Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om återfall i brott samt motioner från bland annat den allmänna motionstiden 2015 om kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete.

Regeringen har utifrån Riksrevisionens granskning tagit initiativ till åtgärder som ska bidra till att minska antalet återfall i brott. Bland annat ska samverkan mellan berörda aktörer utvecklas så att klienter inom kriminalvården tidigt kan få det stöd som de är i behov av.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Det införs en ny lag om myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter när de samarbetar mot organiserad brottslighet. Det görs också ändringar i vissa myndigheters registerförfattningar. De nya reglerna ska underlätta utbyte av information mellan myndigheter som samarbetar för att förebygga, förhindra eller upptäcka organiserad brottslighet. Regeringen får bestämma vilka myndigheter som ska omfattas av den nya lagen.

Myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter gäller bara när behovet av ett effektivt utbyte av information är extra stort. Bland annat krävs att samarbetet mellan myndigheterna har formaliserats genom särskilda beslut och att den mottagande myndigheten behöver uppgiften för att delta i samarbetet. De nya reglerna börjar gälla den 15 augusti 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Regeringen vill förenkla reglerna för hur domstolarna ska bestämma straff när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Detta när brottet begåtts innan den tidigare domen helt har verkställts eller upphört. I den här situationen ska det nya brottet som huvudregel leda till ett nytt straff. Bara som undantag ska domstolarna använda möjligheten att bestämma att den tidigare domen också ska omfatta det nya brottet.

Regeringens förslag innebär även att reglerna blir mer konsekventa när det gäller hur brott som är återfall ska behandlas. Det ska göras skillnad mellan brott som begåtts före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott som begåtts efter en tidigare dom men innan straffet helt har verkställts eller upphört (ny brottslighet).

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Framöver ska fler tvistemål kunna avgöras med bara en domare. Det handlar om mindre omfattande mål där svårighetsgraden inte bedöms vara så stor att tre domare behövs.

I dag finns oftast tre domare på plats när en huvudförhandling ska upp i tingsrätten. Att avgöra tvistemål med bara en domare har varit möjligt om båda parter i målet sagt ja till det. Men i och med det här beslutet kan alltså domstolen själv besluta att bara en domare behövs.

Riksdagen tror att ändringen kommer innebära att domstolarnas resurser används på ett bättre sätt och att handläggningstiderna kortas. Därför sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla i juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Det ska bli svårare att missbruka någons identitetsuppgifter. Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det bör stärkas. Det anser regeringen som tagit fram förslag till ändringar i brottsbalken.

Lagändringarna innebär att det nya brottet olovlig identitetsanvändning införs. Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Regeringen föreslår även att brottet olaga förföljelse ska omfatta handlingar som handlar om olovlig identitetsanvändning.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.

Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Justitieutskottet har granskat Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet. It-relaterade brott har ökat på senare år samtidigt som uppklarningsprocenten är låg.

Riksrevisionen riktar i rapporten flera rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att det är bra. Utskottet är även positivt till att regeringen har inlett en dialog om de här frågorna med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

En ny lag, domstolsdatalagen, ska säkerställa att hanteringen av personuppgifter inom domstolsväsendet är effektiv och sker med hänsyn till den enskildes integritet.

Med domstolsväsende menas de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.

Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska fortsätta gälla.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Om någon har blivit dömd till så kallad frivård ska personen i vissa fall kunna avtjäna straffet i ett annat land inom EU. Frivård betyder kriminalvård som en person får om denne exempelvis har blivit dömd till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.

Regeringens förslag innebär att Kriminalvården ska kunna avgöra om en person dömd till frivård i ett annat EU-land, kan avtjäna det i Sverige. Eller om en person dömd till frivård i Sverige kan avtjäna det i ett annat EU-land. Syftet är att personen ska kunna vara i det land där man tror att den sociala återanpassningen sker bäst.

De svenska lagändringarna innebär att Sverige följer ett EU-beslut om frivårdspåföljder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Ett kontaktförbud som utfärdats i Sverige ska gälla i hela EU. Om ett sådant förbud har utfärdats i ett annat EU-land ska detta förbud även gälla i Sverige. Syftet är att skyddsbehövande ska kunna röra sig fritt i EU. Kontaktförbud innebär att en person som kan tänkas att begå brott mot, trakassera eller förfölja någon annan inte ska få kontakta den andra personen.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Regeringen vill förlänga giltighetstiden för den bestämmelse som ger säkerhetspolisen möjlighet att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet för vissa samhällsfarliga brott. Giltighetstiden ska förlängas ett år, till och med den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bakgrunden till beslutet är att EU-domstolen ska pröva frågan om lagring av uppgifter och om den är förenlig med EU-regler om bland annat integritet och elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer att arbetet med att slutgiltigt bestämma hur den här regeln ska se ut inte kommer att kunna avslutas innan nuvarande giltighetstid löper ut. Därför vill regeringen förlänga giltighetstiden.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal mellan Sverige och USA om ett förstärkt rättsligt samarbete. På så sätt kan ländernas samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet utökas. Riksdagen godkände också de lagändringar som är nödvändiga på grund av avtalet.

Meningen med avtalet är att effektivisera det informationsutbyte som länderna har i dag. Syftet är också att skapa en förbättrad skyddsnivå för de uppgifter som utväxlas mellan USA och Sverige. Genom det nya avtalet ska Sverige och USA ge varandra direktåtkomst sina nationella fingeravtrycksregister. Uppgifterna ska dock vara avidentifierade och om det sökta fingeravtrycket finns i den andra partens register måste en ansökan göras för att få mer information om personuppgifter med mera.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 121 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Definitionen av vad som är ett kulturföremål ändras till att gälla alla kulturföremål som ett land betraktar som en nationell skatt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. Kraven på att föremålen ska vara av ett visst slag, ha en viss ålder eller ett visst ekonomiskt värde tas bort. Det införs också nya EU-gemensamma kriterier för att tolka vad som menas med att innehavaren av ett kulturföremål har visat "vederbörlig omsorg och uppmärksamhet" när denne har anskaffat ett föremål. Även hur lång tid det får ha gått för att ha rätt att begära att ett kulturföremål ska återlämnas förlängs. Ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till nya EU-regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-25

Debatt

2015-11-26

Beslut

2015-11-26