Europeiska energinät
Utlåtande 2008/09:NU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 mars 2009
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Hela betänkandet
Beslut
EU-dokument om Europeiska energinät (NU17)
Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Syftet med grönboken är att försöka ta reda på hur EU bättre ska kunna främja de energinät Europa behöver. Näringsutskottet betonar bland annat att den grundläggande svenska hållningen måste vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och gas fungerar som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för EU:s energipolitik. Utskottet framhåller att en utvidgad och väl fungerande inre marknad för el och gas är eftersträvansvärd av konkurrens-, försörjningstrygghets- och miljöskäl. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information kommer
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2009-01-27
Justering: 2009-02-10
Trycklov till Gotab och webb: 2009-03-03
Trycklov: 2009-03-03
Justering: 2009-02-10
Trycklov till Gotab och webb: 2009-03-03
Trycklov: 2009-03-03
Reservationer: 2
Utlåtande 2008/09:NU17
Utlåtande 2008/09:NU17
Alla beredningar i utskottet
2009-01-27
EU-dokument om Europeiska energinät (NU17)
Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Syftet med grönboken är att försöka ta reda på hur EU bättre ska kunna främja de energinät Europa behöver, bland annat genom stödet till så kallade transeuropeiska energinät (TEN-E). Grönboken innehåller också förslag till större strategiska projekt som EU kan främja för att stärka en trygg och solidarisk energiförsörjning inom ramen för ett verkligt europeiskt energinät. Näringsutskottet betonar att den grundläggande svenska hållningen måste vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och gas fungerar som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för EU:s energipolitik. Utskottet framhåller att en utvidgad och väl fungerande inre marknad för el och gas är eftersträvansvärd av konkurrens-, försörjningstrygghets- och miljöskäl. En fortsatt ökad produktion av förnybar energi förutsätter emellertid en modernisering av distributionsinfrastrukturen på energiområdet. Utskottet anser också att Sverige tydligare bör understryka vikten av att de insatser som görs för förbättrad eldistribution tar till vara de tekniska landvinningar som har gjorts under senare år. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2009-03-12
Debatt om förslag 2008/09:NU17
Webb-tv: Europeiska energinät
Dokument från debatten
- 2009-03-12Protokoll 2008/09:83
Protokoll från debatten
Anf. 145 Renée Jeryd (S)
Herr talman! För oss socialdemokrater är trygga jobb den övergripande frågan. Trygga jobb fås bland annat genom trygg energiförsörjning. Det är jobben som gäller. Genom en trygg energiförsörjning kan vi behålla jobben men även skapa arbetstillfällen genom hållbara, klimatsmarta lösningar när det gäller energiproduktion. Gröna jobb ska vara en självklar del i den svenska modellen.
Hur väl en energimarknad fungerar är en avgörande faktor för energiomställning men också för ekonomin i stort - för jobben, konkurrenskraften och industrin. Mer förnybar energi kan fasa ut den sista fossila energin ur det nordiska energisystemet och komma att göra Sverige till en viktig exportör av förnybar energi, men även av tekniska lösningar för mer miljövänlig energi.
I grönboken om europeiska energinät framhåller kommissionen att dessa nät måste genomgå snabba och omfattande förändringar för att EU:s mål om mer förnybar energi ska kunna uppfyllas. Målet ska baseras på de så kallade 20-20-målen och EU:s övriga energipolitiska mål. Som alla säkert vet bygger EU:s strategi i dessa frågor på tre delar - konkurrenskraftig energi, säker energitillförsel samt miljö och klimat.
EU är en viktig aktör när det gäller energi- och klimatfrågor. Det innebär inte att vi i Sverige kan luta oss tillbaka och låta EU sköta arbetet. Sverige måste agera kraftfullt i dessa frågor. Det är viktigt att den politik vi för kan hålla över tid, vara hållbar över flera mandatperioder. Klimat- och energifrågorna är nyckeln till politisk framgång. Det behövs en balanserad dialog mellan politiker och alla aktörer inom energi- och miljöområdet.
EU:s stora beroende av importerad energi är ett politiskt problem. Importen består främst av fossila bränslen som olja och naturgas. Klimatförändrande växthusgaser släpps ut när fossila bränslen förbränns, och då talar vi som alla vet om kol, olja och naturgas. Att öka satsningarna på naturgasledningar gör att vi får ett större fossilberoende och produktionen av förnybar biogas kan komma att slås ut.
Att få ett hållbart energisystem handlar om många faktorer i samverkan. Det handlar om att både tillföra ny ren energi och effektivisera befintlig användning. Det handlar också om att styra användningen av olika energislag så effektivt som möjligt. Regeringen öppnar genom sitt ställningstagande för ett ökat fossilgasberoende i form av rysk naturgas till Sverige. Regeringen riskerar därmed att slå ut den svenska biokraftvärmen. I stället föreslår vi socialdemokrater ett ökat tillvaratagande av kraftvärmen vilket skapar jobb, inte fossilbränsleberoende.
Herr talman! Under vintern har vi kunnat konstatera att ett beroende av enbart en importerad energikälla har inneburit problem för många länder i Europa. På senhösten hade jag förmånen att få vara på ett energiförsörjningsmöte i Strasbourg. Där talade jag med en parlamentariker från ett av EU:s nya medlemsländer, och hon var djupt oroad över deras beroende av rysk gas. Hon visste inte hur rätt hon hade!
För att hjälpa dessa länder är det inte i första hand nya ledningar som behövs utan hjälp att få i gång en egen förnybar produktion. På sikt är en gemensam europeisk elmarknad att eftersträva. Dock bygger det, som jag nämnt, på att varje enskilt land tar ansvar för att investera i hållbar förnybar energiproduktion. Ihopkoppling av illa fungerande marknader leder bara till höjda elpriser. Höjda elpriser kommer att skada den svenska industrins konkurrenskraft och därmed jobben. Det är jobben som är viktiga för oss socialdemokrater, och därför har vi svårt att förstå regeringens planer på ett forcerat inträde till en dåligt fungerande europeisk marknad.
Låt oss i stället fokusera på den nordisk-baltiska marknaden genom konkurrens och bättre överföringskapacitet. När den fungerar ser vi stora fördelar med en integrering av europeisk marknad. Det finns i dag, som sagt, en nordisk elmarknad där prisbilden är relativt stabil, vilket är ett måste för den svenska basindustrin. Vi kan inte låta industrin bli beroende av kolkondens. Det gör vi om vi forcerar inträdet i ett europeiskt energinät. Det handlar inte om protektionism utan om sunt förnuft, för endast 20 procent av EU:s energiproduktion är koldioxidfri och 8 ½ procent är förnybar. Innan en integrering kan ske måste övriga regioner ta ansvar för sin egen energiproduktion och skapa väl fungerande regionala elmarknader.
Avslutningsvis kan vi konstatera att regeringen tydligen svävar på målet ifall oljeledningar ska omfattas av det nya instrumentet för investeringar i energiinfrastruktur. Vi anser att det är givet att så inte bör vara fallet med tanke på 20-20-20-målet.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 146 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, den motivreservation som vi har.
Låt mig sedan säga att när vi diskuterar EU:s grönbok tycker jag att den svenska hållningen ska vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och biogas i första hand ska fungera som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för energipolitiken, alltså 20-20-20. Det borde vara utgångspunkten.
Tyvärr andas grönboken starkt att det handlar om försörjningstrygghet. Det kan jag i och för sig förstå, och jag har ingenting emot det, men jag tycker samtidigt att man måste börja i rätt ända när man pratar om försörjningstrygghet och utbyggnad av infrastrukturen. Det finns vissa grundförutsättningar som jag och Vänsterpartiet anser måste fungera innan vi sammanlänkar oss med övriga Europa.
Framför allt måste det finnas en fungerande elmarknad ute i Europa. Det måste finnas garantier, men inte bara ord. Man måste gå från ord till handling och separera näten, distributionen, från produktionen. Först då finns det grundläggande förutsättningar för att få en fungerande elmarknad och på det sättet också en bättre konkurrens, något som saknas i dag.
Man bör också börja på hemmaplan och städa här. I dag finns det flaskhalsar i den svenska infrastrukturen när det gäller elförsörjningen. Det behövs kraftfulla insatser här för att kunna introducera förnybar energi. Det gäller norra Sverige. Det gäller också den havsbaserade vindkraften.
Vi måste också bygga ut och få en bättre fungerande nordisk marknad än vi i dag har. Nu har ett steg tagits av den svenska och den norska regeringen. Jag är jätteglad över det. Vi får ett gemensamt elcertifikatssystem. Det ger vissa förutsättningar för att det ska fungera bättre. Det handlar inte bara om distribution av energi utan också om priset, om priskonkurrensen.
Nästa steg är givetvis att inkorporera de baltiska staterna i det nordiska elsystemet och att på det sättet bygga ut när det gäller de förutsättningarna. Därom är vi helt överens. Men det gäller att börja i rätt ända för att få det här att fungera. Börjar man inte i rätt ända får vi inte fungerande energiinvesteringar. Det gäller också ledningsproduktion.
När det gäller den svenska hållningen och, i det här betänkandet, investeringar i oljeledningar är tyvärr utskottets majoritet väldigt luddig. Vad menar man egentligen? Anser man att detta med att uppnå 20-20-20-målen är att ge stöd till och investera i ny infrastruktur för att distribuera olja runt om i Europa? Jag tycker inte det. I stället är det fråga om ett avsteg från de principerna. Inte heller förbättras arbetet med att nå de målen.
Med dessa ord yrkar jag, om jag inte tidigare gjort det, bifall till reservation 1.
Anf. 147 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2 från Miljöpartiet.
Det är tydligt att en utbyggnad av energinäten, framför allt elnäten, spelar en avgörande roll för att klara den utbyggnad av förnybar el som är nödvändig för att EU ska kunna minska sina klimatpåverkande utsläpp. Utan en kraftig utbyggnad av elnäten kommer det inte att bli möjligt att bygga ut vindkraft och andra förnybara energikällor så mycket som är nödvändigt för att kunna fasa ut användningen av kol och andra icke förnybara bränslen.
Inom EU ser vi nu i stället en mycket oroande utveckling. Fokus flyttas från att förhindra långtgående klimatförändringar till att öka energitryggheten och säkra leveranser framför allt av fossilgas, olja och kol. Denna utveckling är för oss mycket oroande. Vi tycker att det borde vara Sveriges absoluta huvuduppgift att se till att varje krona som investeras i energiinfrastruktur effektivt bidrar till lösningen på det globala klimathotet.
Det här innebär att alla energipolitiska insatser måste granskas mot bakgrund av hur väl de bidrar till att utsläppen av växthusgaser minskar.
Vi ser tydligt att förslagen i den grönbok som vi nu diskuterar är sådana att klimathotet inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Varje dag ser vi nya forskningsrön som visar på att klimathotet är värre och att försämringen kommer snabbare än vi någonsin trott. På forskarmötet nere i Köpenhamn kom det nya forskningsresultat som visar att havsytehöjningen kan bli minst en-två meter under innevarande århundrade. Kanske blir det en höjning med ända upp till fem-sju meter, något som skulle vara en fullständig klimatkatastrof.
Tyvärr tas detta inte upp i grönboken, utan den genomsyras av ett fokus på försörjningstrygghet. Det leder till förslag som innebär att mycket av den tillkommande infrastrukturen kommer att bidra till en ökad användning av fossila bränslen såsom olja och gas - detta i stället för att minska den användningen, vilket är nödvändigt. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.
Herr talman! Med en EU-politik som den som föreslås i den här grönboken är risken betydande att satsningen på förnybar energi och på en effektivare energianvändning förhindras och att i stället storskaliga infrastrukturprojekt genomförs som gör att Europa ännu hårdare låser sig fast i ett fossilbränsleberoende. Sådana satsningar försvagar kraftigt unionens trovärdighet när det gäller att vara föregångare inför förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal till hösten i Köpenhamn.
Vi vet att Europeiska unionen och speciellt Sverige har världens ögon på sig inför det klimatavtal som ska komma i Köpenhamn. Vi vet också att det inte räcker med enbart fagra ord. Det räcker inte med stolta deklarationer, utan alla sådana här ord måste följas upp i praktisk politik. Man måste visa att man menar det man säger. Vi ser att den här grönboken i stället pekar i en helt annan riktning. Den pekar mot att EU säger att man ska vara föregångare, men i verkligheten prioriterar man leveranstrygghet och energisäkerhet framför att vara en föregångare på klimatområdet. Det är väldigt tragiskt. Vi tror att detta kommer att göra det svårare att till hösten i Köpenhamn få ett tillräckligt bra klimatavtal.
Därför anser vi att regeringen borde ta avstånd från grönboken och tydligt klargöra att Sverige inte är intresserat av projekt som innebär ökad användning av fossila bränslen. I stället för att propagera för infrastruktursatsningar som leder till en ökad import av gas och olja borde EU satsa på att på samma gång förbättra försörjningstryggheten och förstärka miljöarbetet genom att på alla sätt främja produktion och distribution av förnybar energi. Den förnybara energin är nämligen energi som finns på plats i Europa och som vi kan använda oss av och som därför inte gör oss beroende av våra grannländer eller av långväga transporter av fossila bränslen.
Vi anser också att det måste tydliggöras att de investeringar som görs via EU:s budget, eller via andra finansiärer - till exempel Europeiska investeringsbanken -
ska
främja framväxten av ett decentraliserat eldistributionssystem och också gynna energiproduktion från förnybara energikällor.
Anf. 148 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Energifrågorna är nu i fokus som aldrig förr. EU har högt satta mål vad gäller en hållbar utveckling på energiområdet och identifierar i grönboken om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt energinät vilka åtgärder man anser behövs för att nå 20-20-20-målen och samtidigt trygga energitillförseln i Europa. Denna grönbok är bara ett av ett tjugotal dokument som ingår i EU:s andra strategiska energiöversyn.
Syftet med grönboken är att lyfta fram hur EU ska kunna bygga ett nytt modernt energinät. I grönboken finns det också förslag om strategiska projekt som EU bör främja för att nå sina energi- och miljömål.
Att bygga en fungerande och modern infrastruktur för energiöverföring är vad det här handlar om. Det handlar också i allra högsta grad om att bygga nya miljövänliga energiformer. Det befintliga energinätet måste moderniseras och byggas ut för att EU:s mål om förnybar energi och energieffektivisering ska kunna uppnås.
Att miljömålen ska vara det tyngst vägande argumentet i moderniseringen och utvecklingen av energinätet framgår av den svenska ståndpunkten. Ett annat och viktigt argument är det om solidariteten gentemot övriga EU vad gäller tillgången både till en miljövänlig och till en säker energiförsörjning.
Flera av våra grannar i EU är i dagsläget starkt beroende av några enstaka, några få, energileverantörer, precis som Renée Jeryd sade i sitt anförande. Under vintern har Europa, som vi alla vet, fått känna av hur sårbart det är när Ryssland väljer att stänga av gaskranarna.
Men här resonerar vi kanske på ett annat sätt än Socialdemokraterna, för denna aktuella händelse markerar tydligt, i alla fall för oss, hur viktigt det är med
solidaritet
i energifrågorna - ett begrepp som jag tidigare ansåg var ett av Socialdemokraternas hedersbegrepp - och då inte bara på grund av själva energitillförseln utan också för att kunna erbjuda de länder som fortfarande har långt kvar till att nå EU:s miljömål en möjlighet att nyttja andra producenters miljövänligare energiproduktion.
Utvecklandet av det europeiska energinätet är ingenting som kommer att hända i morgon. Det är väl ingen som på allvar tror det. Socialdemokraterna säger att de vill utveckla det regionala nätet. Rent logiskt är det detta som kommer att hända som steg ett. På s. 10 i den svenska översättningen av grönboken kan ni själva läsa: Inom EU:s inre marknad är regionala nätverk det viktiga för en trygg och solidarisk energiförsörjning och utgör ett första steg mot en fullt sammankopplad inre energimarknad. Det var alltså steg ett.
Det är väl onödigt och kortsiktigt av er att fastna där. Se längre, se möjligheterna!
Herr talman! I grönboken konkretiseras projekt som EU anser borde prioriteras. Sverige ställer sig positivt till att fokus läggs på ett litet antal prioriterade projekt och väljer i sin ståndpunkt att understryka vikten av satsningar som resulterar i ökad användning av förnybar energi. Ett av de projekt som finns på listan är sammanlänkningsplanen för Östersjöregionen. Detta har regeringen redan ställt sig bakom. Ett annat exempel som lyfts fram är utbyggnaden av nät för havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Det är ett projekt som är av yttersta vikt för utökningen av miljövänlig elproduktion.
Ytterligare ett förslag som regeringen i sitt ställningstagande väljer att lyfta fram som positivt är att energinäten också ska användas till annat än gas och el och visar att Sverige länge har drivit frågan om ett regelverk för infrastruktur för koldioxidlagring.
Frågan om en enhetlig tillståndsprocess och samordning av projekt tas också upp i grönboken. Behovet av ett utökat samarbete för att underlätta och effektivisera utvecklingen av ett europeiskt energinät är självklart. I Sverige strävar vi efter att förenkla tillståndsprocesserna. Men vi anser också att kompetensproblem till exempel på överklagandesidan kan uppstå vid en gemenskapsstyrd process.
Herr talman! Utskottet ställer sig bakom det svenska svaret och understryker behovet av långtgående politiska överenskommelser för att lyckas tackla de utmaningar som klimathotet utgör. Denna aktuella grönbok utgör bara en liten bit på vägen för att nå EU:s högt satta miljö- och energimål. Tillsammans med 20-20-20-målen är ett väl utvecklat energinät viktigt för försörjningstrygghet och för en fungerande konkurrens på energimarknaden.
Den grundläggande svenska hållningen måste också fortsättningsvis vara att energinäten ska fungera som ett effektivt medel för att nå klimatmålen. Strävan efter att nå dessa mål förutsätter att vi moderniserar infrastrukturen på energiområdet.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag understryka att regeringens ståndpunkt i förhållande till de förslag som presenteras i grönboken inte påverkar regeringens pågående legala prövning av en gasledning i Östersjön.
Anf. 149 Kent Persson (V)
Herr talman! Se längre, se möjligheterna! säger Cecilie Tenfjord-Toftby i sitt anförande. Javisst, det ska man göra. Jag läser utskottets ställningstagande där man poängterar vikten av att nå 20-20-20-målen, vilket man i EU har kommit överens om. Där är det ingen tvekan, där har vi samma uppfattning.
Man säger också att vi ska stödja en utbyggnad av bättre infrastruktur för distribution av el och gas, men inte en kommentar till planerna på satsningar på oljeledningar, inte en kommentar! Det finns i en bilaga till grönboken klart och tydligt uttalat om europeiska investeringsmedel till investeringar till oljeledning.
Då är min fråga: På vilket sätt är den svenska hållningen förenlig med 20-20-20-målen?
Anf. 150 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Vad är Sveriges ställning i frågan om oljeledningar? I det svenska svaret står det att man väljer att avvakta och inte ta ställning till just frågan om oljeledningar. Förslaget har varit ute på remiss. Remissvaren har kommit till Regeringskansliet, och just i denna stund håller Regeringskansliet på att ta fram ett ställningstagande i denna fråga. Det ställningstagandet är inte klart än. Jag har inte direktkontakt med Regeringskansliet, tyvärr, så jag kan inte i dag meddela Kent Persson hur det svenska ställningstagandet kommer att bli, men det kommer. Vi får nog anledning att återkomma till det när det är klart.
Den svenska ståndpunkten är att vi avvaktar, vi väntar, men vi kommer att komma tillbaka med ett ställningstagande.
Anf. 151 Kent Persson (V)
Herr talman! Men det är det här som riksdagen ska debattera och fatta beslut om. Det finns klart och tydligt uttalat att vi inte har någon ståndpunkt. Att inte ta ställning är att ta ställning. Att inte ha någon ståndpunkt innebär att ta ställning att man inte bryr sig. Det tycker jag är allvarligt. Det finns inte ett ord om några utredningar. Det finns inte ett ord om att utskottets majoritet väntar på direktiv från regeringen i frågan.
Det här är allvarligt. Jag kan inte tolka det på annat sätt än vad som står i texten. Det går inte att göra någon annan tolkning - ni har ingen större invändning gentemot EU:s planer på att använda europeiska skattemedel till investeringar i oljeinfrastruktur.
Anf. 152 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Det jag kan meddela Kent Persson i dag är att den svenska regeringen inte har för avsikt att stödja europeiska oljeledningar. Jag kan tyvärr inte lägga till någonting i texten, jag har inte det mandatet.
Det vi ska komma ihåg är att grönboken inte är ett dokument som konkret fastställer hur de europeiska energinäten ska byggas ut. Det här är ett förslag som är skickat ut på remiss. Den svenska regeringen kommer i och med det svenska ordförandeskapet att ha möjlighet att påverka det här i framtiden. När det blir skarpa förslag om hur utbyggnaden av europeiska energinät ska se ut kommer den här frågan att återkomma till oss. Vi kommer att ha möjlighet att uttala den svenska ståndpunkten och vad vi väljer att stödja och inte stödja.
Det som framgår i den svenska ståndpunkten och som är väldigt viktigt att komma ihåg är att på alla fält säger den svenska regeringen och utskottet att vi tycker att det viktigaste är att de moderna europeiska energinäten i första hand ska användas till att främja miljövänlig energiförsörjning.
Jag kommer från en oljenation och kan medge att olja är ett fossilt bränsle, och jag anser inte att det är miljövänligt. Jag tycker att utifrån den svenska ståndpunkten och den vikt som vi har lagt på just det miljövänliga skulle detta kunna tolkas som att olja inte står högst upp på den svenska dagordningen.
Anf. 153 Renée Jeryd (S)
Herr talman! Solidaritet, rättvisa, jämlikhet är värdeladdade ord för oss socialdemokrater, och vi är stolta över dessa ord. Det är roligt att Moderaterna har lärt sig ett av dessa. Men Cecilie Tenfjord-Toftby lägger sina egna moderata värderingar på vad solidaritet är - marknadslösningar avseende ledningar för att bygga in ett nytt beroende för ett land.
Solidaritet är för oss i den här frågan att hjälpa till att skapa en egen förnybar produktion för detta land. Varför säger Moderaterna nej till detta?
Anf. 154 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Att förslaget kommer att göra att medlemsstaterna avstår från att utveckla den inhemska miljövänliga energiproduktionen är vad Renée Jeryd och Socialdemokraterna här insinuerar. Vad får Renée Jeryd att påstå det? Varför förutsätter Renée Jeryd att det bara är Sverige som är intresserat av att utveckla sin inhemska energiproduktion?
Energi kommer också i framtiden att vara en eftertraktad handelsvara. Och det bör ligga i varje medlemslands egenintresse att modernisera och utöka sin elproduktion.
EU:s stränga krav på en hållbar utveckling säkrar också att energiproduktionen kommer att vara en annan och mer modern och miljövänligare energiproduktion än vad vi ser i de olika EU-länderna i dag.
Å andra sidan är det inte säkert att alla länder behöver ha en egen energiproduktion. Med ett väl utbyggt energinät kanske det mest effektiva, både av ekonomiska skäl och av miljöskäl, är att några länder med bra förutsättningar, som till exempel Sverige, producerar och säljer miljövänlig el till övriga EU-länder. Det är, som jag sade i mitt förra anförande när det gällde elcertifikaten, en otrolig möjlighet för Sverige att utveckla en ny exportmarknad för miljövänlig energi. Och det är något som en utbyggnad av de europeiska energinäten faktiskt möjliggör.
Anf. 155 Renée Jeryd (S)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby berör precis vad det rör sig om, nämligen priset. Det är billigare att dra ett snöre än att göra någonting åt sin egen produktion.
Sedan är det roligt att grönboken får ett så väldigt genomslag för oljeledningar, och det är roligt att regeringen håller på att arbeta med ett ställningstagande. Men jag är inte riktigt säker på att jag skulle vara så optimistisk i frågan om oljeledningar, för jag tänker bara på kärnkraften.
Anf. 156 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag förstod inte riktigt om Renée Jeryd hade en fråga i sin replik. Men jag väljer att tolka det som att hon tycker att det är roligt att grönboken öppnar för oljeledningar. Jag tycker å andra sidan inte att det är roligt att grönboken öppnar för oljeledningar. Jag tycker inte att det är roligt att stora delar av Europa i dag är beroende av rysk naturgas.
Jag tycker att det är bra att vi har ett förslag i grönboken där den svenska regeringen och majoriteten i näringsutskottet väljer att trycka på vikten av att en utbyggnad av ett europeiskt energinät i första hand ska gynna den miljövänliga energiproduktionen. Den ska gynna vindkraften, den ska gynna de nya miljövänliga energislagen. I den svenska ståndpunkten lyfts bland annat fram möjligheten att få in biogas i de befintliga gasledningarna.
Jag tycker inte alls att det är roligt, Renée Jeryd, att vi ska öppna för fler och längre oljeledningar. Men jag tycker att det är mycket positivt att den svenska regeringen och majoriteten i näringsutskottet har valt linjen att energi ska vara miljövänlig, att europeiska energinät ska gynna de nya miljövänliga energislagen.
Anf. 157 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Det är lätt att luta sig mot vackra ord och att göra paragrafiska ställningstaganden när det gäller målsättning, men man måste också se vad man ställer upp på i praktiken.
Av sex konkreta projekt som finns i grönboken handlar tre om att utöka transporterna och användningen av fossila bränslen. Det kan man inte bara blunda för.
Vi vet dessutom att Nord Stream-ledningen är upptagen som ett TEN-projekt och antagligen kommer att få EU-stöd - ytterligare ett projekt. Som vi har varit inne på tidigare här öppnar grönboken dessutom för nya oljeledningar. Även om Cecilie Tenfjord-Toftby inte tycker att det är roligt, säger inte regeringspartierna någonting emot den planen. Genom att man ställer sig bakom grönboken öppnar man tvärtom för just de oljeledningar som du tyckte var så tråkiga alldeles nyss.
Man ställer sig bakom de här planerna i ett läge där vi dels är på väg in i en tid med svåra klimatförändringar, dels ser hur europeiska gasfält är på väg att ebba ut. Till exempel i Danmark är produktionen på väg ned. Ändå väljer man att stödja planerna på ny infrastruktur för fossilbränsletransporter, som gör oss ytterligare beroende av fossila bränslen, som gör oss ytterligare beroende av transporter från andra delar av världen som kanske inte är de mest demokratiskt stabila.
Jag måste ifrågasätta om det verkligen kan vara rätt väg att gå att ställa sig bakom det. Är det inte läge för den svenska regeringen att vara en smula mer kritisk mot att en majoritet av de konkreta planerna i grönboken handlar om att inte öka förutsättningarna för förnybar energi? De konkreta planerna handlar framför allt om att öka användningen av fossila bränslen. Ändå säger regeringen glatt: Ja, men det finns ord med här om vindkraft och förnybar energi. Men det räcker inte. Ni måste ändå titta på vad det konkret handlar om. Det är ju i praktiken som klimatpolitiken utformas.
Anf. 158 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Per Bolund säger här att vi ställer oss bakom hela grönboken. Så är det inte. Det står det inte i den svenska ståndpunkten och inte i utskottets ställningstagande. De projekt som du hittar i grönboken är inte projekt som den svenska regeringen och näringsutskottet har placerat dit. Det är projekt som EU har skrivit in i grönboken.
Vad den svenska regeringen har gjort och vad majoriteten i näringsutskottet har gjort är att, precis som Per Bolund vill, vi har lyft fram just de projekt som gynnar miljön som de viktigaste. Därför lyfter vi fram energinätens vikt för att kunna bygga ut den enormt stora planerade vindkraftparken i Nordsjön. Utan ett modernt och effektivt energinät kommer vi inte att kunna ta vara på den energi som man planerar att utvinna ur vindkraften i Nordsjön.
Jag utgår från att Per Bolund har läst både den svenska ståndpunkten och utskottets ställningstagande. Jag kan göra en snabb uppsummering: Vidare understöder regeringen projekt som bidrar till att de energipolitiska målen prioriteras, till exempel sådana satsningar som resulterar i ökad användning av förnybar energi. Just dessa är de viktiga orden: projekt som ökar användningen av förnybar energi. Där tror jag inte att majoriteten och Miljöpartiet har några artskilda åsikter. Jag tror att vi nog är rätt överens om att det är den förnybara delen som är viktig att lyfta fram. Sedan har vi inte haft möjlighet att avgöra vilka projekt EU skulle skriva in i förslaget till grönbok.
Anf. 159 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby avsäger sig makten att påverka EU-beslutet genom det som hon står och säger här. Hon säger att man inte kan ta ställning till enskilda förslag som finns i grönboken. Självklart kan man göra det. Självklart kan den svenska regeringen reservera sig mot förslag om att till exempel göra en ny sydlig korridor för gas som kommer att öka gasberoendet, gasimporten och användningen av fossila bränslen inom EU. Självklart kan den svenska regeringen välja att inte stödja förslaget om att öka importen av flytande naturgas och att skapa nya hamnstrukturer, att skapa en helt ny infrastruktur för flytande naturgas. Självklart skulle den svenska regeringen, om man ville, kunna säga att sammanlänkningen av de nordsydliga överföringssystemen för gas i sydöstra Europa inte är någonting som den svenska regeringen vill prioritera. Man hade kunnat säga det. Man hade kunnat ta upp de projekt man vänder sig emot konkret. Men det väljer man att inte göra, utan man duckar för det. Det är precis det som jag kallar för att använda sig av vackra ord. Man säger att man egentligen stöder principen om att vi ska gå mot minskad klimatpåverkan, men i praktiken ställer man sig bakom de konkreta förslag som finns.
Det är sant att det finns ett projekt med om ett nät för havsbaserad vindkraft från Nordsjön, och det är inte heller det som vi vänder oss emot. Men det som vi vänder oss emot med kraft är att den svenska regeringen och också majoriteten i utskottet stöder de andra projekten som faktiskt är inriktade på att öka användningen av fossila bränslen, under täckmantel av att det skulle vara fråga om energitrygghet och att säkra leveranssäkerheten. Det är inte så att man bara accepterar det tyst, utan den svenska regeringen skriver att Sverige inser behovet av ny infrastruktur för att möta kraven på en trygg energiförsörjning och en fungerande energimarknad. Det är snarare att gå i motsatt riktning. Man accepterar den nya inriktningen inom EU där man går mot ökat fokus på energitrygghet och bort från fokus på klimatpåverkan som vi tidigare haft en stark enighet omkring.
Den svenska ståndpunkten är alldeles för svag och öppnar till och med för ett accepterande av en sådan fokusförändring.
Anf. 160 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Renée Jeryd sade tidigare att hon var på en konferens i Strasbourg. Där gick våra nya EU-länder så långt som att säga att utan en säker energiförsörjning kan man inte uppnå sina mål på miljösidan. Jag skulle kanske inte uttala mig i lika starka ordalag som den polske parlamentarikern, men jag förstår dem.
Vi strävar alla efter samma mål, en klimatvänlig energiproduktion. Men samtidigt måste vi se att under den tid det inte finns tillräcklig produktion av miljövänlig energi har vi ett ansvar gentemot övriga Europa att se till att det finns en säker energiförsörjning.
Jag ska inte säga att regeringen inte har haft för avsikt att säkra energiförsörjningen. Det är en del av målet med det europeiska energinätet.
Jag vill dock återkomma till att regeringen i stället för att säga nej till ett stort antal projekt väljer att lyfta fram de projekt som vi utifrån svenskt perspektiv tycker är värdefulla och ska satsas på. Det är de projekt som värnar om miljön och om utbyggnaden av miljövänlig energi.
Jag vill också återkomma till möjligheten som utbyggnaden av ett europeiskt energinät erbjuder oss. Vi har lägre investeringströsklar för att investera i ny miljövänlig energi. Jag tror att Sverige i framtiden kommer att bidra till att öka den miljövänliga energianvändningen i Europa.
Anf. 161 Jan Andersson (C)
Herr talman! Vi diskuterar nu ett utlåtande över EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Jag ska inte gå in så våldsamt mycket i detalj, utan jag ska ta upp ett par lite övergripande perspektiv på detta. Det är två aspekter som jag vill belysa.
Det första gäller hur vi från svensk sida förhåller oss till energipolitik på kontinenten. Det är ganska lätt att vi begår misstaget att bara överföra svenska förhållanden till kontinenten och tro att det är likadant där. Vi har tidigare i dag diskuterat elcertifikaten och de utmärkta förutsättningar vi i Sverige har att producera förnybar energi. Vi har kanske bland de bästa förutsättningarna i hela Europa att producera förnybar energi. Då är det lätt att tro att det är likadant på andra ställen.
Att vi har så goda förutsättningar att producera förnybar energi får inte betyda att vi inte tar försörjningstryggheten på allvar. Vi har länder i Europa där man i hemmen denna vinter inte har behövt ställa in mjölken i kylskåpet. Den har kunnat stå kvar på köksbordet eftersom det har varit kylskåpstemperatur i köket på grund av att man inte har haft försörjningstryggheten. Vi får därför ha en viss ödmjukhet inför de länder som ser försörjningstryggheten som mycket viktig. För den skull ska vi inte vara undfallande när det gäller vikten av att producera förnybar energi.
Jag trodde att vi från svensk sida och från samtliga partier var överens om att varje land självt ska förfoga över vilken energimix man vill ha i sin energiproduktion. Jag tolkade något inlägg här tidigare på det motsatta sättet, nämligen att vi ska tala om hur andra länder ska producera sin energi och hur mycket. Jag hoppas att vi inte är inne på den vägen.
Det andra jag vill tala om är huruvida vi ska bygga elöverföring till andra länder. Mitt svar på det är ganska enkelt. Ja, vi ska bygga elöverföring till andra länder. Det finns olika skäl till det. I något fall kan det handla om solidaritet. Det kan handla om försörjningstrygghet. Det kan också handla om miljönytta.
Jag hör ibland i debatten att vi nog ska passa oss för att bygga ut ledningar för elströmmen. Det gäller att pressa ned det svenska elpriset. Det gör vi genom att låsa in den svenska strömmen i Norden. Det är ungefär lika begåvat som att säga: Vi stänger Göteborgs hamn och Öresundsbron så får vi billiga Volvobilar.
Ja, på kort sikt får vi det eftersom vi får ett överskott. Men jag är övertygad om att det på lång sikt är fullständigt förödande.
Att förespegla mycket låga elpriser och samtidigt tala om stora investeringar i förnybar energiproduktion är en tulipanaros. Det är lätt att säga men inte så lätt att göra.
Låt oss titta på hur det har sett ut det senaste året till exempel. För den som har elleveranser av förnybar el ut på nätet kommer ungefär två tredjedelar av ersättningen från elpriset. En tredjedel kommer från elcertifikatsersättningen. Det betyder att det elpris vi har i Sverige har stor betydelse för om man väljer att investera i ny produktion eller ej. Ska vi få till investeringar i förnybar energi krävs det att vi har ett vettigt elpris i botten som långsiktigt klarar att bära investeringen.
Låt oss inte falla i fällan att tro att vi med kortsiktiga lösningar kan ha ett långsiktigt lågt elpris och samtidigt ha stora investeringar i förnybar och annan elproduktion.
Med detta vill jag yrka bifall till majoritetens förslag i utskottet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 162 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jan Andersson säger att vi ska vara ödmjuka inför de problem som har orsakats av bristande leveranser av gas till den europeiska gasmarknaden. Jag tror att jag talar för alla här när jag säger att vi verkligen är ödmjuka inför de problem som har orsakats av gaskrisen. Vi ser de besvär som det har skapat för människor i Mellan- och Östeuropa.
Man måste dock göra en bättre analys av gaskrisen än vad Jan Andersson gör. Det är tydligt att krisen inte beror på bristande överföringskapacitet på gas utan på politiska handlingar. Det har orsakat bristen på gas. Ryssland har velat ha kontroll över sina grannländer och över leveranserna av gas och därmed har stängt gaskranarna. Man tycker inte att man får tillräcklig betalning av de grannländer som är beroende den ryska gasen.
Jan Andersson borde vara lite mer ödmjuk inför de behov som till exempel Ukraina, Vitryssland och Polen har när det gäller att få en smula kontroll över gasleveranserna. De ska inte behöva riskera att bli överhoppade av Ryssland genom att det byggs nya gasledningar som ger direktleveranser till Europa och gör att Ryssland kan utöva ytterligare politiskt tryck på sina grannländer. Det är en politik som jag har trott att vi inte talade oss varma för här i Sverige.
En utbyggnad av gasledningarna för den ryska naturgasen är därför kanske inte den bästa lösningen för att minska problemen med gasleveranser.
Det handlar snarare om att hjälpa de länderna att effektivisera sin energianvändning så mycket som möjligt, vilket minskar behovet av energitillförsel, och hjälpa dem att satsa hårt på förnybar energiproduktion till exempel. Det handlar absolut inte om att bestämma vilka energislag de ska använda sig av.
Det handlar om att vi ska gå in med EU-pengar och bygga nya ledningar. Det är inte att styra vilken energi de ska använda.
Anf. 163 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jag delar mycket av Per Bolunds analys när det gäller gasproblematiken.
Jag säger i mitt anförande att vi ska ha respekt för att det finns länder som inte har de goda förutsättningar som vi har när det gäller leveranssäkerhet. Jag tror inte att vi skiljer oss särskilt mycket åt på den punkten.
Om vi ska ha framgång på Europanivå gäller det att vi visar den här förståelsen och respekten för dem som är bekymrade över leveranssäkerheten. Om vi inte gör det lär vi inte ha ett diskussionsklimat som gör att vi kan nå fram med de viktiga delar som handlar om förnybar energieffektivisering som Per Bolund tar upp.
Jag vill rikta en fråga till Per Bolund när det gäller överföringen av elkapaciteten. Delar Per Bolund min åsikt att det är viktigt att ha en elöverföring till andra länder för att på det sättet skapa förutsättningar för svensk utbyggnad av förnybar elproduktion?
Anf. 164 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi inte fastnar i EU-perspektivet i den här processen. Vi ska vara solidariska med våra grannar inom EU, men vi måste också ha solidaritet med länder som inte är med i EU.
Det är där jag tycker att regeringssidan tappar fokus. Man säger att vi måste vara ödmjuka inför de problem som gaskrisen har orsakat i Östeuropa och Centraleuropa, men man ser inte att de lösningar som föreslås med utbyggd gasledningskapacitet riskerar att öka problemen på andra ställen. Det gäller till exempel i de länder som ligger närmast Ryssland och som är mest beroende av deras gas och som är det egentliga skälet till att det blev en gaskris - Ryssland utövar ett politiskt tryck med hjälp av gasen.
När det gäller elöverföring tror jag att problemet är uppblåst av politisk retorik. Man försöker fokusera på det där man tycker att man ser en skillnad. Jag skulle vilja säga att den skillnaden är minimal mellan alla politiska partier i den här salen.
Vi har alla sagt att vi redan har kapacitet för överföring till andra länder både inom Norden och till Centraleuropa. Vi har också alla ställt oss bakom att vi ska ha en ökad överföringskapacitet till Baltikum genom den baltiska kabeln.
Vi anser kanske inte att man snabbt ska prioritera att bygga nya kablar till Centraleuropa eftersom vi befarar att det kan ta investeringsutrymme från en investering som behöver göras inom landet och mellan de nordiska länderna för att skapa en bättre nordisk elmarknad.
På sikt är vi nog helt överens om att det behövs en bättre sammanknytning mellan alla europeiska länder när det gäller el. Jag ser, förhoppningsvis precis som Jan Andersson, att Sverige har en väldigt bra potential att bygga ut den förnybara elproduktionen. Om vi har en bra utbyggd förnybar elproduktion ser jag ingen anledning att vi inte skulle kunna exportera överskottet.
Anf. 165 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jag kan närmast fylla på det som Per Bolund säger.
Jag tror att vi pratar om lite olika tidsperspektiv. Ska vi bygga ut ledningar till kontinenten till exempel är det inte gjort i en handvändning. Det är väldigt långa ledtider för att bygga den här typen av elledningar.
Jag vill med det också säga att vi på EU-nivå håller på med just det som ibland målas ut som en stor fara, nämligen att vi inte har åtskillnad mellan nät och produktion. Det är just det som pågår på Europanivå nu.
Jag tror det går snabbare att komma fram med åtskillnaden än att bygga ledningar till kontinenten. Därför är det viktigt att vi har med oss planeringen för att bygga ut överföringskapaciteten framöver.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2009-03-18
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2009-03-18Protokoll 2008/09:86
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Europeiska energinät
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.- Reservation 1 (s, v)
- Reservation 2 (mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 107 0 23 m 82 0 0 15 c 24 0 0 5 fp 23 0 0 5 kd 21 0 0 3 v 0 16 0 6 mp 0 0 15 4 Totalt 150 123 15 61