Sök

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår.

Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

De cirka 60 motionerna handlar bland annat om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

29, 96 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om socialförsäkringsfrågor. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkringen, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

10

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

42, 130 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-07

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.

Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.

Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.

Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Drygt 97,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 44,4 miljarder kronor. 32,8 miljarder kronor går till barnbidrag och drygt 7,3 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-19

Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-19

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-19

Debatt

2018-12-20

Beslut

2018-12-20

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.

Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.

Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2018-11-20

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 53 minuter

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

124, 431 minuter

Beredning

2008-04-17

Justering

2008-05-20

Debatt

2008-06-04

Beslut

2008-06-05

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 82 minuter

Justering

2008-05-22

Debatt

2008-06-09

Beslut

2008-06-11

För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2008-05-08

Debatt

2008-05-20

Beslut

2008-05-21

Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

58, 191 minuter

Justering

2008-05-08

Debatt

2008-05-20

Beslut

2008-05-21

En föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som inte har fyllt tolv år om föräldern måste vara borta från arbetet. Från den 1 juli 2008 måste föräldern med ett intyg eller på annat sätt styrka att barnet har varit frånvarande från förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola. Den verksamhet där barnet normalt vistas, oavsett om det är en enskild eller offentlig huvudman, ska vara skyldig att på förälderns begäran utfärda ett sådant intyg. Syftet är att förhindra missbruk eller överutnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2008-05-08

Debatt

2008-05-20

Beslut

2008-05-21

En myndighet som har skäl att anta att en annan myndighet felaktigt beslutat om eller betalat ut förmåner till en person måste informera den andra myndigheten om detta. Beslutet omfattar de förmåner som beslutas av Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialnämnder och a-kassorna. Samma myndigheter, utom kommunerna, blir skyldiga att lämna ut uppgifter. Skatteverket, utom verkets brottsbekämpande verksamhet, och Kronofogdemyndigheten måste också lämna ut uppgifter. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen. Reglerna börjar gälla från och med den 1 juni 2008.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 103 minuter

Justering

2008-04-10

Debatt

2008-04-23

Beslut

2008-04-23

Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare. Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan i många fall inte fullgör sitt uppdrag att utreda möjligheten till anpassning av den sjukskrivnes arbetsplats och alternativa nya arbetsuppgifter. Riksrevisionen har funnit flera brister i Försäkringskassans utredningar. Riksdagen utgår från att regeringen och Försäkringskassan beaktar slutsatserna av Riksrevisionens granskning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 109 minuter

Justering

2008-03-04

Debatt

2008-03-26

Beslut

2008-03-26

Riksdagen sade nej till motioner om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om minskade socialavgifter, arbetsgivaravgifter för visstidsanställda och överskott i socialförsäkringssystemen. Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse 2007/08:33 Redovisning av kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 54 minuter

Justering

2008-03-06

Debatt

2008-03-26

Beslut

2008-03-26

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor. Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna. När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

61

Reservationer

69 

Anföranden och repliker

145, 438 minuter

Justering

2007-11-27

Debatt

2007-12-10

Beslut

2007-12-12

Arbetsgivare ska kunna begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. De nya reglerna om läkarintyg ska gälla i de fall inte annat gäller enligt kollektivavtal. Riksdagen sade också ja till följande regeringsförslag: Försäkringskassan ska inte längre behöva hämta in försäkringsläkarens bedömning för att besluta om medicinsk utredning vid förlängning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassans socialförsäkringsnämnder läggs ned. Beslut ska i fortsättningen tas av en tjänsteman hos Försäkringskassan. Den frivilliga sjukpenningförsäkringen och semesterlöneförsäkringen upphör att gälla. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

45, 146 minuter

Justering

2007-10-18

Debatt

2007-11-14

Beslut

2007-11-14