Sök

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.

Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
• Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
• Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
• Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-31

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.

Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Kulturutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande som handlar om förslag på en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Kulturutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

I meddelandet föreslår kommissionen flera åtgärder för att göra framsteg i arbetet med en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Det handlar bland annat om att stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling, främja kultur och interkulturell dialog för fredliga förbindelser mellan folkgrupper och förstärka samarbetet om kulturarv.

Enligt kommissionen kan dessa åtgärder i förlängningen bidra till att göra Europeiska unionen till en starkare global aktör, en bättre internationell partner och en starkare drivkraft för hållbar utveckling, fred och ömsesidig förståelse.

Utskottet understryker betydelsen av internationella kulturella förbindelser. Erfarenhetsutbyte, interkulturell dialog via samarbetsprojekt och kontakter mellan människor kan bidra till att hantera viktiga globala utmaningar, till exempel att förebygga och lösa konflikter, motverka extremism och främja integration. Utskottet understryker dock att EU när det gäller kulturpolitiken enbart har befogenhet att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder. Utskottet konstaterar att frågan om internationella kulturella förbindelser kommer att tas upp på ministerrådsmötet för utbildning, ungdomar, kultur och idrott i maj 2017.

Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

I maj 2015 beslutade EU om nya tvingande regler kring skuldsättning, vilka i huvudsak ska börja gälla i medlemsländerna den 26 juni 2017.

Insolvens innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder, och de nya reglerna syftar till att skapa mer av en andra-chans-kultur för skuldsatta företag och privatpersoner. Förändringarna innebär bland annat att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU.

Regeringen har gett förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser för att syftet med EU-reglerna ska uppfyllas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 26 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Inom EU finns ett särskilt tillvägagångssätt för tvistemål som gäller ett mindre värde, det europeiska småmålsförfarandet. Syftet med det här förfarandet är att förenkla och skynda på mindre tvister som är gränsöverskridande. EU-reglerna om detta har nu gjorts om för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 euro till 5 000 euro. Regeringen har föreslagit nya regler för att anpassa svensk lag till de här ändringarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 14 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

33

Reservationer

30 

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

24

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.

Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2017-03-28

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.

Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.

Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.

Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att

• polygama äktenskap bör utredas,
• barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
• systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

34

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 109 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

28, 74 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02