En bättre förskola

Motion 2018/19:2834 av Erik Bengtzboe m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bättre implementering av förskolans läroplan genom en stärkt kompetens hos förskollärarna och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förbättrad överlämning mellan förskola och förskoleklass och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förbättrad tillsyn över förskolan och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ta fram stöd för att kvalitetssäkra överlämningen mellan förskola och förskoleklass och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

PISA-undersökningen visar att elever som har gått i förskola presterar bättre under sin fortsatta skolgång, och föräldrar med barn i förskolan är mycket nöjda. Intresset för förskollärarutbildningen ökar stadigt. Vi har en förskola att vara stolta över, men det finns utmaningar som vi inte kan blunda för. För att ge våra barn bästa möjliga start i livet, förbättra kvaliteten och säkra behovet av lärare i förskolan, föreslår vi en förstärkning av förskolan.

Mellan 2006 och 2014 genomförde alliansregeringen ett stort antal reformer för att stärka förskolans roll i utbildningssystemet. Förskolan blev en egen skolform och fick en ny läroplan som bland annat innebär att barnen får bekanta sig med naturvetenskap och teknik. Alla barn från tre års ålder fick rätt till allmän avgiftsfri förskola 15 timmar i veckan. Lärandeuppdraget förtydligades och riktades tydligare mot legitimerade förskollärare.

Fler förskollärare, förstelärare i förskolan och stärkt kompetensutveckling

Detta är viktiga satsningar, men det krävs ytterligare förstärkningar för att säkra kvaliteten, likvärdigheten och tillgången till behöriga förskollärare. Det bör utredas om även förskollärare borde ha möjligheten att bli förstelärare. Ett syfte skulle vara att höja statusen och locka fler till förskolläraryrket. Förstelärare i förskolan skulle också innebära fler och bättre karriärutvecklingsmöjligheter. Därför bör Skolverket utreda möjligheterna att inrätta förstelärare även i förskolan.

I Arbetsförmedlingens prognos Var finns jobben 2017 klassar myndigheten bristen på förskollärare som en knapp femma på en femgradig skala. Det är därför viktigt att fortsätta att bygga ut antalet platser på förskollärarutbildningen och att platserna fördelas mer utifrån hur bristsituationen ser ut i landet. Vi vill även att en ny kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare införs. I Stockholmsregionen är exempelvis 30 procent av förskollärarna behöriga; i Västra Götaland finns kommuner där motsvarande siffra är 85 procent.

För att fullt ut förverkliga förskolans nya läroplan behöver förskollärarnas kompetens stärkas. Detta är inte minst viktigt för att stärka läroplanens inslag av matematik, naturvetenskap och teknik. Förskollärarnas möjligheter till kompetensutveckling måste därför stärkas och Förskolelyftet bör permanentas och kompletteras med digital kompetens.

Förbättrad tillsyn av förskolorna

Idag har Skolinspektionen i uppdrag att inspektera kommunala förskolor men inte fristående förskolor. De fristående förskolorna inspekteras av kommunerna själva. Denna ansvarsfördelning av tillsynen av förskolorna har Skolinspektionen konstaterat inte fungerar.

Av deras granskning av 35 kommuners tillsyn av fristående förskolor framkommer att två av tre kommuner behöver bli bättre på att granska hur de fristående förskolorna arbetar utifrån läroplanens mål och uppdrag.

Många kommuner har inte tagit fram bedömningsunderlag och kriterier utifrån läroplanens krav för att kunna bedöma hur väl förskolorna lever upp till dessa. Det innebär att kommunerna inte har tillräcklig kunskap om i fall de fristående förskolorna har en god pedagogisk kvalitet.

Vidare konstaterar Skolinspektionen att åtta av tio kommuner behöver utveckla sitt arbete med att fatta tydliga beslut efter tillsynen, där det står vilka åtgärder som behöver vidtas på förskolorna. Flera fristående förskolor upplever att det är otydligt vad de ska göra för att förbättra sin verksamhet. Det är också ofta otydligt hur och när kommunen planerar att följa upp bristerna som upptäckts i verksamheten och vad som händer om bristerna inte åtgärdas. Granskningen ger flera exempel på kommuner som inte följer upp brister förrän vid nästa tillsynstillfälle.

För att alla barn i förskolan ska garanteras en förskola som präglas av lärande med en god pedagogisk verksamhet vill Moderaterna se över detta system med tillsyn av förskolorna i syfte att förändra dagens kommunala ansvar för tillsynen av förskolorna.

En kvalitetssäkrad överlämning till nästa skolform

När barn lämnar förskoleverksamhet för nästa skolform är det viktigt att överlämningen är metodisk för att garantera att de nya lärarna redan från dag ett känner till barnets behov och förutsättningar. Därför bör Skolverket få i uppdrag att ta fram stöd för att kvalitetssäkra överlämningen.

Erik Bengtzboe (M)
Maria Stockhaus (M)	Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Noria Manouchi (M)