Sök

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Detta bland annat med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar bland annat om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag handlar om skatte- och avgiftskontroll, till exempel insatser mot skattefusk och svartjobb. Vidare gäller förslagen exempelvis certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, folkbokföring av barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, folkräkning samt frågor om personnummer och samordningsnummer.

Behandlade dokument

106

Förslagspunkter

23

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om förändringar av skattesatser och olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om punktskatt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar om punktskatt på exempelvis elkraft, fordon, alkohol, tobak, flygresor och socker.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 52 minuter

Justering

2020-10-13

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Detta med hänvisning till bland annat att vissa frågor redan har beslutats samt att utredningar och arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskifte, skogskonton, skatteregler för ideell sektor, ränteavdrag, fastighetsskatt på elproduktion, boendebeskattning och kapitalvinst vid fastighetsförsäljning.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skatteskala och grundavdrag, expertskatt, hushållsskatteavdrag (husavdrag), skattereform, personalvårdsförmåner och reseavdrag.

Behandlade dokument

147

Förslagspunkter

13

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

18, 82 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-08

Regeringen har föreslagit att företag som hamnat i svårigheter under coronapandemin under en begränsad tid ska få fortsätta att ta emot stöd enligt lagen om skatt på energi. Detta har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin.

Förslaget innebär att företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020 men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020-30 juni 2021 ska kunna få statligt stöd i form av sänkt skatt på energi. De ändrade reglerna gäller bara företag som den 1 april 2021 inte har försatts i konkurs. I förslaget görs inte skillnad på ägarformen till olika typer av företag och verksamheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och slutar att gälla igen den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus-malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.

Bonus-malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Det är det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten som ska höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och gäller personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Tullverket ska få utökade möjligheter att besluta att post ska hållas kvar av ett postföretag om det misstänks innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. I dag gäller den möjligheten bara vid misstanke om narkotika. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat också att postföretagens skyldighet att anmäla en misstanke till Tullverket ska utvidgas på samma sätt. Dessutom ska möjligheten för Tullverket att lägga en så kallad postspärr även omfatta försändelser som hanteras av kurirföretag, exempelvis UPS eller FedEx.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2021.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Samordningsnumren, en typ av identifikation, ska bli säkrare och uppgifterna i folkbokföringen ska bli mer korrekta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det har blivit vanligare att personer vistas kortare eller längre tid i Sverige även om de inte är folkbokförda i landet. Behovet av ett samordningsnummer har ökat men med nuvarande regler kan det vara svårt att få ett sådant. Enligt beslutet ska det bli möjligt för enskilda personer att själva ansöka om ett samordningsnummer i stället för att en myndighet gör det. Den sökande ska kunna bevisa sin anknytning till Sverige och även besöka Skatteverket för att styrka sin identitet. För att minska risken för missbruk av samordningsnummer ska de inaktiveras efter fem år om inte en ansökan om förnyelse kommer in.

Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjeförhållanden så att bland annat myndigheter får ett korrekt underlag för olika beslut. Med de nya reglerna ska i princip alla myndigheter bli skyldiga att rapportera oriktiga eller ofullständiga uppgifter om en person till Skatteverket. Rapporteringskravet gäller också fler uppgifter än tidigare.

Förslaget börjar gälla den 18 juni 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 138 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Inom EU pågår ett arbete för att motverka att länder ägnar sig åt skadlig konkurrens på skatteområdet. Bland annat har EU tagit fram en förteckning över länder, så kallade jurisdiktioner, utanför EU som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet.

Regeringen har föreslagit att det införs bestämmelser i Sverige som motverkar att länder som finns i EU-förteckningen använder metoder på skatteområdet som inte uppfyller internationella standarder och kriterier. Bland annat ska företag inte få dra av ränteutgifter på skulder till företag som hör hemma i en jurisdiktion som finns i EU-förteckningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021.

Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 150 minuter

Justering

2021-09-09

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.

Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.

Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.

Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2024-01-18

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.

Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29