Tilläggsbudget 1 för 2006 (prop. 2005/06:100)

Herr talman! Vi ska nu gå över till att behandla finansutskottets betänkande FiU21, som handlar om tilläggsbudget 1 för år 2006. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med undantag för medelsanvisning inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. I betänkandet kan vi se att utskottet föreslår en höjning av ersättningen till de ungdomar som inte fullföljt gymnasieutbildning och som deltar i kommunala ungdomsprogram. Finansutskottet föreslår också ökat tillskott till anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning. När det gäller studiestöd tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i studiestödslagen. Också här handlar det om en höjning av studiebidragen. Tilläggsbudgeten handlar även om en höjning av bostadstillägget till pensionärer. Bostadstillägget höjs retroaktivt för perioden april-juni 2006. Herr talman! I betänkandet kan vi också läsa att utskottet godkänner regeringens förslag om tillfälligt stöd till kommuner för mottagande av flyktingar samt att statsbudgeten förstärks med drygt 800 miljoner till följd av ökade utgifter i samband med den tillfälliga ändring i utlänningslagen som gäller under tiden mellan den 15 november 2005 och den 30 mars 2006. I betänkandet behandlas även Riksrevisionens styrelses redogörelse angående hanteringen av bemyndiganden. Utskottet föreslår att Riksrevisionens redogörelse läggs till handlingarna. Herr talman! Samtliga motionsyrkanden som har behandlats i betänkandet avstyrks. Till betänkandet har också fogats sju reservationer och tre särskilda yttranden.

Herr talman! Det visionära har vi fått ta del av i den debatt om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som har föregått det här ärendet. Det vi nu ska diskutera är tilläggsbudgeten, och då kommer det mer att bli ramar, principer och teknik. Herr talman! Låt mig kort konstatera att Moderaterna inte ställer sig bakom regeringens förslag till tilläggsbudget som helhet. Ansvaret för tilläggsbudgeten åvilar den majoritet som ställde sig bakom budgeten för 2006. Jag vill också hänvisa till våra motioner, parti- såväl som kommittémotioner, avseende budgeten i dess helhet där vi förordar en annan inriktning och redovisar andra förslag än vad riksdagsmajoriteten ställde sig bakom. Jag vill ge några principiella synpunkter med anledning av tilläggsbudgeten som vi också har tagit upp i de reservationer som finns redovisade. Vi ifrågasätter till exempel metoden att maskera utgifter till minskade intäkter genom subventioner i form av krediteringar på skattekonton när det gäller investeringar i energieffektiviseringar och konvertering för oljeuppvärmning. Den här typen av tricksande är inte acceptabel, enligt vår mening. Vi vänder oss också emot att det är regeringen som ska bestämma storleken på avgifter för djurhälsa och djurskydd, registeravgifter för fjäderfä, avgifter för livsmedelssäkerhet etcetera. Det är enligt vår mening riksdagen som ska bestämma storleken på statliga avgifter och hur dessa avgifter ska användas. När det gäller hanteringen av bemyndiganden vid myndigheter har Riksrevisionen kritiserat regeringen för att ha lagt fram ett ofullständigt beslutsunderlag för riksdagen i fråga om Vägverkets bemyndiganderam. Vi vill klargöra att bemyndiganderamen bör avse samtliga ekonomiska förpliktelser som myndigheten har för statens räkning samt att det ska finnas en löpande bemyndiganderedovisning. Dessutom, herr talman, finns ett avsnitt om rovdjurspolitik, något som också tas upp i ett särskilt yttrande med anledning av betänkandet om tilläggsbudgeten. Den delen tänker jag dock inte behandla i det här anförandet, utan jag hänvisar till den interpellationsdebatt som jag i torsdags hade med jordbruksministern. Med det, herr talman, avstår jag också från att yrka bifall till någon av våra reservationer.

Herr talman! Vi hörde i den tidigare debatten flera gånger påpekas hur bra de tre partier som i dag står för makten, två utanför regeringen och ett i regeringen, kommer överens och hur många gånger man har kommit överens. Vad vi ser här är just ytterligare ett exempel på en sådan överenskommelse. I själva verket är ju de allra flesta av de punkter vi nu ska besluta om sådana som man kom överens om i samband med den så kallade vårbudgeten. Det är ändringar av innevarande års budget, alltså ändringar i den överenskommelse som man var så duktig och gjorde i höstas - som i sin tur innehöll ändringar av det man hade kommit överens om på våren, som i sin tur innehöll en massa ändringar av det man just hade kommit överens om skulle gälla för det innevarande året. Tilläggsbudgeten har kommit att bli själva huvudnumret i det ekonomisk-politiska samarbetet. Det finns ingen som helst långsiktighet i den ekonomiska politiken från dessa tre partier, som ju inte ens är överens om huruvida de ska vara i samma regering eller inte och i så fall om de ska komma med några besked före valet eller inte. Ert track record är just att ni ständigt ändrar det ni har kommit överens om, lägger till och drar ifrån - mest lägger till. Här har vi ökade utgifter på 5 miljarder kronor i innevarande års budget. Och de allra flesta av de gemensamma förslag som ni nu torgför är alltså ändringar i årets budget. Detta är ingen riktigt bra ordning. Framför allt visar det med all önskvärd tydlighet att några riktlinjer för den ekonomiska politiken finns inte. Vad som är att vänta på lite längre sikt är höljt i totalt dunkel. Det beror på att ni över huvud taget inte är på väg åt samma håll. Det är ständigt bara diskussioner om hur ni ska hoppa runt på stället. Herr talman! Riksdagsordningen ger oss inte möjlighet att lägga fram något alternativt tilläggsbudgetförslag eftersom vi bara får lägga förslag om exakt samma anslag som det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lyckats komma överens om att ändra. Därför lägger vi, som vanligt, inget formellt tilläggsförslag med anledning av tilläggsbudgeten utan avstår från att delta i det beslutet. På några punkter innebär den här tilläggsbudgeten att riksdagen faktiskt fattar beslut om nya bemyndiganden, att regeringen får ingå åtaganden och förpliktelser för många år framåt. På de punkterna har vi i Folkpartiet en reservation där vi säger att vi inte tycker att regeringen så här strax före valet ska få tillstånd att ingå långtgående förpliktelser för mycket pengar på områden där vi tycker att man inte riktigt har rätta inriktningen på politiken. I övrigt kan jag bara instämma i den kritik och de synpunkter som här framfördes av Tomas Högström om hur man i regeringen i största allmänhet och ute på myndigheterna hanterar de här frågorna. Herr talman! Vi i folkpartigruppen står givetvis bakom samtliga reservationer som vi har i betänkandet. På övriga punkter som gäller tilläggsbudgeten deltar vi inte i beslutet. Av hänsyn till herr talman och den övriga kammaren avstår jag från att yrka bifall.

Herr talman! Jag är stolt över den svenska samhällsmodellen med generell välfärd där alla, oavsett om man tjänar mycket eller lite, har tillgång till kanske världens bästa sjukvård, där alla barn oavsett föräldrarnas inkomst har tillgång till bra utbildning och där alla människor oavsett tidigare inkomster eller förmögenheter kan vara trygga när de blir gamla. Detta är den svenska välfärdsmodellen. Ett solidariskt samhälle där alla välfärdstjänster omfattar alla innebär höga skatter. Denna tanke finns det ett stöd för hos svenska folket. En majoritet av befolkningen tycker att det samhälle vi har är en god idé om hur ett samhälle ska vara. Befolkningen i Sverige har den längsta livslängden i världen. Strax efter kommer Japan. Barnadödligheten i Sverige är den lägsta i hela världen. Dessa två parametrar anser jag vara det som allra bäst beskriver vilket samhälle människor lever i. Herr talman! Jag är glad över att det går bra för Sverige. Tillväxten i ekonomin bedöms i år ligga på ca 3,6 %. Det är mer än 1 % högre än genomsnittet i de övriga EU-länderna. Alldeles nyligen presenterade SCB tillväxttakten för det första kvartalet som då låg på 4,1 %. Vi har i dag en mycket stark tillväxt i svensk ekonomi. Vidare konstaterade SCB att industriinvesteringarna fortsätter att öka i år och uppgår till 64 miljarder kronor. Vi har överskott i de offentliga finanserna. Vi har en statsskuld som i dag är under 50 % av bruttonationalprodukten och som minskar under åren framöver. Vi har låg inflation, låga räntor och hög produktivitet, och vi har reallöneökningar. Det som har varit vårt stora bekymmer är att antalet jobb inte ökat i den omfattning som vi ville. Men vi kan nu se en klar vändning även på arbetsmarknaden. Under det senaste året har 100 000 nya jobb skapats, och i år och nästa år beräknas det bli ytterligare ca 120 000 nya jobb. Detta är oerhört glädjande, men inte för att vi politiker ska kunna stå och säga att vi är på väg att pressa tillbaka arbetslösheten och att vår politik är rätt. Nej, det handlar om alla de tiotusentals människor som nu lämnar arbetslösheten, om den mamma och pappa som kan säga till sina barn att de i år har råd att åka till västkusten på semester eller om den unga killen eller tjejen som fått en inkomst och nu kan flytta till en egen lägenhet. Det är detta som det handlar om. Arbetslösheten sjunker dock inte i lika stor omfattning. Detta beror på att alltfler nu söker jobb. Det är i grunden oerhört positivt och en av förutsättningarna för att tillväxten under de kommande åren ska kunna fortsätta att utvecklas. Med andra ord: Svensk ekonomi är en av de starkaste och mest expansiva ekonomierna i Europa. Även när de betydande satsningar som gjorts på jobb och tillväxt, på höjningar av barnbidragen, på höjt tak i sjuk- och föräldraförsäkringen och på utbildning, sjukvård och omsorg och när de satsningar som vi nu gör i tilläggsbudgeten summeras har vi ca 3 miljarder kvar som budgeteringsmarginal i år. Vi får gå årtionden tillbaka för att hitta en lika bra situation som den Sverige i dag befinner sig i. Detta, herr talman, är mycket glädjande för alla människor i vårt land. Herr talman! Jag kommer inte att gå igenom alla förslagen i tilläggsbudgeten, utan jag kommer att nöja mig med att beröra vissa delar som jag anser kan vara av lite större intresse. Som en del i en långsiktig och omfattande satsning på de äldres situation höjs anslaget till åtgärder inom äldrepolitiken med 617 miljoner kronor. Huvuddelen av pengarna går till personalförstärkningar inom kommunernas och landstingens vård och omsorg om de mest sjuka. Bostadstillägget för pensionärer höjs retroaktivt från april månad. Studiebidraget för gymnasieelever i åldern 16-20 år höjs retroaktivt med 100 kr från april månad. Studiemedlen höjs retroaktivt från april med 300 kr per månad, varav bidragsdelen med 100 kr. För att möjliggöra att fler med funktionshinder får jobb utökas antalet lönebidragsplatser med 2 000. Drygt 700 miljoner kronor satsas på genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Kommunernas ersättning för mottagande av flyktingar förstärks under året med 600 miljoner kronor. Intresset för bidrag vid konvertering av uppvärmning från direktverkande el och oljeuppvärmning i bostadshus är stort. Totalt finns 500 miljoner kronor avsatta för detta under åren 2006-2010. På grund av det stora intresset ändras ramen för innevarande år så att stöd kan utgå med 400 miljoner kronor under år 2006. Ytterligare 800 miljoner kronor kommer att kunna satsas under perioden 2007-2010 på utvecklingsprogram - detta för att i samarbete med delar av näringslivet öka svenska företags konkurrenskraft. Totalt satsar vi nu från samhällets sida 1 miljard kronor för detta. Herr talman! Under den innevarande mandatperioden har finansutskottet vid flera tillfällen behandlat förslag som föranletts av att myndigheter har överskridit sina befogenheter genom att göra ekonomiska åtaganden utan riksdagens medgivande. Finansutskottet kan konstatera att regeringen i den aktuella tilläggsbudgeten föreslår ytterligare bemyndiganden som föranletts av att tre myndigheter redan har ingått ekonomiska åtaganden utan att riksdagen beslutat om detta. Det är enligt utskottets mening mycket allvarligt att det fortfarande förekommer att myndigheter överskrider riksdagens beslut trots de av regeringen påbörjade åtgärderna för att stärka den interna kontrollen och styrningen. Finansutskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en samlad och utförlig redovisning av de åtgärder som har vidtagits med anledning av bristerna i den interna styrningen och kontrollfunktionerna när det gäller myndigheterna. Vad utskottet anfört om åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen av myndigheterna och om de överskridanden av riksdagens beslut som gjorts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Herr talman! Mot bakgrund av det inför kammaren anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Med tanke på den föregående debatten, som handlade om de framtida riktlinjerna för den ekonomiska politiken, och Socialdemokraternas företrädare här som framför allt hade en historisk exposé framstår det nu ännu tydligare just att tilläggsbudgeten är ert huvuddokument. Hans Hoff uppehöll sig ju i sitt allmänpolitiska anförande i huvudsak vid nutiden. Eftersom Hans Hoff är representant för väljarna i Hallands län och var inne på detta med medellivslängd och alla andra goda saker vill jag göra kammaren uppmärksam på att just Hallands län - som sedan år 1866 är borgerligt styrt; Folkpartiet har varit med och styrt i landstinget - har den absolut längsta medellivslängden. Utifrån detta skulle jag vilja rekommendera Hans Hoff att rekommendera dem som värdesätter en lång medellivslängd att lägga sin röst på Folkpartiet.

Herr talman! Ja, det stämmer - det är precis som Karin Pilsäter säger - att vi i Halland har Sveriges och därmed hela världens längsta livslängd. Halland har faktiskt också den lägsta barnadödligheten i Sverige och därmed i världen. Men jag tror inte att det så mycket beror på den borgerliga politiken. Den har under många år varit framförhandlad tillsammans med Socialdemokraterna, så det finns ett stort socialdemokratiskt inflytande där. Det är väl snarare så att det ute i kommuner och landsting, även i Halland, är ett mycket gott samarbetsklimat. Kanske är det något som vi kunde ha som en god ledstjärna i riksdagens arbete framöver.