218 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sa nej till motioner om mineralpolitik från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utskottet hänvisar i flera fall till gällande rätt. Motionerna handlar om minerallagen, uranbrytning i Sverige, Euratomfördraget, finansieringsansvaret för stadsomvandlingen i Kiruna i samband med utökad gruvverksamhet och vissa övriga frågor, bland annat geoinformationens tillgänglighet.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om statlig förvaltning. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar om myndigheterna och medborgarna, utnämning av styrelseledamöter, antalet myndigheter, regional myndighetsstruktur, opinionsbildande myndigheter, dröjsmål hos myndigheter, ansvar för offentliga tjänstemän, ansvarsnämnd inom JO, integritetsrevision, samverkan, samkörning av register, lagtolkning, spam, cookies och temporära Internetfiler, korruption och andra brott samt mångkulturell förvaltning.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om fri- och rättighetsfrågor. Motionerna handlar om integritetsfrågor, negativ föreningsfrihet, stärkande av äganderätten, diskriminering och tillsättande av en värdekommission.
Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen. Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora. Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen. En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.
Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Syftet med grönboken är att försöka ta reda på hur EU bättre ska kunna främja de energinät Europa behöver. Näringsutskottet betonar bland annat att den grundläggande svenska hållningen måste vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och gas fungerar som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för EU:s energipolitik. Utskottet framhåller att en utvidgad och väl fungerande inre marknad för el och gas är eftersträvansvärd av konkurrens-, försörjningstrygghets- och miljöskäl. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.
Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.
Den som har rätten till musik, film, litteratur och dataspel får bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning via Internet. Svensk domstol ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Det krävs att rättighetshavaren visar sannolika skäl för att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella adressen. Domstolen ska väga rättighetshavarens behov av information mot den enskildes integritet. Det ska krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att uppgiften ska få lämnas ut. De nya reglerna började gälla den 1 april 2009 och är en anpassning till EU:s regler på området, EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred). Regeringen tänker följa utvecklingen noggrant och omedelbart inleda en utvärdering av hur den nya lagstiftningen påverkar rättighetshavare, Internetleverantörer och konsumenter. Riksdagen poängterar vissa frågor som utvärderingen bör omfatta. Riksdagen vill också att regeringen redovisar resultatet av utvärderingen för riksdagen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om främst riksdagens arbetsformer. Andra motioner handlar om inkomstgaranti för före detta riksdagsledamöter och statsråd samt vissa andra frågor om statsrådstjänsten.
Riksdagsordningen och några andra lagar ändras: Formerna för att utse riksdagsdirektör ändras. Försöksverksamheten med att besvara interpellationer under sommaren blir permanent. Kravet på att ledamöterna ska underteckna interpellationer och skriftliga frågor slopas. Det införs ett nytt enhetligt system för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor. Ledamöterna ska åter ha rätt att lämna in motioner med anledning av alla skrivelser och redogörelser. Denna rätt togs bort 2006. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2009.
Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2008-2010 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Näringsutskottet konstaterar att världsekonomin skakas av en allvarlig kris, och att den svenska ekonomin drabbas hårt. Men utskottets grundläggande uppfattning är att regeringens ekonomiska politik fortfarande är den rätta vägen för att långsiktigt säkra den svenska konkurrenskraften. Riksdagen beslutade att inte vidta några åtgärder med anledning av regeringens redovisning.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över det kommunala partistödet. Konstitutionsutskottet, KU, har låtit göra en utvärdering som visar att det inom flera partier sker överföringar av partistöd i relativt stor omfattning. Partistöd från en kommun eller ett landsting används på så sätt för att finansiera partiverksamhet i en annan kommun eller ett annat landsting. Enligt kommunallagen måste en kommunal åtgärd vara knuten till kommunens eller landstingets eget område eller dess invånare för att vara laglig. KU anser att det behövs en översyn i lämpligt sammanhang för att undanröja den osäkerhet som råder både från kommunernas och från partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda de kommunala partistöden. Syftet är också att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stöd till partierna. Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om kommunal demokrati.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.
Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om territoriell sammanhållning. Utskottet anser det väsentligt att någon form av definition av begreppet territoriell sammanhållning kan utarbetas och att omfattningen av området kan klargöras. Liksom regeringen vill utskottet lägga tonvikten på att höja konkurrenskraften i alla regioner, utifrån varje regions unika förutsättningar. Organisationen av det framtida territoriella samarbetet bör kännetecknas av organisatorisk flexibilitet i motsats till institutionaliserade processer inom EU:s ram. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om trossamfund. Motionerna handlar om Svenska kyrkan, begravningsverksamheten, begravningsavgiften, arbetsvillkoren i trossamfunden, fri församlingstillhörighet samt stöd till sekulära livssynsorganisationer.
Riksdagen har beslutat att riksdagsstyrelsen bör överväga i vilken utsträckning besök hos riksdagsledamöter behöver anmälas och vilka uppgifter om besökare som behöver registreras. Beslutet grundar sig delvis på två motioner från Socialdemokraterna och Moderaterna. Det syftar till att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade. Sedan några år tillbaka registreras alla besökare till riksdagsledamöter i Riksdagshuset i ett besöksregister. Registreringen genomförs av säkerhetsskäl. Uppgifterna i registret är offentliga, vilket innebär att vem som helst kan begära ut dem.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse om försäljning av 8 % av aktierna i Telia Sonera AB. Riksdagen avslutade dessa ärenden och sa samtidigt nej till ett antal motionsförslag om statliga företag. Motionerna handlar om synen på statligt ägande av företag, försäljningar av statliga bolag och statens ägarutövning. I beslutsunderlaget redovisas riksdagens syn på statligt ägande. När det gäller statens ägarutövning hänvisar riksdagen till de riktlinjer som regeringen följer och till pågående arbete.
Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling, regeringsprotokollen och handläggningen av vissa förvaltningsärenden. KU uppmärksammar vikten av att Regeringskansliets svar till Riksrevisionen kommer in i tid för att underlätta myndighetens granskning. Utskottet konstaterar också att beredningskravet för regeringsärenden uppfylls på olika sätt för olika typer av regeringsärenden. Utskottet har inga invändningar mot detta men vill ändå betona vikten av god planering och framförhållning för att undvika tidsnöd. Utskottet har även undersökt beredningen av vissa frågor i EU-samarbetet, hanteringen av rambeslut från EU och regeringens information till riksdagen i EU-frågor. Sammanfattningsvis har granskningen utmynnat i att regeringens information till riksdagen i EU-frågor har förbättrats ju längre tid som Sverige har varit medlem i EU. Utskottet menar ändå att informationen och rutinerna kan förbättras ytterligare.
Riksdagen beslutade om en ny lag om kommunala befogenheter som ersätter en rad kompetensutvidgande så kallade smålagar. Lagen innebär bland annat att kommuner och landsting får ökade möjligheter att bidra till utbyggnad av statlig väg och järnväg, lämna bidrag till högskoleverksamhet och vara med och finansiera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och program. Lagen innebär också ett förtydligande och vissa förändringar av kommunernas möjligheter att använda kommunala lokaler till näringsverksamhet. Lagen gäller från den 1 mars.
