Sök

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Regeringen har lämnat en redogörelse för hur den har arbetat med miljö-, klimat- och energifrågor inom jordbruket under perioden 2007-2011. Regeringen redovisar de viktigaste statliga insatserna och bedömer vilka effekter de har haft. Skrivelsen är ett komplement till den redovisning regeringen gav i budgetpropositionen för 2012.

Regeringens övergripande mål med arbetet är att skapa bättre förutsättningar för företagande inom de så kallade gröna näringarna - jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, fiske samt rennäring. Detta ska i sin tur ge möjligheter till en positiv utveckling på landsbygden med en produktion som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

23, 85 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-20

Riksdagen beslutade våren 2010 att ge regeringen i uppdrag att föreslå lagstiftning eller andra åtgärder som innebär att direkta eller indirekta statliga subventioner till kärnkraft inte ska få förekomma. Regeringen har nu redovisat sin uppfattning i en skrivelse till riksdagen. Regeringen menar bland annat att det är principiellt och konstitutionellt tveksamt med lagstiftning som förbjuder riksdagen att fatta beslut om att subventionera kärnkraft. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och anser att regeringen ger en god bild av vad som bör beaktas i samband med frågor om subventioner av kärnkraft. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

51, 164 minuter

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Ett pricksystem för fiskare som överträder gemensamma EU- regler ska införas i Sverige. Reglerna är en anpassning till EU:s direktiv och ska säkerställa att de gemensamma bestämmelserna för fiskeripolitiken följs.

Pricksystemet ska varna innehavare av fartygstillstånd och befälhavare på fiskefartyg som överträder regler inom området. Vid upprepade allvarliga överträdelser, och då en befälhavare eller innehavaren av ett fartygstillstånd fått ett visst antal prickar, kan yrkesfiskarlicensen och fartygstillståndet återkallas. Befälhavare kan också förbjudas att verka på fiskefartyg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Djurskyddslagen ändras som en anpassning till ett EU-direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebär bland annat följande.

• Definitionen av djurförsök utvidgas till att omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa.
• Djurförsök ska klassificeras efter svårhetsgrad.
• Av ett tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur ska det framgå vem som innehar tillståndet. Det ska också framgå vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär eller expert som är knuten till verksamheten.
• Den som innehar tillståndet ska ha ansvaret för att reglerna följs.
• Det ska vara möjligt att återkalla ett godkännande att använda djur i djurförsök.
• Den som överträder bestämmelser om kompetens och metoder vid infångande av vilt levande djur avsedda att användas som försöksdjur ska kunna straffas.
• Den djurförsöksetiska prövningen bör finansieras med avgifter.

En central djurförsöksetisk nämnd inrättas. De nuvarande djurförsöksetiska nämnderna ska i fortsättningen kallas regionala djurförsöksetiska nämnder. Den centrala nämnden ska pröva beslut av de regionala nämnderna som har överklagats. Den centrala nämnden ska även i efterhand utvärdera genomförda djurförsök. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av en motion från allmänna motionstiden 2011. Det saknas inom EU stöd för krav på märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning. Det är mycket otillfredsställande. Regeringen bör driva frågan om konsumenternas rätt att genom märkning få denna information.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

24

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

49, 155 minuter

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Riksdagen rättade till en paragraf i mönsterskyddslagen som av misstag fick en felaktig lydelse när lagen ändrades 2002.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Invest Sweden avvecklas och att det statligt finansierade främjandet av export och investeringar som utförs av Exportrådet och Invest Sweden slås ihop den 1 januari 2013.

Den nya organisationen kommer att heta Sveriges export- och investeringsråd. Regeringen får möjlighet att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om den nya organisationen.

Dessutom upphör Exportrådets möjlighet att leda ambassadernas exportfrämjande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2012-05-29

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Två av statsbudgetens utgiftsområden ändrar namn. Utgiftsområde 18 ändrar namn till Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Utgiftsområde 10 ändrar namn till Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fördelningen av ändamål och verksamheter på vissa utgiftsområden ändras. Ändringarna gäller kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2012-05-22

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Aktiva elkonsumenter får nu möjlighet att ingå avtal som förutsätter att elförbrukningen mäts timvis, utan att konsumenten behöver betala extra för detta. Genom timmätning ökar elkonsumentens möjligheter att påverka sin elförbrukning och minska sina elkostnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Riksdagen beslutade om nya regler för att förenkla arbetet för specialdomstolen Patentbesvärsrätten. Domstolen överprövar idag Patent- och registreringsverkets beslut om bland annat patentärenden. De nya reglerna innebär att Patentbesvärsrätten inte behöver vara uppdelad i avdelningar, att rätten får döma även med endast en ledamot i vissa fall och att vittnen och experter kan delta i en muntlig förhandling via telefon eller annan motsvarande utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-29

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-13

Reglerna för geologisk lagring av koldioxid anpassas till ett EU-direktiv. Koldioxidlagring betyder att man minskar mängden koldioxidutsläpp genom att avskilja koldioxiden, till exempel vid förbränning av fossila bränslen, och lagrar den i berggrunden.

De nya bestämmelserna innebär bland annat att koldioxidlagring klassas som miljöfarlig verksamhet. Regeringen får rätt att genom föreskrifter reglera var lagringen får ske. Reglerna om tillstånd och anmälan ska även gälla för den delen av Sveriges kontinentalsockel som ligger utanför Sveriges gränser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om klimatpolitik. Motionerna tar bland annat upp frågor om internationell klimatpolitik, utsläppsmål och strategier för låga utsläpp, rapportering av växthusgasutsläpp, systemet med handel med utsläppsrätter samt biogas.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

30

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

53, 168 minuter

Justering

2012-05-24

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-07