Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.

Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna oftast inte uppfyller de krav som finns på att vara dynamiska, långsiktiga och heltäckande samt att endast enstaka analyser uppfyller kraven på ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att konsekvensanalyserna bör vidareutvecklas. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till Regeringskansliet att se till att analyserna tas fram enligt förordning och stöddokument, utveckla kvaliteten i analyserna och överväga att utveckla stödet till utredningarbetet. Regeringen anser att arbetet med konsekvensanalyser har förbättrats de senaste åren, men delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten på analyserna inför migrationspolitiska beslut bör höjas ytterligare.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2018-04-24

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-24

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-04-24

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.

Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Möjligheten för en kommun att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun begränsas. En kommun som av Migrationsverket fått i uppdrag att ta emot ett ensamkommande barn ska bara kunna placera barnet i en annan kommun

• om kommunerna kommer överens om placeringen
• om placeringen sker med stöd av gällande lagar som rör barns och ungas vårdbehov
• om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets vårdbehov eller barn som har behov av särskilt skydd.

Syftet med lagändringarna är att få en jämnare fördelning av mottagandet av ensamkommande barn mellan landets kommuner. Ensamkommande barn är barn och ungdomar som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att söka asyl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

• Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
• Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

25

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

38, 127 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-19

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Regeringen ska få bestämma om regler som kompletterar EU:s nätkoder för el. Regeringen kan också välja att delegera den här rätten till en myndighet.

EU:s nätkoder innehåller tvingande regler som syftar till att se till att det europeiska elsystemet är driftsäkert och sammanlänkat. Regeringen har föreslagit ändringar i ellagen som innebär att regeringen eller en myndighet kan komplettera dessa regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-19

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

• Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
• En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.

Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.

Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 43 minuter

Justering

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om svenskt medborgarskap.

Motionerna handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester samt egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, att medborgarskapets betydelse bör uppvärderas, en förlängning av tiden för hemvist för att få medborgarskap och att alla barn som föds i Sverige ska kunna få svenskt medborgarskap från födseln.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Handläggningstiderna för arbetstillstånd är för långa. Dessutom är det viktigt att Sveriges system för arbetskraftsinvandring inte missbrukas med till exempel dåliga villkor. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Återkomma till riksdagen med ett förslag om att förkorta handläggningstiderna och utöka den digitala hanteringen hos Migrationsverket.
• Ge i uppdrag till Migrationsverket att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

11 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

18

Reservationer

68 

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-27

Debatt

2018-03-28

Beslut

2018-03-28

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen om marknadskontroll av produkter går för långt och strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Därför beslutade riksdagen att lämna synpunkter om detta i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Prövningar enligt subsidiaritetsprincipen går ut på att avgöra om beslut bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Principen säger att beslut om nya lagar ska tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Riksdagen ifrågasätter inte att EU-reglerna som gäller marknadskontroll behöver förbättras. Däremot har riksdagen invändningar mot några av de befogenheter för myndigheter som kommissionen föreslår. Enligt riksdagens uppfattning går dessa delar av förslaget längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-22