Sök

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-21

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.

Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-26

Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2016-05-10

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 39 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-12

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

• Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
• Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
• Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

39

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

16, 93 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Cigaretter och rulltobak får inte smaksättas med till exempel mentol. Varningsetiketterna på cigarettpaketen ska bli större och täcka 65 procent av paketets fram- och baksida. Tobaksförpackningar får inte heller likna livsmedel eller kosmetiska produkter. Det är några av skärpningarna i tobakslagen som riksdagen sa ja till.

Förslaget kommer från regeringen och är en anpassning av lagstiftningen till EU:s tobaksproduktdirektiv. Direktivet har ett folkhälsoperspektiv och syftar bland annat till att göra tobakskonsumtion mindre attraktivt för framför allt ungdomar.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 20 maj 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska utöva så kallad egenkontroll. Egenkontroller ska göras så ofta och så mycket som behövs för att verksamheten ska hålla en bra kvalitet. Nu vill riksdagen stärka egenkontrollen inom socialtjänsten. Därför har riksdagen uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att stärka egenkontrollen i både offentliga och privata verksamheter som bedriver socialtjänst.

I samband med tillkännagivandet om egenkontroll behandlade riksdagen även ett stort antal andra förslag om socialtjänstfrågor, de allra flesta från allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till dessa motionsförslag, framför allt med hänvisning till att det pågår arbete och utredningar i flera av de frågor som förslagen tog upp.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

31

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

10, 71 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

37, 131 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-03