Skatt på flygresor (prop. 2005/06:190)

Fru talman! I skatteutskottets betänkande nr 34, som nu debatteras, föreslås att en skatt på flygresor införs. Det är alltså en ny skatt som föreslås. Förslaget utgår från att flyget på så sätt ska ta sitt ansvar för klimatpåverkan. Flygskatt ska enligt förslaget betalas för passagerare som reser från en svensk flygplats i plan för över tio passagerare. Vissa undantag gäller för stödområdena A och B samt Gotland. Skatten betalas av den som utför flygningen. De skattesatser som föreslås är 94 kr för flyg inom Europa och 188 kr för flyg till utomeuropeiska destinationer. Lagen om skatt på flygresor föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Att riksdagen i dag inte beslutar om datum för ikraftträdande har samband med att det först krävs ett ställningstagande av kommissionen. Det är i dag osäkert när ett sådant godkännande kan komma. I betänkandet behandlas, utöver regeringens proposition, också 14 motioner. Det är dels motioner som är väckta med anledning av propositionen, dels motioner från den allmänna motionstiden hösten 2005. En reservation har fogats till betänkandet. Det är en gemensam reservation från de fyra borgerliga partierna Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Med denna min inledning överlämnar jag, fru talman, ärendet till partiernas företrädare för debatt.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationen, som jag också så småningom kommer att begära rösträkning på. Det finns enligt vår mening ingenting som talar för att en flygskatt med den schabloniserade utformning som regeringen föreslår kommer att medföra annat än försumbara effekter på miljön. Skatten, som baseras på antalet passagerare, har inte någon som helst koppling till den faktiska bränsleförbrukningen och utsläppsmängderna av koldioxid. Den ger därmed inte något incitament för flygbolagen att vidta åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan. Den är heller inte utformad så att den stimulerar till teknikutveckling, eftersom skatt ändå tas ut på flygresorna även om ett företag tar fram mer miljövänliga tekniker för flygningen. Däremot bedömer vi att risken tyvärr är mycket stor för att skatten kommer att leda till en rad negativa trafikpolitiska, regionalpolitiska, näringspolitiska och fördelningspolitiska konsekvenser. Fru talman! Sverige är ett stort land till ytan men relativt glest befolkat, vilket gör att vi är beroende av flyget för tillväxt och välfärd i hela landet. Många privatresenärer kommer att drabbas hårt av den nya flygskatten. Speciellt kommer inkomstsvaga grupper, såsom ungdomar och pensionärer, att få svårt att besöka familj och vänner i framtiden när avstånden är långa och man normalt väljer flyget. Som en direkt följd av den föreslagna skatten på flygresor kommer mer än 1 000 personer att förlora sina arbeten mycket snabbt. Sedan kan den långsiktiga utslagningen av jobb bli betydligt större. Man säger att näringslivet kanske har råd med den här skatten, men risken finns att vissa flygavgångar kommer att dras in därför att underlaget blir mindre, och vad kommer företagen att göra då? De kommer att flytta om sin verksamhet, och en del kommer naturligtvis också att flytta den utomlands där de har mycket flygningar. Socialdemokraterna säger sig också slå vakt om turismen, men här väljer man i stället att motarbeta denna viktiga näring. Särskilt hårt kommer skatten att slå mot flyglinjer med svagt resandeunderlag och mot landets mindre flygplatser. Även större flygplatser kommer att drabbas hårt, inte minst Sturup. Jag fick bekräftelse på att man räknar med att åtminstone 300 000 färre passagerare kommer att flyga från Sturup om vi genomför den här skatten. Det betyder att regeringen kommer att satsa på att Danmark i stället gynnas och att många arbetstillfällen flyttas över till Kastrup. Fru talman! I likhet med vad som anförts av alliansen i trafikutskottet anser vi att det är bättre att vänta på ett fungerande system på EU-nivå än att nu införa en illa utformad skatt i Sverige, som inte ger några positiva miljöeffekter utan i stället riskerar att hämma tillväxten och bidra till en accelererande social och regional klyvning av landet. Särskilt märkligt är förslaget mot bakgrund av att ett arbete pågår inom EU för att inlemma luftfarten i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Fru talman! Med hänsyn till att statsstödsfrågan ännu inte är prövad av EG-kommissionen och utgången av en sådan prövning får bedömas som i hög grad oviss saknas dessutom en grundbult i själva beredningen av förslaget, som redan av den anledningen bör avvisas av riksdagen. Att i ett ärende som detta överlåta åt regeringen att sätta lagstiftningen i kraft när regeringen vill strider mot riksdagens tidigare praxis och konstitutionsutskottets tidigare yttranden, som går ut på att denna ikraftträdandeordning ska användas mycket restriktivt. Fru talman! Vi vill betona att vi anser att det är angeläget att komma till rätta med luftfartens klimatpåverkan. Regeringen bör därför agera kraftfullt inom EU och i olika internationella sammanhang. Det gäller att effektiva ekonomiska styrmedel kan införas, det vill säga sådana som är konkurrensneutrala och som ger tydliga incitament för flygbolagen att vidta miljöförbättrande åtgärder. Därigenom kan också en större acceptans för miljöförbättrande skatter uppnås. Vi anser följaktligen att riksdagen bör avslå propositionen och som sin mening ge regeringen till känna vad vi anfört.

Fru talman! Sverige är ett avlångt land med stora avstånd, och flyget är oerhört viktigt som ett redskap för att krympa avstånden och för att göra Sverige rundare. Jag är född och uppvuxen i Kiruna, och för ett antal år sedan kostade en flygbiljett på sträckan Kiruna-Stockholm ungefär 5 000 kr. I dag kan man, om man är ute i god tid, boka en liknande biljett för 500-600 kr. Konkurrensen inom inrikesflyget och att vi har fått ett antal lågprislinjer har gjort att avstånden i Sverige har krympt. Det har möjliggjort för fler företag att kunna ha kontakter med företag såväl norröver som söderöver. Det har också möjliggjort för privatpersoner att kunna resa, både för att träffa släkt och vänner och för att se sig om i världen. I Luftfartsverkets årsredovisning för år 2005 skriver man: "Allt lägre biljettpriser är flygbolagens viktigaste konkurrensmedel för att attrahera fler passagerare. Den hårdnande konkurrensen i flygbranschen medför att lönsamheten i branschen är fortsatt svag trots kraftfulla rationaliseringsprogram." Det Luftfartsverket skriver i sin årsredovisning är den verklighet som råder på flygmarknaden i dag. Det enda som går att konkurrera med är priset, vilket är bra för resenärer men givetvis ett problem för flygbolagen, som har stora problem med att få sin verksamhet att gå runt. Jag är rädd för att flygskatten riskerar att slå undan fötterna för lågprisbolagen. Risken är att vi till sist bara har kvar den verklighet som rådde för ett antal år sedan, nämligen bara en operatör per sträcka. Och då är jag rädd att priserna kommer att öka igen. Från Folkpartiets sida är vi positiva till miljöstyrande skatter. Problemet med den nu föreslagna skatten är bara att den är utformad så att den har mycket liten miljöpåverkan. Det här beror på att skatten baseras på antalet passagerare och inte har någon koppling till bränsleförbrukning eller till koldioxidutsläpp. Från Folkpartiets sida vill vi inte ställa oss bakom den här skatten, utan vi förordar, precis som vi hörde Moderaterna säga tidigare, att flyget också ska ingå i handeln med utsläppsrätter. Det är viktigt och riktigt att flyget bär sina egna miljökostnader, men man måste utforma systemen på ett sådant sätt att branschen överlever och så att de skatter som vi lägger på den faktiskt är miljöstyrande. Vi måste också, fru talman, ha skatter som är anpassade till vår omvärld, vilket flygskatten faktiskt inte alls är. Däremot skulle handel med utsläppsrätter vara det. Samtidigt som vi inför flygskatten avskaffar Danmark sin flygskatt. Under de senaste åren har Sturup haft en mycket positiv utveckling, både vad gäller passagerare och flighter. Men den utvecklingen riskerar att vända, och många flygbolag, framför allt lågprisflygbolag, har redan börjat snegla på att flytta sina flygningar från Sturup till Kastrup. Ur miljösynpunkt är det här ju helt verkningslöst. Skatten kommer bara att innebära att flygningarna flyttar över sundet i stället för att vi hade kunnat vidta en åtgärd som reellt hade gjort miljön bättre. Det här gör bara att svenskt flyg och svenska passagerare får det sämre. Fru talman! Den föreslagna flygskatten är fel ur många aspekter, och därför vill jag yrka bifall till reservationen.

Fru talman! Jag vikarierar i dag för mina kolleger i skatteutskottet och ska tala för Kristdemokraterna om det här betänkandet. Jag vill yrka bifall till reservationen. Den sortens flygskatt som Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet vill införa är en ovanligt korkad idé. Den är krånglig att hantera, och den är inte särskilt träffsäker i sitt syfte att förbättra miljön. Flygskatten är dessutom diskriminerande. Nyligen hände sig en ovanlig sak i riksdagen. Ett antal ambassadörer med Egyptens ambassadör i spetsen uppvaktade trafikutskottet om den här flygskatten. De var mycket negativa. De pekade på det diskriminerande faktum att flygskatten är dubbelt så hög om man reser utanför Europa. För en familj på fem personer höjs priset på en enkel flygbiljett med ca 1 000 kr. Danmark har nyligen beslutat att passagerarskatten ska avskaffas från 2007. I Norge fattades samma beslut 2002 och på Irland redan 1999. I övriga jämförbara grannländer förekommer flygskatt bara på flygbränsle, inte på passagerare. Flygskatten är krånglig. Över 40 kommuner ska utgöra undantag. Är man bosatt i vissa församlingar i vissa kommuner ska man också undantas från skatt. Hur tror ni bokningssystemen kommer att påverkas av detta? Vilka ökade kostnader kommer flygbranschen att få som i sin tur höjer biljettpriserna ytterligare? Flygskatten är negativ för jobben och turismen. Kristdemokraterna anser att flygskatten är farlig för jobben och näringslivet. Kostnaderna i form av förlorade arbetstillfällen kan inte försvaras med hänvisning till försumbara miljömässiga vinster. Exempelvis är turistindustrin väldigt beroende av personflygtrafiken till och från Sverige. För flygplatser som Sturup är regeringens förslag förödande då flygpassagerartrafiken, som för närvarande går till Sturup, enkelt kan dirigeras om till den danska storflygplatsen Kastrup. Flygskatten förbättrar inte miljön. I dag är det billigare än någonsin att flyga. Flygbolagen gör allt för att fylla flygplanen genom billiga biljetter. Detta motarbetas av regeringens flygskatteförslag. Vill ni hellre ha halvfulla plan och en ökad biltrafik? Hur rimmar det med den rödgröna vision som ni pratar om? Att flygskatten är miljömässigt ineffektiv har också en rad remissinstanser kommit fram till. Flygskatt som tas ut per passagerare gör passagerarflyget mindre lönsamt medan transportflyget, som påverkar miljön lika mycket, inte belastas. En verkligt miljöstyrande skatt borde snarare utgå från andra parametrar. Kristdemokraterna menar att miljöstyrande skatter för nationella och internationella passagerarflygningar endast bör komma i fråga om det sker efter internationella överenskommelser så att konkurrensneutraliteten mellan flygplatser bibehålls. Det mest naturliga är att ett sådant samarbete sker genom handel med utsläppsrätter. Det kloka vore att invänta den pågående processen inom EU. Om några år kan ett konkurrensneutralt system som ger morötter för att minska klimatpåverkande utsläpp hos flyget vara i drift. Låt oss jobba för detta i stället för att införa en diskriminerande och samhällsekonomiskt ineffektiv flygskatt som knappast lär förbättra miljön. Det är helt enkelt en korkad idé! Fru talman! Eftersom detta med största sannolikhet är mitt sista anförande i riksdagen skulle jag vilja sluta med något annat än att prata om en korkad idé. Jag skulle vilja rikta ett tack till talmännen, riksdagens alla ledamöter och riksdagens duktiga personal - och givetvis till mina väljare, som har gett mig förtroendet att i åtta år vara ledamot av Sveriges riksdag.

Fru talman! I förrgår slog riksdagen första spiken i kistan för många regionala flygplatser genom slopandet av statliga driftsstöd. I dag slår vi den andra spiken i kistan om vi går på majoritetens förslag. I mitt hemlän innebär det att Ryanair lämnar Västerås och Hässlö flygplats. Det synsätt som regeringen med stödpartier visar i denna fråga är en total oförståelse för företagen, alltså näringslivet, utanför storstäderna. Det här beslutet framstår som ytterligare en utarmning av bygderna utanför storstadscentrumen. Den inriktningen står socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister för. I stället för att satsa på utveckling satsar man på avveckling. Den handlingskraft regeringen uppvisar är att man ska följa effekten av flygskatten och kanske återkomma om det visar sig nödvändigt. Det framstår knappast som handlingskraftigt. Fru talman! Från Centerpartiet har vi inget emot utan har stor förståelse för en miljöskatt på flyg. En sådan skatt ska dock ha en miljöstyrande effekt. Regeringens förslag har ingen miljöstyrande effekt. I stället kommer förslaget troligen att medföra mer miljöförstöring än i dag - alltså återigen en skatt som enbart är fiskal. Här gäller det att få in så mycket pengar som möjligt till statskassan och att finna fler och fler vägar att få in dessa pengar. En målinriktad miljöskatt skulle stimulera flygbolagen till mer effektivt nyttjande av sina flygplan. Nu är förslaget sådant att skatten blir lägre om planet har färre platser fyllda. Mycket talar dessutom för att flyget kommer att kringgå systemet genom att flyg till destinationer utanför Europa kommer att landa i länder som inte har någon flygskatt. Tyskland är ett exempel på ett sådant land. I och med att flyg är en belastning på miljön är det rimligt att inom EU skapa ett system för beskattning. Nu pågår den diskussionen, och där skapar man ett system som har konkurrensneutralitet och tydliga incitament för att åstadkomma en bättre miljö. Att regeringen inte väntar på den utvecklingen visar tydligt att det här enbart är fråga om att få in så mycket pengar som möjligt till statskassan - alltså ett fiskalt tänkande. Fru talman! I regeringens budget i höstas pratade man sig varm för ökad turism i Sverige. Det är underligt att man genom detta förslag samtidigt nu undergräver just turismen i Sverige. Många jobb kommer att försvinna såväl inom turismen på de regionala flygplatsorterna i landet som inom det näringsliv som är beroende av internationella kontakter. Det här är intressant, för just internationaliseringen är en ödesfråga för oss. Den är en ödesfråga för att öka förståelsen människor emellan, öka affärskontakterna inom EU och öka det mänskliga utbyte människor emellan som under senare år har kunnat ske på grund av låga flygpriser. Den medverkar alltså till en positiv utveckling för den inriktning som vi alla arbetar för, eller åtminstone säger oss arbeta för. Många är de familjer som har kunnat resa ut i världen under senare år till en rimlig kostnad. Många är de småföretagare som har kunnat beträda den internationella marknaden och utvidga sina företag med fler arbetstillfällen som följd. Många är de ungdomar som har kunnat öka sin förståelse för nya miljöer och nya kulturer. Nu sätter regeringen en käpp i hjulet för den utvecklingen. Småbarnsfamiljerna får en direkt ökad kostnad som är oöverstiglig för att kunna ha ett fortsatt resande. Det är alltså ett dåligt förslag som ligger på riksdagens bord utifrån många infallsvinklar. Det är ett förslag som går i helt annan riktning än allt prat om internationalisering och globalisering. Det är ett förslag som helt saknar miljöprofil. Fru talman! Jag yrkar bifall till alliansens reservation i ärendet.

Fru talman! Det finns ett uttryck som jag tycker ligger väldigt nära till hands i den här debatten. Man kan inte alltid ropa: Vargen kommer! Jag ska ta tre exempel, som jag kommer ihåg nu, för att beskriva vad jag menar. För väldigt många år sedan skulle vi införa sommartid i Sverige. Detta väckte stora protester, inte minst från lantbrukare. Korna skulle ju ställas om. Det var väl till och med tveksamt om skolbarnen skulle få mjölk i skolan. Det andra exemplet som jag kan påminna mig, och som ligger klart närmare i tiden, var när förslaget om att införa rökförbud på pubar och restauranger kom. Det skulle bli katastrof! Alla restauranger skulle få säga upp personal, det skulle gå utför, det skulle bli konkurser, folk skulle bli överkörda därför att de stod ute på gatan och rökte - och så vidare. Det kanske tydligaste exemplet på den här argumentation är - om jag nu kan säga det ordet utan att få en helt annan debatt - trängselskatten i Stockholm. Hur många argument fanns det inte om att detta skulle bli katastrof? En kall hand skulle läggas över Stockholm, kaos skulle utbryta och folk skulle göra uppror. Det var tre exempel. Hur gick det då? Jag hör inte ett knyst om att vi har sommartid nuförtiden. Jag har aldrig hört en lantbrukare - jag är själv uppväxt på landet, så jag förstod aldrig den debatten - säga någonting. Allt har fungerat bra. Hur gick det med rökförbudet på restaurangerna? Jag såg ett nyhetsinslag på tv häromdagen där restaurangbranschen sade sig vara väldigt nöjd. Det var 5 % eller 6 % av restaurangägarna som inte var nöjda, men i övrigt var man mycket positiv. Personalen var väldigt positiv, naturligtvis, som slapp den rökiga miljön. Alla dyra investeringar som skulle behövas för att bygga rökrum och sådant visade sig inte behövas. Det fungerar ändå. Alla är nöjda. När det gäller trängselskatten gjordes det ju en liten utvärdering av vad medborgarna i Stockholm tyckte. De var nöjda. Vad jag vet har den fungerat i stort sett bra. Det blev inget kaos, som belackarna påstod. Fru talman! Det här var tre exempel, i och för sig helt olika, som lite grann belyser argumentationen i debatten. Jag kan med ganska stort lugn yrka bifall till propositionen och avslag på reservationerna. Jag tror inte att den katastrofbild som målades upp i argumentationen alldeles nyss kommer att inträffa därför att det blir en skatt på en knapp hundring om man ska flyga inom Europa. Om man verkligen vill göra ett försök att förverkliga en grön skatteväxling, sänka skatten på arbete och lägga skatt på miljöfarliga områden, måste man faktiskt försöka hitta former för det. Det är möjligt att just denna teknik med flyget inte är det optimala. Det är möjligt att det om vi får lite fart på resonemanget i Europa finns andra system, men jag är övertygad om att flyget inte kan dra sig undan den typen av ansvar. Det framgår lite grann - om än försiktigt - hos flera debattörer att den idén inte är fel. I väntan på att det här blir verklighet inom Europa finns det två vägar att gå. Antingen slår man sig till ro och låter bli att göra någonting. Sedan kan man se vad som händer. Eller också försöker landet självt gå i bräschen och ta ett första steg för att visa att det kommer att gå. Om effekten blir att fler tar tåget i stället för flyget är det väl ingen som blir ledsen för det. Mitt perspektiv är att resandet som sådant kommer att öka oavsett om vi har miljöskatten eller ej, utan det är fråga om incitamentet att välja tåg - man behöver inte välja bil. Det finns i alla fall en anledning till det. Det finns naturligtvis vissa orosmoment. Så är det alltid när man ska göra något nytt. Därför är det bra att man gör dessa undantag för stödområdena så att det inte i onödan blir en sådan belastning. Det var någon debattör som sade att det inte var handlingskraftigt att skriva att man ska bevaka om det blir oönskade effekter och sedan återkomma med åtgärder. Det är väl att vara handlingskraftig? Att inte göra något och slå sig till ro är väl att sakna handlingskraft? Ser man att något är fel ska man naturligtvis göra något åt det. Anser man att flyget också ska ta sin del i ett miljöansvar tycker jag att man ska yrka bifall till förslaget om flygskatt.

Fru talman! Det största problemet i dag i Sverige är naturligtvis den oerhört höga arbetslösheten. Dagligen kan man läsa i Expressen hur förtvivlade människor år efter år har sökt arbete utan att få något. Nästan 900 000 människor står utanför arbetsmarknaden och vill ha jobb omgående. Vad gör regeringen i det läget? Jo, man tycker att man ensidigt ska införa en skatt i Sverige på flyget. Det ska bli dyrare att flyga i Sverige. Vad blir resultatet? Jag har tagit in information från Luftfartsverket om olika flygplatser. Vi kan börja med Sturup. Ryan Air lägger ned två av tre dagliga avgångar från Sturup. Fly Nordic har valt att inte starta en tidigare aviserad linje. Fly Me överväger att dirigera om trafiken till Kastrup. Fritidsresor har aviserat att man ska flytta hela sin verksamhet från Sturup om skatten införs. Bara Ryan Airs och Fritidsresors neddragningar kommer att betyda 300 000 färre årspassagerare. Det betyder också naturligtvis att många arbetstillfällen flyttas ut från Sverige till Danmark. Om du tycker att det är så bra med skatterna, varför tror du Danmark har halverat sin skatt på flyget? Nu är det inte bara fråga om att ha halverat, nu tar man bort resten av skatten vid nyår. Då passar Sverige i stället på att höja. Vad är detta? Det blir väl inga miljöeffekter på det sättet? Men det blir naturligtvis oerhörda effekter på sysselsättningen. Turismen kommer att drabbas oerhört hårt. Jag undrar om det är Socialdemokraternas sätt att i det här läget med den höga arbetslösheten säga: Ja, vi inför en ny skatt! Sedan pratar du om att lantbrukarna har varit oroliga för om klockan ändrades med en timme. Beslutet om rökningen fattades i enighet. Vi tyckte i och för sig att det kunde vara tillåtet att ta med sig en kaffekopp in i de små rökhytterna, röka och sedan själv ta ut kaffekoppen. Men så får det inte vara i Sverige.

Fru talman! Moderaternas representant glömde en sak i uppräkningen av flygplatserna. Kristianstad får nu en ny linje, trots att det har varit en debatt om att det ska införas flygskatt. Världen är inte svart eller vit. Världen är mer komplicerad än så. Var och en hör att de effekter som Stefan Hagfeldt räknar upp på grund av flygskatten är orimliga. En hundralapp extra för att resa inom Europa gör att flyget i Sverige måste läggas ned och alla blir arbetslösa, men det händer inget med miljöeffekterna. Men flyget ska läggas ned. Det ska försvinna. Då får det väl miljöeffekter? Det är en argumentation som är totalt gripen ur luften. Vill man eller vill man inte? Vill man göra en grön skatteväxling? Tycker man att flyget ska ta sitt ansvar? Vill man gå i bräschen i väntan på att Europa också nappar på idén? Då ska man också göra något.

Fru talman! Mats Berglind säger att det kostar bara en hundring, och det blir inga effekter. Folk reser lika mycket. Var är miljöeffekterna? Det är underligt. Om man vill ha miljöeffekter, tycker vi att man bör gå via EU och inte ensidigt göra på det sättet i Sverige. Det finns inga incitament för flygbolagen att försöka få ned utsläppen. Ny teknik, förbättringar och annat: Nej. Det spelar ingen roll hur bra de är på sådant, utan de ska betala för hur många passagerare de har - till och med när de inte fyller planen med passagerare. När man talar om bilar talar man om att inte åka ensam utan tre fyra stycken. Det är i alla fall bättre för miljön. Inte ens detta uppnår man med skatten. Den är inte dålig. Den är usel. Jag har Luftfartsverkets lista. Jag kan fortsätta. Arlanda beräknas få en nedgång på 7-8 % på inrikestrafiken. På Landvetter är det två stora problem. Det är inrikeslinjen Stockholm-Göteborg. På utrikessidan är det den utrikessatsning som Fly Me ska göra som kan hotas eftersom den till stor del bygger på låga priser. Jag kan fortsätta med de små flygplatserna. För dem är hotbilden att hela flyglinjer läggs ned. Jag vill ha svar på vad ni socialdemokrater menar med skatten. Är det inte viktigt att få fler i Sverige i arbete än att slå ut ytterligare arbetstillfällen? Efter dessa ord vill också jag rikta ett tack till alla jag har debatterat med i kammaren. Inte minst har det varit roligt att debattera med många ministrar. Jag vill tacka alla tjänstemän. Det har varit en god service. Det har varit roligt och ett bra klimat när vi har debatterat. Det är aldrig något personligt. Det här är förmodligen mitt sista inlägg i kammaren - om jag inte kommer tillbaka efter ytterligare ett val. Vem vet?

Fru talman! Stefan ville att jag skulle svara på vad vi menar med flygskatten. Det är lite märkligt. Det var det jag hade ett anförande om. Vill man inte lyssna, då hör man naturligtvis inte. Då hjälper det inte att upprepa sig och verka tjatig. Det handlar helt enkelt om att om man vill göra något ska man försöka, och vill man inte vänta för länge på vad som händer i övriga Europa får ett land försöka göra något självt. Så enkelt är politik, och så svårt är det ibland.

Fru talman! Mats Berglind använder mycket tid i talarstolen till att tala om annat än just det förslag till flygskatt som ligger på vårt bord. Det går inte att komma ifrån. Jag undrar hur entusiastiska Mats Berglind och Socialdemokraterna är till det förslag som ligger på vårt bord när man väljer att inte tala om det utan om allting annat. Jag vill ställa några frågor till Mats Berglind, för jag tycker att det är angeläget att vi reder ut vissa saker kring den här skatten. Jag ska också deklarera att Folkpartiet är positivt till att beskatta flyget, men vi anser att den här skatten inte har den miljöpåverkan som vi vill se. För det första: Varför inför man den här skatten? Är det en miljöskatt, eller är det rent för att den är fiskal? För det andra: Är det bra med en miljöskatt som har mycket liten eller ingen miljöpåverkan? För det tredje: Vore det inte bättre att lägga skatten så att den kopplas till utsläppen i stället för till antalet passagerare, så att den de facto får en miljöeffekt?

Fru talman! Det är klart att vi vill uppnå en miljöeffekt. Om flyget blir något dyrare och tåget blir ett alternativ och fler åker tåg är det väl bra. Det är väl ingen som helst tvekan om att det är en miljöskatt. Det skriver regeringen själv i propositionen. I väntan på att man hittar något bättre alternativ, i väntan på att Europa gör någonting med utsläppsrätter och annat och tekniken går framåt för flyget så som det har gjort med bilarna och det blir mer miljövänligt, måste man försöka göra någonting annat. Den tiden kommer med all sannolikhet när även flyget inser att det från ett konsumentperspektiv måste bli miljövänligare. Jag blev anklagad för att jag pratade om annat än om själva flygskatten. Jag försökte göra en bild av att de här argumentationerna är så oerhört överdrivna. Jag har full respekt för att man inte tycker att vi ska ha någon flygskatt, och då kan man naturligtvis argumentera för det. Men man kan inte ha den här katastrofstämpeln över förslaget. Det var det jag ville bevisa när jag talade om den katastrof som restaurangbranschen skulle råka ut för och den katastrof som Stockholm skulle drabbas av med trängselskatten. Vi ser nu att det fungerar bra. Så tror jag att det blir med det här också.

Fru talman! Mats Berglind säger att det inte är någon tvekan om att det här är en miljöskatt. Problemet är bara det att den beräknas på antalet passagerare. Det spelar ingen roll när det flyger stora kärror som förbrukar väldigt mycket drivmedel, som släpper ut väldigt mycket och bidrar till koldioxidutsläppen, om de är nästan tomma och det inte sitter en enda passagerare i dem. Då slipper flygbolagen betala skatten. De drabbas inte av miljöskatten, som de hade gjort om man hade lagt skatten på drivmedlet i stället för på antalet passagerare. Jag tycker att det är väldigt märkligt att vi har en regering som är beredd att genomföra förslag som man själv tycker, som Mats Berglind antyder här, är ganska dåliga. I väntan på någonting bättre ska man ändå införa det här. Varför inte ta tjuren vid hornen och införa en miljöskatt för flyget som är baserad på koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen? Då hade skatten verkligen gjort att flyget tvingades hitta mer miljövänliga drivmedel, och det hade förmodligen lett till att man försökte hitta flygplanstyper som inte släpper ut lika mycket. Den här skatten kommer de facto inte att få någon som helst miljöpåverkan, om det inte är så att miljöpåverkan kommer genom att flyglinjer läggs ned och man flyttar utanför vårt lands gränser. Men då är det ett bekymmer i sig.

Fru talman! Debatten snurrar nu runt. Det är samma argumentation om och om igen. Det är möjligt att det här inte är det mest optimala. Det är möjligt att vi ska hitta på någonting annat. Det är möjligt att Europa ska vara med i ett sådant arbete. Men just nu gör vi i alla fall ett försök med det här. Jag tror inte på den katastrofbild som målas upp. Om det är någonting som vi vet om skattesystemet och olika skatter i miljöfrågor är det att de kommer att justeras och förändras med åren. Skattesystemet är inte statiskt och kan inte vara lika jämt - det kommer alltid att behöva justeras utifrån olika aspekter. Det är inte fråga om att jag tycker att det här är så fruktansvärt dåligt, men man behöver inte säga att det ska vara kvar så här i evighet om det kommer fram annat som är bättre.

Fru talman! Mats Berglind nämnde att förändringar är svåra, och han tog upp trängselskatten och rökningen på restauranger. Han tog även upp svårigheten när korna ska ställas om till sommartid. Hur gick det då? Ja, vad gäller korna är det bara att konstatera att den socialdemokratiska politiken har inneburit att det inte finns så många kor kvar, så problemet har eliminerats. Vi kan hålla oss kvar vid den agrara jämförelsen. För några år sedan var det tal om att EU skulle införa nya bestämmelser för värphöns i burar, att burarna skulle ha ett visst mått och så vidare. Direkt sprang vi från svensk sida in och införde den bestämmelsen själva, vilket innebar att burarna exporterades till Finland, hönsen värpte sina ägg i Finland och äggen kom tillbaka till Sverige. Vi raserade på det viset en hel näring. Samma system gör man nu när man går före och inte väntar på att få en konkurrensneutralitet mellan flygen. Man springer i förväg och raserar de uppbyggda flyglinjer som finns. Ta en diskussion med kommunalrådet i Malmö! Ta en diskussion med kommunalrådet i din grannstad Västerås om hur de ser på att Ryanair försvinner och på att man utarmar möjligheten för ungdomar och småföretagare att ha de internationella kontakterna!

Fru talman! När jag tog de här exemplen förstod jag att det skulle dra i gång en debatt som kanske inte riktigt handlar om flygskatten och det förslag som ligger. Men att vi skulle hamna i en debatt om burhöns hade jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat tänka mig. Men låt gå för det. Det är klart att det vid omstruktureringar inte är helt ologiskt att företag som har problem och behöver göra förändringar skyller på någonting som man själv inte kan påverka, till exempel en sådan här flygskatt. Det är väl inte helt otänkbart att de här förändringarna skulle ha blivit av ändå, till exempel i Västerås. Genom åren har det skett förändringar där utan flygskatt, med konkurser och olika bekymmer. Sådant är livet, höll jag på att säga. Sådan är företagsamheten. Det blir bekymmer ibland. Det är inte ologiskt att man då försöker skylla på att staten har gjort ett ingrepp. Nej, jag tror inte på den här skräckbilden. Jag tror, som sagt var, att vi får en försiktig styrning över till andra transportmedel, men inte katastrof.

Fru talman! Liknelsen med burhönsen är påtaglig, eftersom det även där var en EU-lagstiftning på gång men man sprang före och raserade näringen på det viset. Även här är det en EU-lagstiftning på gång, och även här springer man före. De signaler vi har från företagen är att man raserar en näring, raserar möjligheterna för de små och medelstora företagen att ha den snabba kontakten ut i Europa, trots att man pratar sig varm för en globalisering. Det jag själv ser som kanske det mest allvarliga gäller ungdomarnas möjligheter att ha de internationella kontakterna. De är så oerhört viktiga, sett i ett långsiktigt perspektiv, för att vi ska få förståelse för andra kulturer, andra miljöer och så vidare. Den delen påverkas negativt av det här förslaget. Det vore bättre att vänta in den diskussion som EU har och ta det här beslutet då, inte springa i väg och ta förhastade beslut som raserar en uppbyggnad som bland annat ni pratar om i andra sammanhang men som ni nu samtidigt undergräver.

Fru talman! Jag vidhåller: Katastrofbilden är fel. Men jag har stor respekt för dem som känner en oro och som känner en tveksamhet inför det här. Förändringar skapar oro - det vet vi, och det ska vi ta på allvar. Men man ska hålla det på en rimlig nivå, både debattmässigt och i övrigt. Jag började i riksdagen för tio år sedan. Då var det bekymmer när vi skulle städa upp. Det var bara elände, besparingar, indragningar, sänkningar i a-kassan och sänkningar i sjukförsäkringen. Det är klart att det skapade oro. Jag kommer fortfarande ihåg det. Det är klart att det är mycket enklare i dag när vi kan höja barnbidraget, höja studiebidraget och ge kommunerna större resurser. Vi putsar välfärden. Nu kan vi till och med börja tala om en tandvårdsreform. Det är klart att det inte skapar en oro. Det skapar en framtidsförhoppning. Och det glöder. Det går bra för Sverige. Och det blir ingen katastrof i och med en flygskatt.

Fru talman! Det är svårt att införa en ny skatt. Man får inga stora ovationer av ett sådant beteende. Det är viktigt att flyget, liksom alla andra trafikslag, betalar för sin miljöpåverkan. Det känns absolut som att alla egentligen tycker att det ska vara på det sättet. Om vi nu inför olika styrmedel, vare sig det är fråga om skatt eller handel med utsläppsrätter, måste det betyda att vi ska flyga mindre och att vi ska ha färre flygplan i luften, annars kan det ju inte få någon miljöpåverkan. Det är en självklarhet. Det kan ju inte vara på något annat sätt. Den fördelningspolitiska påverkan kan finnas. Men som någon tidigare har påpekat är detta ändå en del av en skatteväxling. Det finns ändå en växling i detta system. Det kommer vi inte ifrån. Jag är den första att tycka att det finns pinsamheter. Så är det. Väldigt många remissinstanser har gjort tummen ned för detta förslag. De menar att miljöpåverkan inte är vad den borde vara. Vi måste erkänna att det är på det sättet. Det finns kanske lite inbyggda krångligheter i systemet också när det gäller den regionala avgränsningen och så vidare. Jag tycker att detta egentligen kanske visar på ett större problem. Det är väldigt svårt för oss att ensidigt införa nationella skatter på ett område som egentligen verkar internationellt. Detta är väl ett skolexempel på att det inte alla gånger är lätt att göra det. När det gäller en sådan här fråga får man ändå se på vad som talar för och vad som talar emot. Vi skriver väldigt tydligt i betänkandet att detta görs i avvaktan på ett annat system på europeisk nivå, till exempel systemet med handel med utsläppsrätter. För bara några veckor sedan sade miljökommissionären att det kanske inte tar så lång tid att införa systemet med handel med utsläppsrätter. Det kanske bara tar ett par år att göra det. Det tycker jag skulle vara väldigt bra. Jag tror nämligen att denna typ av styrmedel inte ska finnas bara i Sverige utan på ett mycket större geografiskt område. När jag sitter och lyssnar på denna debatt så börjar jag fundera lite grann när jag hör alliansens företrädare. Ni går alla upp och hyllar systemet med handel med utsläppsrätter. Det känns bra. Vi kan uppenbarligen vara helt överens i denna fråga inom ett par år om kommissionen så snabbt kan få i gång systemet med handel med utsläppsrätter. Men är det någon som tror att det ska bli billigare att flyga då? Det kan till och med bli så att vi då inte alls har några möjligheter att göra några regionala undantag för Norrland, för stödområde A och så vidare. Ni målar upp en bild av att man raserar näringar, att turistindustrin slår igen, att jobben försvinner och så vidare. Hur tror ni att det kommer att se ut om vi får ett handelssystem? Var lite mer nyanserade i er kritik. Några av oss på den här sidan försöker ändå visa en viss öppenhet och erkänna att detta system kanske inte är alldeles optimalt. Men jag tror att vi gemensamt har ett jätteansvar för att flyget ska bära sina miljökostnader. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Marie Engström säger att vi säger att det system som nu föreslås leder till att det kommer att bli ett stort problem för den svenska flygnäringen men att vi däremot säger att vi vill se ett system med handel med utsläppsrättigheter. Så är det de facto. Den stora skillnaden, vilket Marie Engström sade i sitt anförande, är att detta är ett system som ni ensidigt föreslår i Sverige. Danmark har haft ett liknande system med en passagerarskatt. Men man har valt att ta bort den eftersom man märkte att det snedvrider konkurrensen. Precis samma situation uppstår i Sverige i dag, nämligen att flygbolag som tidigare flög från Sverige nu kommer att välja att flyga från Köpenhamn i stället eftersom avstånden är så korta. Men om det införs ett system med handel med utsläppsrätter som omfattar även flyget i hela Europa så finns inte längre den möjligheten för flygbolagen. Då kan man inte flytta flygningar från Sverige till Danmark eftersom länderna har samma skatter. Det är därför det är så angeläget att vi får ett gemensamt system för detta.

Fru talman! Det var ungefär detta tema som jag hade i mitt anförande också, nämligen att detta är ett skolexempel på att det är svårt att i ett enskilt land införa skatter på internationell verksamhet. Så är det. Samtidigt har vi miljömässiga krav på oss att också flyget ska betala för sin miljöpåverkan. Det gör man inte i dag på det sätt som vi tycker att flyget måste göra. Poängen med det jag sade när jag vände mig till er i alliansen var att ni talar om systemet med handel med utsläppsrätter som om ni inte förstod att vitsen med det är att man använder ett annat styrmedel än skatter för att göra flyget dyrare och för att det därmed ska betala för sin miljöpåverkan. Och det kommer också att få effekter för flygnäringen. Självklart är det så. Vi slipper den typen av effekter som vi nu får när det gäller Sturup och Kastrup, som Anna Grönlund Krantz redogjorde för. Men det kommer naturligtvis att bli andra effekter. Och som jag också sade vet vi ju inte om vi i ett sådant system kan ha sådana undantag som vi nu kommer att ha i det system som kommer att införas från och med nästa år.

Fru talman! Jag och Marie Engström verkar vara tämligen överens i den här frågan. Men jag skulle vilja ställa samma fråga till Marie Engström som jag ställde till Mats Berglind. Jag tycker nämligen att det är intressant att det finns en tveksamhet från de partier som står bakom detta förslag om en flygskatt. Det finns en tveksamhet till om det är korrekt. Ändå väljer man att genomföra det. Jag tycker att det är ett märkligt sätt att bedriva politik på. Jag tycker att det vore mycket bättre att genomföra en skatt som innebär att flyget verkligen får bära sina kostnader, men en skatt som man tror på. Jag ska ställa samma fråga till Marie Engström som jag ställde till Mats Berglind. Vore det inte bättre att koppla den föreslagna skatten till de utsläpp som flyget har i stället för att koppla den till antalet passagerare?

Fru talman! Man har försökt koppla skatten direkt till bränslet. Men det har visat sig att även det är problematiskt att genomföra i ett enskilt land. Det skulle medföra risker för att flygplanen tankar i ett annat land där bränslet inte beskattas. Att man i detta fall valde att beskatta just passagerarna tror jag var för att undvika detta problem. Det är alltså problematiskt att införa skatter i enskilda länder som gäller internationell verksamhet. Men vi uppnår ändå en beskattning av flyget som sådant. Och det har också en miljöpåverkan.

Fru talman! Flyg är i dag det sämsta transportsättet ur miljösynpunkt. Flygbolagen måste, som alla andra transportslag, betala för bränslets negativa miljöpåverkan genom bränsle- och koldioxidskatter. För att bryta den globala uppvärmningen behövs det styrmedel för att kommunikation ska fungera i ett hållbarhetsperspektiv. Skatt på flygresor blir då en del av den gröna skatteväxlingen, som vi hörde här tidigare. Flyget bidrar till utsläpp av kväveoxider som bidrar till bildandet av ozon som påverkar växthuseffekten. Koldioxid, kolväten och partiklar släpps ut. Man har konstaterat att koldioxidutsläppen på 10 000 meters höjd har fördubblats. En flygskatt som tas ut per passagerare kan vi hålla med om är ett trubbigt sätt att ta ut skatt på bränslet. Det tycker vi också. Det vore naturligtvis bättre att kunna beskatta själva bränslet direkt. Men det kommer att ta tid innan det blir möjligt. Många internationella avtal måste ändras, och det finns motstånd till exempel från USA. Fru talman! Flyget är det transportslag som bidrar mest till klimatförändringen per personkilometer, och flyget ökar också år från år. Flyget ökar därmed sina utsläpp. Miljön vinner nästan alltid på man att i stället reser med tåg, buss eller bil. Vi i Miljöpartiet vill ha en flygskatt, vilket vi inte är ensamma om i Europa. Frankrike och Holland har flygskatt, och Sverige hade flygskatt fram till 1993-1994. När det blir en flygskatt beräknas över 2 % av flygresorna ersättas av andra trafikslag. Beräkningar från Statens institut för kommunikationsanalys visar att utsläppen av koldioxid kommer att minska med upp till 2 ½ % per år. Detta blir ett första steg mot en effektiv miljöbeskattning av flyget. I dag betalar flyget, i motsats till markbunden trafik, inte miljöskatter eller koldioxidskatter eftersom flygbranschen har lyckats få igenom globala avtal som undantar flyget från skatten på flygbränsle. Detta förhållande snedvrider konkurrensen mellan olika trafikslag. För att minska klimatpåverkan och styra utvecklingen behövs skatter och avgifter. Ny teknik och bättre flygbränslen utvecklas hela tiden, så att flygplanen kan minska sin klimatpåverkan. Detta tar emellertid lång tid, men flygplanstillverkarna börjar äntligen få upp frågan på bordet. Oljan är trots allt inte en evig resurs. Fru talman! Härmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet för våra barns och barnbarns skull.

Fru talman! Jag har inget annat yrkande är det som har framförts av utskottsmajoriteten. Jag vill ändå lyfta fram den motion jag har skrivit med anledning av regeringens förslag. Min motion handlar om resorna till och från Gotland. I den proposition som behandlats av utskottet föreslås att resor från Gotland ska undantas från flygskatt, medan flygresor till Gotland ska omfattas av skatteplikt. Jag har ett särskilt skäl för att skriva motionen och för att nu i kammaren ta upp varför jag vill tala om att flygresorna till och från Gotland helt och hållet borde undantas från flygskatten. I budgetpropositionen för 2006 och i riksdagens behandling ingick att det skulle tas regionalpolitiska hänsyn när den aviserade skatten på flygresor skulle införas. Nu har det tagits regionalpolitiska hänsyn. Regeringen har motiverat undantagen med att de behövs för att uppnå målen om regional utveckling och bidra till en god service i de delar av landet som har de största lägesnackdelarna och dåliga alternativa transportförbindelser. Undantagen kräver ett godkännande från Europeiska kommissionen. Inom EU har det uppmärksammats att öar har problem som skiljer sig från andra regioners, och medlemsländerna har möjlighet att kompenseras för de geografiska lägesnackdelarna. Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999, gjordes ett tillägg i artikel 130 a i andra stycket genom vilket öarna nämns vid sidan av regionerna. Det framgår där att EU:s politik på området ska sträva efter att minska skillnaderna i utvecklingsnivån mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och öarna inklusive landsbygdsområdena. Till Amsterdamfördragets slutakt bifogades ett antal förklaringar som antogs av regeringskonferensen. Om öregioner skrevs: "Konferensen inser att öregioner är behäftade med strukturella nackdelar som har samband med deras ökaraktär och vilkas bestående natur hämmar dessa regioners ekonomiska och sociala utveckling. Konferensen erkänner därför att gemenskapslagstiftningen måste beakta dessa nackdelar och att specifika åtgärder, när det är berättigat, får vidtas till förmån för dessa regioner för att bättre och på rättvisa villkor kunna införliva dem med den inre marknaden." Jag anser, fru talman, att det med hänsyn till Amsterdamfördraget finns skäl att helt undanta flygresorna till och från Gotland från flygskatt. Jag saknar också kopplingen till Amsterdamfördraget som argument för undantagen. Vad jag vet har Sverige inte behövt åberopa Amsterdamfördraget inför något tidigare beslut. I det läge som nu är med prövningen i kommissionen av de föreslagna undantagen kan kopplingen till Amsterdamfördraget förstärka argumenten. I betänkandet från utskottet sägs att regeringen nyligen lämnat in en ansökan om statsstödsgodkännande av de föreslagna undantagen från lagen. Ett godkännande kan dra ut på tiden, och vad jag förstår kommer en dialog att föras med kommissionen inför beslutet. Kommissionen kan också hjälpa till att hitta lösningar. Det känns därför viktigt att nu i kammaren sätta fokus på de möjligheter som ges genom Amsterdamfördraget. Fru talman! Utskottet har förutsatt att regeringen noga följer utvecklingen av flygskattens effekter för vissa regioner och återkommer till riksdagen om det visar sig nödvändigt med korrigerande åtgärder. Jag är inte motståndare till att åtgärder vidtas för att minska luftfartens klimatpåverkan, men jag är rädd för att det gotländska samhället drabbas negativt att flygskatten. De jämförelser som görs med andra trafikslag för att få miljöeffekter, såsom att resa med personbil, buss eller tåg, är inte möjliga för gotlänningarna eftersom de alternativ som står till buds endast utgörs av transporter med färja eller flyg. Jag vet också att mycket har gjorts för att minska antalet flygrörelser genom att de flygbolag som trafikerar Gotland samarbetar på så sätt att de köper stolar av varandra och bidrar till ett högt platsutnyttjande och därigenom en begränsning av antalet flygturer. Fru talman! Jag hoppas och tror att det är sådant som regeringen väger in när man noga följer utvecklingen av flygskattens effekter och återkommer om det visar sig nödvändigt med korrigerande åtgärder. I detta anförande instämde Christer Engelhardt (s).

Fru talman! Jag ska inledningsvis säga att jag instämmer med alla dessa människor som är djupt oroade över klimatpåverkan, och det gäller även flygets miljöpåverkan. Moderata samlingspartiet tog redan på 80-talet upp frågan om klimatpolitiken och menade att det kanske var den allra viktigaste frågan inom miljöpolitiken. Vi låg före vår tid på det området liksom på många andra områden. Jag kan också deklarera att jag tycker att flyget definitivt, i likhet med andra som förorenar och belastar miljön, ska ta sina miljökostnader. Det är av just de skälen som jag säger nej till denna flygskatt. Den är fullständigt felaktigt konstruerad, om man verkligen vill uppnå någonting för att förbättra miljön, om man vill stimulera och premiera de enskilda människorna i deras transportval eller stimulera den tekniska utvecklingen för att reducera flygets belastning. När detta är sagt kan jag konstatera att det viktigaste för regeringen och för Sverige, oavsett vilken regering vi har framöver, är att finna bundsförvanter ute inom framför allt den europeiska gemenskapen för att ta fasta på både näringens uttalade intresse och det politiska intresset för att få i gång ett system för handel med utsläppsrättigheter. Här finns en enastående möjlighet där både näringen och det politiska systemet inser att det är här möjligheten finns. Det är inte helt enkelt, men det är definitivt det system som har det största genomslaget, den största verkningsgraden för att få ett bättre beteende på individnivå och givetvis i branschorganisationerna. Allt det som nu presenterats och den debatt som förts här handlar inte om att måla ut gigantiska katastrofer. Det handlar om att om ett par timmar fatta ett beslut om att införa en skatt som inte så många socialdemokrater i grunden tycker om. Det räcker att konstatera vad Sveriges Kommuner och Landsting tycker med sin ordförande i spetsen. Det är inte bara så att ordföranden vill värna Sturup, utan man kan konstatera att det finns en massiv opinion mot detta förslag politiskt bland de socialdemokratiska kommunalråden och landstingsråden. Socialdemokratin går genuint i otakt och applåderas egentligen bara av Miljöpartiet och Vänstern, inte bara applåderas utan drivs att genomföra detta för att man ska kunna pricka av en verksamhet till inom ramen för den så kallade gröna skatteväxlingen. Miljömässigt kanske man sparar någon eller ett par procentenheter av utsläppen, men i stort sett är det verkningslöst som miljöstyrningseffekt. Däremot innebär förslaget att man lägger en merkostnad på årsbasis i storleksordningen 1 ½ miljard kronor. Det måste ju någon betala. Någon var inne och sade att det kanske hade fördelningspolitiska konsekvenser. Självfallet! Ungdomar och pensionärer är exempel. De har de minsta inkomsterna, och det är de som relativt sett kommer att drabbas hårdast av den hundralapp som man nu talar om. Fru talman! Det handlar inte om en hundralapp. Om man åker till Norrland till områden som inte omfattas av det geografiska undantaget är det 100 kr till Arlanda och 100 kr ytterligare, så det handlar om 200 kr. Jag hoppas att Socialdemokraternas talesman Mats Berglind är medveten om detta. Då vore det bra om han kom hit och bekräftade det så att vi till protokollet fick noterat att de som nu pläderar för systemet är medvetna om vad de faktiskt är beredda att pådyvla det svenska folket, barnfamiljer, pensionärer med flera. Flyget har en unik möjlighet att skapa tillgänglighet. För ett par dagar sedan hade vi en debatt om moderna transporter då jag också argumenterade för detta. Jag ska inte utveckla den argumentationen mer utan bara konstatera att på stora avstånd, inom landet, eftersom vi är ett stort land ytmässigt, och inom den europeiska gemenskap som vi tillhör, är flyget överlägset på att skapa den tillgänglighet som är en förutsättning för att unga människor, gamla människor, företagare och det vetenskapliga samhället ska kunna träffas med sina olika företrädare. Flyget är egentligen välståndets motor. Man skapar möjlighet till tillgänglighet över stora avstånd. Delar Mats Berglind den uppfattningen? Det skulle vara intressant att höra från talarstolen. Delar han uppfattningen om flygets unika möjligheter att vara tillgänglighetsskapande? Det gäller både för Sverige, för olika regioner, och för Sveriges möjligheter att komma ut i Europa, och vice versa givetvis. Det handlar inte minst om besöksnäringen, att få människor från en tätbefolkad kontinent att komma hit. Det är ingen katastrof, säger Mats Berglind. Nej, det finns anledning att vara varsam med orden, som en partivän till Mats Berglind uttryckte det en gång i tiden. Man ska vara varsam med orden. När vi har en fantastisk möjlighet, exempelvis inom besöksnäringen, att få hundratusentals turister upp från en överbefolkad europeisk kontinent för att få ta del av den natur och de många intressanta besöksobjekt vi har, varför ska man då stoppa käppar i hjulet? Jag talar inte om katastrof. Men är det så att Mats Berglind besitter kunskapen om besöksnäringens potential, problem och möjligheter bättre än alla de som hanterar den? Det är alltifrån den enskilde föreståndaren för ett vandrarhem upp till de centrala organisationerna som ägnar den mycket tid och uppmärksamhet, anställer mycket kvalificerade människor och har en genuin kompetens att bedöma den europeiska marknaden. Varför är det så säkert att Mats Berglind har just den kompetens som är överlägsen? Man kan nästan fråga varför man då inte anställer Mats Berglind för att kunna säkerställa denna unika kompetens som ska vägleda Sveriges riksdag att fatta beslut om att ytterligare försvåra för svensk besöksnäring. Svensk besöksnäring kommer att överleva. Katastrofen att den skulle försvinna undviker vi säkert. Men varför ska vi utsätta oss för risken, fru talman, att hindra tusentals jobb att växa fram här på sikt? Finns det någon näring som fantastiskt effektivt lyckas anställa ungdomar med mycket skiftande utbildningsbakgrund och kompetens så är det just besöksnäringen. Det vore roligt att få en ögonkontakt med Mats Berglind. Tack så mycket! Mats Berglind har många frågor att svara på. Jag tycker inte att det är tilltalande om Mats Berglind bara talar om andra saker. Debatten om burhöns, trängselavgifter och annat har vi fört nu, så nu vill jag gärna tala om flyget. Varför ska man på detta sätt skapa problem för en besöksnäring som skulle kunna anställa så många ungdomar, om nu inte Mats Berglind delar statsministerns uppfattning att problemet med ungdomsarbetslösheten snart är ett passerat problem? Då kan jag begripa att man inte bryr sig så mycket om expansionen i besöksnäringen. Sedan är det fråga om genomförandet av allt detta, fru talman. Mats Berglind säger: Om man ska göra någonting ska man göra någonting, och då gör vi detta. Det kanske inte är bra och riktigt, men vi gör ändå ett försök. Min rekommendation är då att man borde ha avstått från det mindre begåvade - det är det här förslaget - och satsat på det som var begåvat och framtidsinriktat i allianser med de länder i Europa och de intressen i Europa som nu nästan samfällt verkar för att få i gång ett system för handel med utsläppsrätter. Stefan Hagfeldt tror jag det var som kritiserade den formella gången här, nämligen att regeringen skulle få någon form av bemyndigande fullmakt att välja tidpunkt för genomförandet. Om detta kan man föra diskussioner. Frågan är: När kommer detta att kunna genomföras rent tekniskt? Nu är det diskussioner och en dialog som dras i gång med EU. Det brukar vara ett par månader mellan att breven går och svarsbreven kommer, så det går några kvartal. Mats Berglind, vad inträffar om EU till exempel säger att de undantag ni föreslår när det gäller stödområdena inte är acceptabla utifrån EG-rätten, att de diskriminerar de regioner som har stödområdeskaraktär ute i EU när man ska ta sig från ett icke-stödområde i Sverige till ett stödområde i Europa, att ni missgynnar de övriga europeiska stödområdena, och ni inte får genomföra detta? Avser regeringen då ändå att genomföra detta förslag? Den frågan kan jag ställa till Marie Engström också. Skulle ni ge stöd för att regeringen skulle lägga ett sådant förslag, givet att man tvingas exkludera, om man uttrycker det så, stödområden? Marie Engström var mycket noga med att det var ett starkt argument. När vi eventuellt skulle växla till utsläppsrätter kunde vi inte använda systemet och undanta vissa stödområden. Om EU nu förvägrar oss den möjligheten, är ni då beredda att ta förslaget? För detta, fru talman, är en realitet. EU kommer att med mycket stor tveksamhet och förmodligen inte alls acceptera detta. Fru talman! Kollegerna innan var mycket generösa och gav oss i det här utskottet och övriga intresserade tillfälle att få lite tid för debatter. Det enklaste svaret på frågan om genomförandet kan ju vara det att efter valet finns det en annan regering. Jag säger inte att den kommer, och Mats Berglind beskriver säkert en sådan händelse som en katastrof, men det kan vara så att en annan regering kommer till stånd. Då är jag ganska övertygad, utan att föregripa regeringsförklaringen, om att problemet med vilka områden som ska vara med eller inte vara med, om vi ska ha si eller så många kronor, är ett problem som väljarna löser. Eftersom väljarna är så genuint mot flygskatten kanske det är en naturlig koppling och en naturlig konsekvens av väljarnas ställningstagande.

Fru talman! Jag märkte att Anders G Högmark i sitt anförande vände sig till Mats Berglind hela tiden, men vi två får nog ta debatten. Jag begärde replik när Anders G Högmark stod och pratade länge och väl om att det här förslaget mer eller mindre skulle ta död på turistnäringen i Sverige. Han målade upp en svart bild. Då vill jag ställa samma fråga igen som jag ställde förut från talarstolen och som jag inte fick svar på från Anna Grönlund. Ni pratar er varma om handeln med utsläppsrätter. Tror ni att det blir billigare att flyga då? När man får betala priset för att man smutsar ned miljön kommer det naturligtvis även med det styrmedlet att bli dyrare att flyga. Vad händer då med turistnäringen i Sverige som Anders G Högmark pratar om? Jag skulle vilja ha svar från någon alliansföreträdare på min fråga. Jag får aldrig svaret. När det gäller det här förslaget, som jag ändå vill uppmärksamma Anders G Högmark på att jag hade en hel del kritik emot - jag tyckte inte att det var det mest optimala - målas nu allting i svart. Men när vi kommer att delta i handeln med utsläppsrätter blir allting bra. Jag börjar då fundera: Vet ni vad det är för något?

Fru talman! Det är riktigt att jag ställde ett antal frågor till Mats Berglind. Han har givetvis möjligheten att svara om han vill utnyttja den. Det är en viss form av artighet att föra en debatt i den här kammaren. (TREDJE VICE TALMANNEN: Det här replikskiftet är med Marie Engström.) Ja, det var en replik eftersom hon talade om att jag hade ställt frågor till Mats Berglind. Jag kan bara konstatera att arbetsfördelningen förefaller vara sådan inom alliansen, om man uttrycker det så, att det ankommer på Vänsterpartiets företrädare att föra talan just i den här skattefrågan. Det är på något sätt signifikativt att regeringspartiet hukar.

Fru talman! Jag tror inte att det blir någon katastrof för besöksnäringen, och det sade jag också i talarstolen. Men det kommer att vara ett antal tusen jobb och ett antal hundra tusen turister, besökare, som inte kommer att välja Sverige utan andra resmål på grund av effekten att stora operatörer, som vi tidigare har hört i debatten, flyttar från Sverige till bland annat Danmark. Jag kommer från Växjö. Vi var i stort sett klara för ungefär tre kvarts år sedan med ett avtal med Ryanair, som fick beskedet om förslaget om flygskatt, och man sade: Så länge som den diskussionen pågår i Sverige öppnar vi inte några nya förbindelser. Och turistnäringen i Småland grät tårar, vill jag påstå. De hade hoppats på att besökare skulle komma dit. Det är ett konkret exempel, ett så konkret exempel att denna riksdag kanske inte tycker att det är rimligt att hantera det. Men det är verkligheten som vi ska stifta lag utifrån. Som sagt tror jag att turistnäringen kommer att hanka sig fram. Men de tusentals jobb i turistnäringen, både i Småland och i övrigt i vårt land, som skulle kunna komma till stånd kommer inte till stånd därför att Marie Engström kanske som ivrig pådrivare har drivit Mats Berglind och hans parti i fördärvet. Men det får vi avgöra när han eventuellt vill svara.

Jag vill återigen påminna om att det är ett replikskifte med Vänsterpartiets representant. Talartiden är dessutom slut.