Sök
159 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, 2015/16, 2000/01, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Lagutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna
Framställning 2015/16:RS7
Framställning till riksdagen 2015/16:RS7 Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna Sammanfattning I framställningen föreslås en ny lag om ersättning till riksdagens ledamöter. Förslaget innebär att bestämmelserna i lagen 1994:1065 om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter förs över till den nya lagen- Inlämnad
- 2016-06-14
- Förslag
- 11
- Följdmotioner
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:KU3
- Riksdagsbeslut
- (11 förslag): , 11 bifall,
- Dokument & lagar
Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.
Framställning 2015/16:RS6
Framställning till riksdagen 2015/16:RS6 Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m. Sammanfattning I framställningen föreslås en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. Förslaget gör det möjligt för Riksdagsförvaltningen att föra ett register- Inlämnad
- 2016-06-14
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2016/17:KU9
- Riksdagsbeslut
- (3 förslag): , 3 bifall,
- Dokument & lagar
Det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter
Framställning 2015/16:RS5
Framställning till riksdagen 2015/16:RS5 Det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter Sammanfattning Lagen 2006:999 med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, förkortad REA-lagen, trädde i kraft den 1 januari 2007 och är utformad- Inlämnad
- 2016-06-14
- Förslag
- 11
- Utskottsberedning
- 2016/17:KU4
- Riksdagsbeslut
- (11 förslag): , 11 bifall,
- Dokument & lagar
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020
Betänkande 2015/16:SoU8
Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.
Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 81
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-15
- Debatt
- 2016-06-16
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Indelning i utgiftsområden
Betänkande 2015/16:KU23
Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2016-06-07
- Bordläggning
- 2016-06-10
- Debatt
- 2016-06-13
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning
Betänkande 2015/16:KU25
Befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Det anser riksdagen, som tillkännagav att regeringen ska föreslå regler kring det här.
Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektiv beaktas vid ändringar i indelningen av kommuner. Det gäller dock inte vid en ny indelning av landsting. Riksdagen anser att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid ny landstingsindelning.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens förslag om övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 29 minuter
- Justering
- 2016-06-07
- Bordläggning
- 2016-06-10
- Debatt
- 2016-06-13
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Förutsättningar för svensk film
Betänkande 2015/16:KrU11
Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.
De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:
- filmpolitikens framtid
- Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
- hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
- finansieringen av filmpolitiken
- insatser mot olovlig hantering av film
- produktionsincitament för filminspelning
- hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 34, 147 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Uppföljning av smittskyddsläkemedel
Betänkande 2015/16:SoU13
Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.
Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-18
- Debatt
- 2016-05-19
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
Betänkande 2015/16:KU21
Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.
Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.
Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 35 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-09
- Dokument & lagar
Kommittéberättelse 2016
Betänkande 2015/16:KU29
Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.
Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 1, 4 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-09
- Dokument & lagar
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Betänkande 2015/16:KU28
Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.
Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.
I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.
Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.
Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.
Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-09
- Dokument & lagar
Läkemedel för särskilda behov
Betänkande 2015/16:SoU15
Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-18
- Debatt
- 2016-05-19
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Betänkande 2015/16:SoU17
En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.
Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.
Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-26
- Dokument & lagar
Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag
Betänkande 2015/16:SoU14
Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.
När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Prövning av fråga om tillämpligheten av 9 kap. 12 § riksdagsordningen i visst fall
Betänkande 2015/16:KU30
Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.
Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.
KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Elektroniskt kungörande av författningar
Betänkande 2015/16:KU26
Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Vissa begravningsfrågor
Betänkande 2015/16:KU24
Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.
Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.
Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 28 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden
Betänkande 2015/16:KU22
Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.
Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.
I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.
Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Betänkande 2015/16:SoU12
Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 23 minuter
- Justering
- 2016-05-10
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering
Betänkande 2015/16:SoU16
Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.
Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.
Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 39 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-11
- Debatt
- 2016-05-12
- Beslut
- 2016-05-12