170 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2015/16, 2005/06, Arbetsmarknadsutskottet, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
Behandlingen av två förslag skjuts upp till riksmötet 2006/07. Det gäller regeringens proposition 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder och Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS22 angående insatserna mot deltidsarbetslösheten. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till arbetsmarknadsutskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Det införs en skatt på flygresor. Flygskatten ska betalas för passagerare som reser från en svensk flygplats i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare. Skattskyldig är det flygföretag som utför flygningen. Om flygningen utförs av någon annan än ett flygföretag är denne skattskyldig.
Skattereglerna anpassas för att enskilda näringsidkare vid inkomst- och mervärdesbeskattningen ska kunna dra fördel av de förenklade redovisningsregler som riksdagen tidigare beslutat (se 2005/06:LU28).
Riksdagen beslutade om lagändringar som ska motverka att mervärdesskatt undandras vid utförande av tjänster eller uthyrning av arbetskraft inom byggsektorn. Beslutet innebär att vid omsättning inom landet av vissa tjänster ska förvärvaren vara skattskyldig, i stället för den som tillhandahåller tjänsten (omvänd skattskyldighet).
Genom det så kallade länkdirektivet knyter EU det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter till Kyotoprotokollets regelverk och mekanismer. Dessa mekanismer ger upphov till utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Den inkomstskattemässiga behandlingen av dessa enheter ska vara densamma som för utsläppsrätter.
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.
Riksdagen godkände att dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Peru sägs upp. Skatteavtalet med Peru är omodernt och avviker i stora och viktiga delar från nuvarande svensk avtalspolicy. Förhandlingar med Peru om ett nytt skatteavtal inleddes i mars 2006.
Riksdagen godkände att skatteutskottets behandling av regeringens förslag om slopad och sänkt koldioxidskatt i de anläggningar som omfattas av handeln med utsläppsrätter får skjutas upp till riksmötet 2006/07.
De nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, Kronofogdemyndigheten, inrättas den 1 juli 2006. Den nya myndigheten ska vara fristående men knyts till Skatteverket i strategiska frågor och för att myndigheterna ska kunna utnyttja gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.
Det införs en skatt på yrkesmässig förbränning av hushållsavfall. Fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten blir skattepliktigt om det förbrukas för uppvärmning. Förbränningsskatten förväntas omfatta ett 30-tal skattskyldiga.
En ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher börjar gälla den 1 januari 2007. Den nya lagen innebär bland annat att näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna måste föra personalliggare. Skatteverket får rätt att göra oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision. Skatteverket ska kunna ta ut en kontrollavgift vid överträdelser.
En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.
En ny lag införs om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras när det gäller dels utökade bemyndiganden att meddela föreskrifter, dels samordning av ekonomiskt skadestånd med arbetslöshetsersättningen, dels viss uppgiftsskyldighet vid Arbetsmarknadsverket och IAF. En ny bestämmelse om återbetalning till a-kassan införs. Slutligen ändras lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom IAF:s intygsverksamhet. Det innebär också att IAF under vissa förutsättningar får direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i den arbetsmarknadspolitiska databasen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.
Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.
Lagen om anställningsskydd (LAS) förenklas genom att olika former av tidsbegränsade anställningar förs samman till en anställningsform, fri visstidsanställning. Därmed försvinner lagreglerna om till exempel säsongsanställning som anställningsform. Andra tidsbegränsade anställningar, som vikariat och när arbetstagaren har fyllt 67 år, blir kvar som i dag liksom provanställningar. Den som under fem år har varit anställd hos samma arbetsgivare i fri visstidsanställning i sammanlagt mer än 14 månader automatiskt ska bli tillsvidareanställd (fast anställning). Om arbetstagaren har varit provanställd ska den tiden också räknas in. En arbetstagare som har varit anställd hos en arbetsgivare ska även i fortsättningen ha företräde till återanställning. För företräde ska det i framtiden räcka med 6 månaders anställning under de senaste två åren i stället för som i dag 12 månaders anställning under de senaste tre åren. Föräldraledighetslagen får en ny regel som förbjuder arbetsgivare att missgynna arbetssökande och arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Föräldralediga får också ett starkare skydd enligt LAS. Uppsägningstiden för en föräldraledig arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist ska börja löpa först när arbetstagaren återupptar arbetet. I dag löper uppsägningstiden medan tiden föräldraledigheten pågår. De ändringar som avser en förstärkt föräldraledighet börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
