men saknar utbildning ska få den möjligheten. Vi behöver också se till att fler totalt, framför allt fler män, väljer att bli förskollärare. Därför behöver förskollärarutbildningen byggas ut, och möjligheterna att kombinera arbete i förskolan med utbildning till förskollärare behöver bli bättre.

För det andra är ledarskapet helt avgörande för arbetssituationen för förskollärare och barnskötare. I sommar blir förskolans rektorer också i lagens mening rektorer. Tidigare har de varit förskolechefer. Ansvaret som följer av att leda en läroplansstyrd verksamhet ska förtydligas. Förskolans roll som starten i ett sammanhållet skolsystem blir tydlig. Krav ställs på att förskolans rektorer ska genomgå rektorsutbildning på samma sätt som rektorerna i grundskolan och gymnasiet. Det är bra. Det kräver också att rektorsutbildningarna tar in fler delar som handlar om riktigt små barns lärande.

För det tredje handlar det om övergångar mellan de olika stadierna i skolan. Sverige behöver ett mer sammanhållet skolsystem, som börjar i förskolan. Förskoleklassen är en brygga till grundskolan, och grundskolans stadier hålls samman inför ett medvetet gymnasieval.

Förskoleklassen kan här spela en väldigt bra och viktig roll när den förenar förskolans pedagogik med början i grundskolan. Detta vill vi stärka genom att implementera de bra förändringar i läroplanerna som gjorts men också genom att se till att förskollärare och grundskollärare får fortsätta att samverka i förskoleklassen.

Vi ställer naturligtvis upp på januariavtalets skrivning om att bereda en tioårig grundskola, men vi vill att förskollärare fortsatt ska vara behöriga att undervisa sexåringar. Det är inte rimligt att frånta akademiskt utbildade i små barns lärande mandatet att undervisa sexåringar. Med tanke på den svenska förskolepedagogikens goda utvärderingar är det inte heller rationellt att minska den lekfulla pedagogikens utrymme för de yngsta barnen. Barn lär när de leker.

För det fjärde handlar det om jämlikheten. En mycket stor del av alla barn i Sverige går i förskola. Men det finns de som inte tar plats i förskolan, och de är fler i de grupper som skulle ha allra störst nytta av förskolan. Därför var det bra att Gustav Fridolin i regeringen slöt avtal med SKL om att ha fler öppna förskolor med språkundervisning för föräldrar. Det ger en väg in i förskolan. Vi ser också fram emot att utveckla det vi har kommit överens med Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna om rörande språkförskola för nyanlända barn.

För det femte handlar det om det pedagogiska innehållet. Den tidigare läroplanen var en bra grund, men eftersom 20 år har gått sedan den formulerades kom den att fungera allt sämre som praktiskt verktyg för att planera förskoledagarna. Därför var det bra att Miljöpartiet drev på för en reviderad läroplan för förskolan, som nu träder i kraft. Den tydliggör ansvaret för förskollärare och barnskötare. Den understryker vikten av utevistelse och pedagogisk verksamhet utomhus. Och den förstärker arbetet med jämställdhet och genus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det kanske allra viktigaste är att den gör högläsning till en naturlig del av varje förskola. Samtidigt som läroplanen träder i kraft får alla svenska förskolor ett litet förskolebibliotek med anpassad och bra litteratur som fungerar att använda för högläsning. Alla barn ska bekanta sig med läsning och språket tidigt. Det ger intresse för läsande och det som ofta är den första stora läransträngningen för ett barn: att lära sig läsa. Barn som har blivit lästa för, som har börjat möta sidorna, orden och bokstäverna i böckerna och som har förstått vilken rik värld som ryms i böckerna längtar självklart efter att lära sig läsa själva. De kan då tidigt i skolan ta det viktiga steget från att lära sig läsa till att kunna läsa för att lära, det som är helt avgörande när man börjar närma sig mellanstadiet. Därför spelar läsningen redan i förskolan en väldigt stor roll.

På ett lite större plan är läsandet en övning i praktisk solidaritet. När du läser ställer du dig själv i någon annans skor, i den värld som författaren har tänkt ut. Det tror jag att vi alla behöver göra lite oftare. Det understryker en annan del av förskolans uppdrag och verklighet: att ge barn utrymme att växa och att lära sig tillsammans. Det kräver att förskolan har stöd av specialpedagogisk kompetens och kan möta barn med olika behov och barn från olika miljöer. Men det är precis det arbete som Sveriges kunniga och kompetenta förskollärare, rektorer och barnskötare gör varje dag.

Fru talman! Med denna beskrivning av våra prioriteringar och det vi vill yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

(forts. § 32)

Anf. 98 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Min replik handlar om bidraget för att minska barngrupperna i förskolan.

Jag tror att vi alla har tagit del av larmrapporter om stora barngrupper, och alla ser allvarligt på frågan. Jag skulle önska att vi hade ett trollspö som skulle kunna minska barngrupperna i en enda handvändning.

Jag ägnade lite tid mellan voteringarna åt att - för säkerhets skull - titta på regelverket när det gäller hur man ska söka det bidrag som den tidigare regeringen satsade pengar på för att minska barngrupperna. Skolverket har redovisat att barngrupperna har minskat, men man kan fråga sig om de verkligen har minskat på riktigt. Det är det vi vill; vi vill ju inte att detta ska vara ett slag i luften.

Det finns ingenting i regelverket när det gäller att söka eller att återredovisa som ställer krav på personaltäthet eller på att grupperna ska åtskiljas i de olika lokalerna. Det tycker jag är problematiskt. Risken - speciellt i kommuner som dem runt Stockholm, där det råder brist på platser - är att detta i praktiken inte innebär att man har minskat barngrupperna. I stället är barngrupperna bibehållna, men på papperet har man ritat om organisationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Jag skulle vilja höra ledamotens synpunkter eller reflektioner när det gäller detta.

Anf. 99 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för frågan och för att hon tar upp problemet med barngruppernas storlek.

Det är naturligtvis oerhört viktigt att försöka få ned barngruppernas storlek; det är av pedagogisk betydelse. Detta arbete har inte varit särskilt lätt. Vi har inlett ett arbete och bland annat tillsatt medel om ungefär 1 miljard kronor för att detta ska ske.

Som vi har sett i utskottets betänkande och i texterna som har med det att göra har det än så länge gått lite för långsamt. Barngrupperna minskar inte i den takt vi vill, och vi måste helt enkelt gasa på detta arbete med mera pengar. Om det är så att regelverket inte fungerar kanske vi behöver överväga att sätta in nya regler eller stifta en lag om barngruppernas storlek. Det får vara mitt svar så här långt.

Anf. 100 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det är inte första gången som den tidigare regeringen och, misstänker jag, tyvärr även den regering som sitter nu - det är ju samma partier som ingår i den - brister när det gäller att följa upp satsningar som man gör för att se att de verkligen ger de resultat som man vill att de ska ge. Detta är heller inte det enda ställe där det brister.

Skolverket tar den statistik som kommer från kommunerna. Det finns inget regelverk kring hur man ska rapportera barngruppernas storlek. Jag har själv besökt flera förskolor som har tagit del av detta bidrag där det de facto inte har inneburit någon minskning av barngrupperna eller någon ökning av personaltätheten. De har helt enkelt gjort en omorganisation på papper och kunnat ta del av dessa bidrag i och med att det inte finns någon ordentlig uppföljning av hur bidraget har använts eller om detta i praktiken ute på förskolorna har inneburit minskade barngrupper.

Om man satsar 1 miljard - vilket är en ganska avsevärd summa pengar - på att minska barngrupperna i förskolan, vilket vi alla är överens om är viktigt, tycker jag att man har en skyldighet att följa upp att pengarna verkligen kommer till nytta.

Jag är rädd för att detta är ett populistiskt slag i luften som låter bra. Det låter som mycket pengar, men när man väl besöker förskolorna där ute ser man att det faktiskt inte innebär en bättre situation för de förskollärare och barnskötare som jobbar där och heller inte en bättre situation för barnen.

Vad jag har sett finns det inga förslag på att följa upp detta mer noggrant, utan man nöjer sig med den uppföljning som Skolverket kommer med. Det är 1 miljard kronor som får bristfällig uppföljning - jag tycker att det är ansvarslöst.

Anf. 101 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Naturligtvis är det så att vi vill pressa ned antalet barn i förskolegrupperna. För pedagogiken och för att förskolans verksamhet ska fungera är det helt centralt att det blir ett lärande i pedagogiken och att lärandet inte försvinner iväg. Pedagogiken störs om grupperna är för stora - då blir det svårt att få den pedagogik som vi behöver i förskolan att fungera.

Pedagogiken blir inte bättre för att vi har siffror på ett papper, utan vi måste få ned antalet i barngrupperna i verkligheten ute på förskolorna. Det har ju sett ut så här tidigare, och vi har inlett ett arbete för att göra detta.

Förskolan

Jag håller med Maria Stockhaus om att detta bör utvärderas och undersökas så att vi får en verklig effekt av dessa pengar. Precis som Maria Stockhaus säger är 1 miljard mycket pengar, men möjligen är det inte tillräckligt. Vi behöver helt enkelt intensifiera arbetet så att vi får ett verkligt resultat. Det är helt centralt för att förskolorna ska ha sin pedagogiska verksamhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 mars.)

Studiestöd