144 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2005/06, 1892, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen har godkänt att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens förslag om dels straffrättsliga regler mot förorening från fartyg, dels hamnskydd.
Riksdagen godkände att näringsutskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redogörelse av statliga bolags årsredovisningar och Riksrevisionens förslag om dels statliga bolags årsredovisningar, dels kvaliteten i elöverföringen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om miljövänlig el med vindkraft. Beslutet innebär bland annat att fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5% till 0,2% och att den pågående satsningen på pilotprojekt ska fortsätta, där ökat fokus ska läggas på landsdelar med goda vindförutsättningar. Regeringen har sagt att ett nationellt centrum för vindkraft ska inrättas, vilket riksdagen anser är positivt. Lagändringen av fastighetsskatten börjar gälla den 1 januari 2007 och ska tillämpas första gången vid taxeringen 2008.
Systemet med elcertifikat ska förlängas till 2030 och ett mål införs om att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med 2002. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om förnybar el med gröna certifikat. Systemet med elcertifikat, som infördes 2003, syftar till att gynna el från förnybara energikällor. Den som producerar förnybar el tilldelas kostnadsfritt elcertifikat av staten. Elanvändarna är enligt gällande system skyldiga att köpa elcertifikat i förhållande till sin förbrukning (kvotplikt). Inkomsterna från försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Riksdagens beslut innebär bland annat följande. Nya elproduktionsanläggningar ska garanteras tilldelning av elcertifikat under 15 sammanhängande år. Kvotplikten ska flyttas från elanvändarna till elleverantörerna. El som används i tillverkningsprocessen i elintensiva företag undantas kvotplikten. Definitionen av elintensiva företag ska i fortsättningen grunda sig på den mängd el som används i tillverkningsprocessen i förhållande till företagets försäljningsvärde. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att undersöka om det finns skäl att utvidga undantaget från kvotplikten så att det blir möjligt för företag att välja alternativa sätt att mäta elintensiteten i företaget. En alternativ mätmetod skulle till exempel kunna vara att mäta elförbrukningen i relation till företagets förädlingsvärde.
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
Riksdagen godkände att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet 2001-2005 och Riksrevisorernas framställning om vissa ändringar i bestämmelser för Riksrevisionen.
Regeringen har lämnat sin årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller för perioden 2001-2005. Regeringens riktlinjer för statsskuldsförvaltningen har inneburit en mindre risk i statsskulden och att besparingar kunnat göras, anser riksdagen. Regeringen tänker låta en extern utredare se över hela statsskuldspolitiken, vilket riksdagen välkomnar. Riksdagen konstaterar att resultaten av Riksgäldskontoret förvaltning av statsskulden är positiva och avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Regeringen har redovisat för riksdagen verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Enligt redovisningen har den kommunala ekonomin stärkts. År 2005 förbättrades resultatet i kommuner och landsting till 12,7 miljarder kronor, vilket innebär att resultatet för sektorn som helhet har nått upp till en nivå i enlighet med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Regeringen har lämnat över Årsredovisning för staten 2005 till riksdagen. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten, BNP, 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter. Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Trots detta ökade statsskulden med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor, vilket bland annat hänger samman med att valutaskulden ökade till följd av kronans försvagning. Resultaträkningen visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Riksdagen anser att det är positivt att kvaliteten på informationen i årsredovisningen har förbättrats kontinuerligt men påpekar att regeringen bör kommentera större avvikelser när det gäller så kallade skattenedsättningar i kommande årsredovisningar. Riksdagen förutsätter att regeringen i nästa årsredovisning redovisar utvecklingen av arbetet med riskbaserade redovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag på tilläggsbudget för 2006 men med ett tillägg. Ersättningen till ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning som deltar i kommunala ungdomsprogram ska höjas så att den uppgår till i genomsnitt 1050 kronor efter skatt. Ersättningen kommer därmed upp till samma nivå som det höjda studiebidraget för gymnasieelever. Syftet med kommunala ungdomsprogram är att de ska leda till arbete eller utbildning för arbetslösa ungdomar som inte fyllt 20 år. Totalt 5 007 miljoner kronor netto skjuts till statsbudgeten för 2006. Bland annat kommer studiemedlen att höjas retroaktivt från den 1 juli 2006 med 300 kronor i månaden, varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor lån. Bostadstillägget för pensionärer kommer också att höjas, från 91 till 93 procent av bostadskostnaden upp till ett tak på 4850 kronor i månaden. Höjningen gäller retroaktivt från den 1 april 2006. Riksdagen gjorde också ett uttalande som rör myndigheter som beslutat om utgifter för kommande år utan riksdagens godkännande. Myndigheter får inte ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgiftsökningar utan att riksdagen har gett sitt godkännande. Riksdagen vill understryka att detta är oacceptabelt och uppmanar regeringen att snabbt redovisa för riksdagen vad som görs för att komma till rätta med problemet.
Riksdagen sade ja till regeringens ekonomiska vårproposition. Propositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i världsekonomin är goda och Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas öka med drygt 3 procent per år under de närmaste åren. De offentliga finanserna är starka. Mellan åren 2000 och 2008 beräknas det årliga överskottet i de offentliga finanserna till i genomsnitt 2,0 procent av BNP. Riksdagen ställde sig bakom bland annat följande förslag: 11 000 nya platser i arbetsmarknadspolitiska program. 2 000 fler anställda med lönebidrag. Särskilda åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat 1 000 nya plusjobb och allmänt anställningsstöd för cirka 1 500 arbetslösa ungdomar. Snabbare etablering av nyanlända invandrare, arbetsplatsintroduktion och satsningar som ska underlätta för invandrare att driva företag. 600 miljoner kronor 2006 och 1 miljard kronor per år 2007 respektive 2008 satsas för att förbättra vården om de mest sjuka äldre. Bostadstillägget för pensionärer höjs. Resurser avsätts för ett första steg i en tandvårdsreform. Ett grundstöd på 500 kronor införs så att alla kan gå till tandläkaren var artonde månad till samma kostnad som ett läkarbesök. En undersökning ska kosta maximalt 200 kronor när reformen är genomförd.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om offentlig upphandling som lämnats in främst under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om affärsmässighet, marknadsskadeavgift, sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler och statlig inköpssamordning.
Riksdagen beslutade om riktlinjerna för de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Verksamheten ska få långsiktiga förutsättningar och hanteras som övriga forskningsanslag i statsbudgeten. Uppföljning och oberoende utvärdering ska genomföras vart fjärde år som underlag för successiva revideringar av inriktning och mål. Energimyndigheten ska utifrån övergripande mål ha ansvaret för att utforma insatserna.
Samhället får en större möjlighet att tvinga operatörer att tillhandhahålla en samlokalisering i mobilmaster så att flera operatöter kan dela på samma mast. Syftet ska vara att skydda miljön, uppnå mål för fysisk planering eller skydda folkhälsan eller allmän säkerhet. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.