Sök
333 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, KU:s särskilda protokoll, Rapporter från riksdagen, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2013/14, 2007/08, 1892, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Integritets- och sekretessfrågor
Betänkande 2013/14:KU25
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.
- Behandlade dokument
- 66
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Beredning
- 2014-03-27
- Justering
- 2014-04-10
- Bordläggning
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-05
- Beslut
- 2014-05-07
- Dokument & lagar
Tidningen Riksdag & Departement
Betänkande 2013/14:KU33
Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.
Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 39 minuter
- Beredning
- 2014-03-25
- Justering
- 2014-04-29
- Bordläggning
- 2014-05-06
- Debatt
- 2014-05-07
- Beslut
- 2014-05-07
- Dokument & lagar
Uppskov till 2014/15 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2013/14:FiU36
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210 Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-19
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2009–2013
Betänkande 2013/14:FiU32
Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2009-2013. Förutsättningarna för statsupplåningen och förvaltningen har varierat ganska mycket under perioden. Statens finanser har gått från ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, till balans 2010 och överskott 2011. Sedan blev det nya underskott under 2012 och 2013.
Finansutskottet har granskat regeringens utvärdering. Utskottets intryck är att förvaltningen och upplåningen har fungerat väl trots den ekonomiska oron internationellt. Sett i procent av bruttonationalprodukten, bnp, var statsskulden lika hög 2013 som den var i början av 2009. Det innebär cirka 35 procent. Räntekostnaderna för statsskulden har under perioden minskat från 0,7 procent av bnp till 0,4 procent av bnp.
Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 3
- Justering
- 2014-06-17
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2013/14:FiU20
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.
Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.
Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
Förstärkta kapitaltäckningsregler
Betänkande 2013/14:FiU19
Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.
Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla vid årsskiftet.
Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Vissa bestämmelser i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till denna nya lag.
Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna införlivas bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av förslaget börjar att gälla den 2 augusti 2014.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Årsredovisning för staten 2013
Betänkande 2013/14:FiU33
Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.
Regeringens årsredovisning innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen samt utfallet på inkomsttitlarna i statens budget och anslag. Där finns också en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.
Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Användningen av kreditbetyg i riskhantering
Betänkande 2013/14:FiU28
Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göra egna bedömningar av kreditrisker. De ska inte förlita sig alltför mycket på kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond. Finansinspektionen får i uppdrag att bevaka hur pensionsstiftelser använder kreditbetyg och gör kreditvärderingar.
De nya reglerna innebär att ett EU-direktiv genomförs i Sverige. Reglerna börjar gälla den 21 december 2014, som är det datum då EU-direktivet ska vara infört i EU:s medlemsländer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Ogiltigförklarande av vissa sedlar och mynt
Betänkande 2013/14:FiU12
De 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar som finns i dag ska sluta att fungera som betalningsmedel efter den 30 juni 2016. 100- och 500-kronorssedlarna och en- två- och femkronorsmynten slutar fungera efter den 30 juni 2017. Orsaken är att nya sedlar och mynt ska införas, med start i oktober 2015. Riksbanken konstaterar att dubbla versioner av sedlar och mynt med samma valörer innebär onödiga kostnader för samhället.
Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2013/14:NU30
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Partnerskapsöverenskommelsen
Betänkande 2013/14:NU27
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.
Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.
Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring - anpassning till nya EU-regler
Betänkande 2013/14:NU22
Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.
De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-18
- Debatt
- 2014-06-23
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar
Betänkande 2013/14:NU26
Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-18
- Debatt
- 2014-06-23
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2011–2013
Betänkande 2013/14:FiU24
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2011-2013. Utskottet konstaterar att inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet på 2 procent under hela utvärderingsperioden. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån.
Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik under 2012 och under början av 2013. Detta för att inflationen skulle ha kommit närmare målet och resursutnyttjandet i ekonomin skulle ha blivit högre under 2013. Finansutskottet påminner också om att utskottet även i den förra utvärderingen av penningpolitiken, för perioden 2010-2012, drog slutsatsen att Riksbanken hade kunnat föra en något mer expansiv penningpolitik.
Riksdagen godkände utvärderingen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige
Betänkande 2013/14:SfU22
Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 18 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Uppskov till 2014/15 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2013/14:KU47
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Det ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14.
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-16
- Debatt
- 2014-06-17
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Betänkande 2013/14:KU43
Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.
Konstitutionsutskottet noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Beredning
- 2014-05-13
- Justering
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-17
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Olovlig hantering av avkodningsutrustning
Betänkande 2013/14:KU42
Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Beredning
- 2014-05-13
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-16
- Debatt
- 2014-06-17
- Beslut
- 2014-06-17
- Dokument & lagar
Vårändringsbudget för 2014
Betänkande 2013/14:FiU21
Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.
Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 18, 66 minuter
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-10
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande
Betänkande 2013/14:SfU20
Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 28 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-13
- Debatt
- 2014-06-16
- Beslut
- 2014-06-17