Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för unga och för små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.

Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.

Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.

Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2018. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen.

Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år och blivit mer utförlig. Det ser riksdagen positivt på.

Riksdagen tycker också att det är bra att regeringen tar alla delmoment i ett tillkännagivande i beaktande, i de fall det finns flera. Riksdagen förutsätter att regeringen även i fortsättningen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande. Vidare vill riksdagen framhålla att riksdagsskrivelser som handlar om riksdagens budgetbeslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2018.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 7 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

40, 86 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

48, 115 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-19

Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 110 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-14

Debatt

2018-12-15

Beslut

2018-12-17

Drygt 97,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 44,4 miljarder kronor. 32,8 miljarder kronor går till barnbidrag och drygt 7,3 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-19

Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-19

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-19

Debatt

2018-12-20

Beslut

2018-12-20

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-19