Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

20

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

20

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU har bland annat kommit fram till följande:

• En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras.
• Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om.
• Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaden har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ.
• Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
• När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut. Detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

23, 95 minuter

Beredning

2013-11-19

Justering

2014-05-13

Bordläggning

2014-06-09

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör frågor om fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om etniska, språkliga och religiösa minoriteter, böneutrop, förbud mot slöja i offentliga verksamheter, ett stärkt skydd för äganderätten, rätten till liv, en värdekommission, återkallande av medborgarskap och att lägga till fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

20

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2014-03-06

Justering

2014-04-01

Bordläggning

2014-04-09

Debatt

2014-04-10

Beslut

2014-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Beredning

2014-03-04

Justering

2014-03-20

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd.

I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det.

För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar. Detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man vill ställa upp som kandidat.

Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen. Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger ihop med ändringarna i regeringsformen föreslås alla ändringar i båda lagarna att börja gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen av ändringarna i vallagen till efter höstens val.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-03-04

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-19

Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Villkoret ska gälla från den 1 april 2014. Beslutet innebär att riksdagen delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V.

Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare.

Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-02-25

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till helhetslösning för den regionala organisationen.

Beslutet om tillkännagivanden innebär att riksdagen sa ja till motioner från S och MP.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, presstödet och hovet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa ändringar görs också när det gäller de prognoser och bedömningar som regeringen ska lämna i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

12

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 58 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-26

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-04