Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fri- och rättighetsfrågor

Betänkande 2008/09:KU17

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2009-02-12
Trycklov
2009-03-17
Debatt
2009-03-25
Avgörande
2009-03-26
Beslut fattades
2009-03-26

Hela betänkandet

PDF
Fri- och rättighetsfrågor(pdf, 140 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Nej till motioner om fri- och rättighetsfrågor (KU17)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om fri- och rättighetsfrågor. Motionerna handlar om integritetsfrågor, negativ föreningsfrihet, stärkande av äganderätten, diskriminering och tillsättande av en värdekommission.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 11 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 12 februari 2009, justerades 10 mars 2009 och fick trycklov 16 mars 2009.

Alla beredningar i utskottet

2009-02-24

Nej till motioner om fri- och rättighetsfrågor (KU17)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om fri- och rättighetsfrågor. Motionerna handlar om integritetsfrågor, negativ föreningsfrihet, stärkande av äganderätten, diskriminering och tillsättande av en värdekommission.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:KU17, Fri- och rättighetsfrågor

Debatt om förslag 2008/09:KU17

Webb-tv: Fri- och rättighetsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Andreas Norlén (M)
Anf. 155 Andreas Norlén (M)
Fru talman! Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring för den henne rätt kan bära. Vill du vara dig själver huld, så älska frihet mer än guld, ty frihet följer ära! Vi känner alla igen biskop Tomas ord i Frihetsvisa från 1400-talet. Frihet var dock ett centralt begrepp i den politiska och filosofiska debatten långt dessförinnan. Aristoteles, som levde på 300-talet före Kristus, såg i sin statslära friheten som demokratins mål, för att ge ett ännu äldre exempel. Friheten är fortfarande, nu likaväl som på medeltiden eller i antikens Grekland, ett centralt begrepp i den politiska debatten. Att värna samhällsmedlemmarnas frihet från yttre och inre fiender var ett av de viktigaste skälen till att samhällen började utvecklas till mer organiserade stater. En av staternas grundläggande uppgifter är således att slå vakt om medborgarnas frihet, oavsett om den hotas av andra staters aggression eller av kriminella element inom staten. Samtidigt är det många gånger just staterna som genom historien oräkneliga gånger har beskurit medborgarnas frihet på ett oacceptabelt sätt. Exemplen från det blodiga 1900-talet och dess totalitära regimer förskräcker. Man kan dock konstatera att även demokratier kan kränka de medborgerliga fri- och rättigheterna. Demokrati innebär inte att en majoritet av medborgarna eller en majoritet i denna kammare har rätt att göra vad den vill. Demokratin bygger på ett antal kärnvärden, varav principen om majoritetsbeslut är ett. Därutöver förutsätter demokratin bland annat att alla människors rätt till liv och egendom, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och så vidare respekteras. Avvägningen mellan individens eller minoritetens frihet och statens eller majoritetens intressen utgör något av brännpunkten i debatten om de medborgerliga fri- och rättigheterna, och det ser man även i de motioner som behandlas i dagens betänkande om fri- och rättighetsfrågor. Debatten rör ett dussintal motioner från den allmänna motionstiden, men påverkas i hög grad av Grundlagsutredningens betänkande, som presenterades förra året. Grundlagsutredningen föreslår flera förändringar av 2 kap. regeringsformen, där grundlagsskyddet för fri- och rättigheterna återfinns. Förslagen, som har bred politisk förankring, bereds nu av regeringen och innebär bland annat följande: Skyddet för den personliga integriteten stärks. Grundlagsutredningen menar att en bestämmelse om detta bör införas i regeringsformen i enlighet med Integritetsskyddskommitténs förslag. Det skulle i så fall vara en bestämmelse som innebär att varje medborgare gentemot det allmänna ska vara skyddad mot intrång som sker i hemlighet eller utan samtycke och som i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Regeringsformens skydd för äganderätten förtydligas genom att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation ges en ny utformning. Samtidigt införs en regel som rör rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar som görs av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Regeringsformens skydd mot diskriminering utvidgas till att även avse sexuell läggning. Det här är viktiga steg som ytterligare preciserar gränsen mellan individens rätt till frihet och det allmännas möjligheter att inskränka denna frihet. Ett antal av motionerna som vi behandlar i dag rör just skyddet för den personliga integriteten och äganderätten respektive skyddet mot diskriminering och kan således avslås i avvaktan på att behandlingen av Grundlagsutredningens och Integritetsskyddskommitténs förslag slutförs. Fru talman! Mot bakgrund av den debatt som har förts under de senaste åren om skyddet för den personliga integriteten, kan man konstatera att vi lever i ett samhälle där den tekniska utvecklingen gör det möjligt att övervaka medborgarna med en effektivitet och i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Detta gör det än viktigare att både vi politiska beslutsfattare och medborgare i allmänhet är vaksamma inför olika åtgärder som kan hota varje människas rätt att ha en privat sfär som inte angår någon annan. Det är angeläget att vi riksdagsledamöter varje gång vi har att ta ställning till ett lagförslag som innebär en inskränkning av den personliga integriteten noga bedömer om nyttan med åtgärden står i rimlig proportion till inskränkningen av integriteten. Vi måste också beakta sammanhang och helhet så att vi inte ställer oss bakom ett antal små förändringar som var för sig ter sig harmlösa men som tillsammans innebär en oproportionerligt stor möjlighet att kartlägga människors privatliv. När det gäller skyddet för den negativa föreningsfriheten, det vill säga rätten att inte vara medlem i en förening, lämnar Grundlagsutredningen inga förslag om utökningar eller revideringar av den befintliga regleringen i regeringsformen 2 kap. 2 §. Den negativa föreningsfriheten tas däremot upp i ett par motioner, varför jag vill lämna några kommentarer. 2 kap. regeringsformen handlar om relationen mellan staten och den enskilde medborgaren, och 2 § slår bland annat fast att den enskilde inte av staten får tvingas att vara medlem i en politisk, religiös, kulturell eller liknande organisation. Det som har ifrågasatts är vilken skyldighet staten bör ha att skydda medborgarna mot att av andra än det allmänna tvingas bli medlemmar i föreningar. Motionärerna ger exempel från arbetsmarknaden, men frågan är generell. Konstitutionsutskottet konstaterar dock i sitt betänkande att Europakonventionen gäller som lag i Sverige och att Europadomstolen har tolkat artikel 11 i konventionen så att staterna är skyldiga att i viss utsträckning ingripa i relationer mellan enskilda i syfte att tillse att den negativa föreningsfriheten respekteras. Det här innebär att det motionärerna vill uppnå redan i viss mån gäller i dag i samtliga stater som har ratificerat Europakonventionen, vilket är alldeles utmärkt. Detta sammantaget gör att jag med gott samvete och med biskop Tomas ord ringande i bakhuvudet yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
saknar porträttfoto
Annie Johansson (C)
Anf. 156 Annie Johansson (C)
Fru talman! Detta betänkande rör det som gjorde mig politiskt intresserad, nämligen mänskliga fri- och rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, att enskilda människor har okränkbara rättigheter gentemot det offentliga. Det är också frågeställningar som intresserar mig i min civila roll i den juridiska sfären. Det här är för mig ett av de absolut viktigaste områdena för konstitutionsutskottet, att skydda de grundlagsfästa mänskliga fri- och rättigheterna. Det är av den anledningen jag också är uppe i debatten, även om delar av mitt anförande kommer att tangera tidigare talare, Andreas Norlén. Detta är också ett betänkande där vi från utskottets sida är eniga. Det betyder inte att vi är eniga i sak i frågeställningarna som berörs, men på grund av beredningsarbetet av två tunga utredningar på området, Integritetsskyddskommittén och Grundlagsutredningen, avstyrker vi samtliga motioner, inklusive några undertecknade av mig själv. Motionsbetänkandet behandlar 13 motioner angående integritetsfrågor, negativ föreningsfrihet, stärkande av äganderätten och diskriminering. Det är viktiga frågor, och det är frågor som kräver sin beredning. Fru talman! Hur ökar vi människors makt på bekostnad av oss rikspolitiker? Hur säkerhetsställer vi människors grundläggande rättigheter och friheter när vi stiftar lag? Regeringsformens 2 kap. handlar om just detta. Regeringsformens 2 kap. om medborgerliga fri- och rättigheter innehåller paragrafer som lägger band på oss lagstiftare i vårt arbete. Detta kapitel var under Grundlagsutredningens lupp och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Jag skulle i stället vilja fästa uppmärksamheten på det arbete som Integritetsskyddskommittén har gjort. Integritetsskyddskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som sedan 2004 har arbetat med att kartlägga och analysera lagstiftning som rör personlig integritet. Slutsatser presenterades i mars 2007. I januari 2008 presenterade kommittén sitt slutbetänkande med ett batteri av förslag för att stärka den enskildes privatliv. Vi kan konstatera att alla partier var helt eniga. De förslag som vi i kommittén lade fram förutsätter jag blir verklighet, framför allt den föreslagna grundlagsbestämmelsen om att medborgare ska skyddas från hemlig och omfattande kartläggning och övervakning från det allmännas sida. Det skulle ytterligare stärka 2 kap. regeringsformen, och integriteten skulle få ett självständigt värde i regeringsformen. Ett rejält integritetsskydd kommer att skapas, och ny lagstiftning kommer att bli föremål för en proportionalitetsbedömning. En annan viktig poäng är att undantag från grundlagsbestämmelsen enbart kan finnas i lag. Dessutom kommer ett minoritetsskydd att slå in. I regeringens budgetpropositioner från hösten 2007 och hösten 2008 skrivs att man ska ta hänsyn till integriteten i lagstiftningsprocessen. De har förklarat att vid kommande lagstiftning "ska intresset av en effektiv brottsbekämpning noga övervägas mot de konsekvenser de nya bestämmelserna kan medföra för rätten till personlig integritet". En begränsning av skyddet för den personliga integriteten måste alltid vara proportionerlig, nödvändig och ändamålsenlig. Sedan den 1 januari 2008 verkar också Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användande av hemliga tvångsmedel. Det är positiva steg i att värna integriteten, även om vi kan både bli bättre som lagstiftare på att bevaka skyddet och finna verktyg som gör det möjligt att det efterlevs. Jag tror på den bestämmelse kommittén föreslår där huvudregeln är förbud mot övervakning och kartläggning. Det är viktigt med grundlagsskydd eftersom det binder lagstiftare i hur vi kan agera. Vår föreslagna grundlagsbestämmelse är dessutom teknikneutral och riktar in sig på det som är känsligt, det vill säga övervakning och kartläggning i betydande mån. Med detta ansluter vi oss till det som finns i många länder i vårt närområde. För mig som politiker kommer ledstjärnan alltid att vara att stärka de medborgerliga fri- och rättigheterna. Det kan aldrig handla om att stärka statens rättigheter, utan det är fråga om människornas. Av den anledningen ser jag också det som naturligt att ha såväl en negativ föreningsfrihet, det vill säga rätten att inte tillhöra en förening, som en positiv föreningsfrihet, rätten att tillhöra en förening. I dag har vi enbart den positiva föreningsfriheten uppräknad i 2 kap. regeringsformen. I enlighet med min motion hade jag önskat att båda friheterna hade stått med som grundläggande skydd i regeringsformen och inte enbart i Europakonventionen. Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets i betänkande.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 26 mars 2009.Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 5.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Integritetsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K331, 2008/09:K332, 2008/09:K333, 2008/09:K338, 2008/09:K343 yrkandena 1, 3 och 4 samt 2008/09:K393.
  2. Negativ föreningsfrihet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K206 och 2008/09:A401 yrkande 3.
  3. Stärkande av äganderätten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K384.
  4. Diskriminering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K389 yrkande 1.
  5. Värdekommission

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K269.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.