Sök

EU-kommissionen vill ersätta den nuvarande förordningen om konsumentskyddssamarbete med en ny förordning, som är mer anpassad till den digitala ekonomin och den ökande handeln över gränserna inom EU.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att samarbetet mellan de nationella myndigheter som har ansvar för konsumentskyddet behöver bli bättre och bör regleras på EU-nivå. Däremot anser riksdagen att delar av förslaget går längre än vad som behövs för att nå målen och därmed strider mot subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. Riksdagen tänker därför lämna ett motiverat yttrande om detta till EU:s beslutande institutioner. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kommer därför skicka in ett motiverat yttrande till EU där den motiverar varför förslaget är oförenligt med subsidiaritetsprincipen.  

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt.

Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

EU-kommissionen föreslår bland annat att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över områden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor. Sådana här områden kallas ofta i dagligt tal för skatteparadis.

Men riksdagen tycker alltså att den här typen av beslut ska tas närmare medlemsländerna, då skattepolitiken främst är en nationell fråga. Därför har riksdagen bestämt att ett motiverat yttrande ska lämnas in till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-09

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 43 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.

De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2016-04-26

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-12

Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.

Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-26

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.

Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

38, 98 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06