Sök

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Riksdagen beslutade våren 2010 att ge regeringen i uppdrag att föreslå lagstiftning eller andra åtgärder som innebär att direkta eller indirekta statliga subventioner till kärnkraft inte ska få förekomma. Regeringen har nu redovisat sin uppfattning i en skrivelse till riksdagen. Regeringen menar bland annat att det är principiellt och konstitutionellt tveksamt med lagstiftning som förbjuder riksdagen att fatta beslut om att subventionera kärnkraft. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och anser att regeringen ger en god bild av vad som bör beaktas i samband med frågor om subventioner av kärnkraft. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

51, 164 minuter

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Riksdagen rättade till en paragraf i mönsterskyddslagen som av misstag fick en felaktig lydelse när lagen ändrades 2002.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Invest Sweden avvecklas och att det statligt finansierade främjandet av export och investeringar som utförs av Exportrådet och Invest Sweden slås ihop den 1 januari 2013.

Den nya organisationen kommer att heta Sveriges export- och investeringsråd. Regeringen får möjlighet att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om den nya organisationen.

Dessutom upphör Exportrådets möjlighet att leda ambassadernas exportfrämjande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2012-05-29

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Två av statsbudgetens utgiftsområden ändrar namn. Utgiftsområde 18 ändrar namn till Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Utgiftsområde 10 ändrar namn till Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fördelningen av ändamål och verksamheter på vissa utgiftsområden ändras. Ändringarna gäller kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2012-05-22

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Aktiva elkonsumenter får nu möjlighet att ingå avtal som förutsätter att elförbrukningen mäts timvis, utan att konsumenten behöver betala extra för detta. Genom timmätning ökar elkonsumentens möjligheter att påverka sin elförbrukning och minska sina elkostnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Riksdagen beslutade om nya regler för att förenkla arbetet för specialdomstolen Patentbesvärsrätten. Domstolen överprövar idag Patent- och registreringsverkets beslut om bland annat patentärenden. De nya reglerna innebär att Patentbesvärsrätten inte behöver vara uppdelad i avdelningar, att rätten får döma även med endast en ledamot i vissa fall och att vittnen och experter kan delta i en muntlig förhandling via telefon eller annan motsvarande utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-29

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Utskottet tycker att kommissionens analys av konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen i EU är relevant. Det finns behov av att anpassa pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden. Det behöver också vidtas åtgärder som gör det möjligt att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Bland annat behöver arbetsplatser och arbetsorganisation anpassas till äldre arbetstagare samt arbetsmiljön i många fall förbättras. Det är också viktigt att öka möjligheten att kombinera deltidspension och deltidsarbete. Sådana åtgärder är enligt utskottet några av de viktigaste för att göra det möjligt att höja pensionsåldern eller på annat sätt begränsa rätten till pension.

Åtgärder mot bristande jämställdhet och åldersdiskriminering är också nödvändiga liksom åtgärder som främjar den fria rörligheten inom EU. Utskottet betonar dock att utformningen av både lagstadgade pensioner och tjänstepensioner är en nationell angelägenhet.

Utskottet håller med regeringen om att EU bör verka för en samlad pensionsinformation i EU-länderna. Det skulle underlätta besluten som pensionsspararna står inför när det gäller sparande och pensionering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter.

Riksdagen sa vidare nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2012-05-03

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur riksdagsordningen. I stället ska det i lagen uttryckligen framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Det införs en regel om att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt. Det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Statsråd är sedan tidigare skyldiga att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir. Denna bestämmelse förtydligas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-05-03

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Det är mycket viktigt att en så stor del av befolkningen som möjligt kan ta del av så många stora idrottsevenemang som möjligt via fria tv-kanaler. Den senaste tidens utveckling där stora kommersiella bolag förvärvar de exklusiva sändningsrättigheterna till stora och betydelsefulla idrottsevenemang som OS visar enligt konstitutionsutskottet på behovet av en evenemangslista. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en sådan lista ska utformas.

Radio- och tv-kanaler får i dag sända reklam under högst 12 minuter per timme mellan hela klockslag. I en motion föreslås en sänkning av annonstiden till 8 minuter. Konstitutionsutskottet är inte berett att nu föreslå en sådan ändring. För att få ett djupare underlag bör regeringen göra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare ändringen som innebar en ökning av annonstiden till 12 minuter. Riksdagen gjorde ett sådant tillkännagivande. Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om radio- och tv-frågor.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23