Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val

Fru talman! Vi ska nu ge oss i kast med konstitutionsutskottets betänkande nr 16, Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val . Det är ett av flera betänkanden i vår som rör olika delar av valförfarandet. I det här betänkandet behandlas en proposition från regeringen som framför allt bygger på de förslag som 2011 års vallagskommitté lämnade till regeringen i april 2013. Vårt valsystem bygger på att vi väljer företrädare till de olika parlamentariska församlingarna, och mängden röster ett parti får ska ligga till grund för hur många personer som företräder partiet i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Det system vi har just nu är ganska bra, men det går att göra bättre. Och de förslag som läggs fram här gör systemet bättre. Proportionaliteten ökar. I riksdagen i dag har S och M fler riksdagsledamöter än de borde ha, utifrån hur många som har röstat på dem. Och fyra mindre partier har varsitt mandat för lite. Det beror på att utjämningsmandaten inte kan kompensera fullt ut för sned fördelning av de så kallade fasta mandaten. Jag tänker inte här gå in närmare på själva tekniken för mandatfördelningen. Men det viktiga med det här förslaget är att det inte kommer att bli på samma sätt efter valet 2018. Det är vid det valet som de nya reglerna kommer att gälla. Då kommer mandaten att fördelas enligt nya regler, så att det blir mer riksproportionellt. Men fortfarande kan relativt stora grupper vara helt utan representation eftersom vi har en spärr för när partier över huvud taget börjar få några mandat. I val till riksdagen är spärren, som alla vet, 4 procent. Det finns inga förslag om att förändra det, inte heller om att göra några förändringar vad det gäller spärren till landstingen. De större förändringarna i förslaget i det här betänkandet gäller valet till kommunfullmäktige. I dag finns det ingen spärr alls där. Det finns inte heller några utjämningsmandat. I det här förslaget införs både och. Vid val till kommuner som har valkretsar kommer det att införas utjämningsmandat, och det är väldigt bra. I dag kan den faktiska spärren vara väldigt hög om det är flera valkretsar och få mandat per valkrets. Valkretsarnas gränser kan också påverka mandatfördelningen mellan partier. Detta gör att det ibland väcks frågetecken om huruvida partier som har en styrande ställning beslutar om valkretsarna utifrån det de tror gynnar dem bäst. Sådana diskussioner har ibland förts. Med det här förslaget kommer inte valkretsarnas utformning att påverka resultaten. Då försvinner grunderna för de misstankarna, och det är bra. Systemen bör alltid vara utformade så att väljarnas val är det som avgör vilka företrädare det blir. Man ska aldrig ens behöva misstänka att partier i maktposition tar beslut om formsakerna på ett sådant sätt att det skulle kunna påverka utgången av ett val. Därför är det väldigt olyckligt att det med det här förslaget införs två olika spärrnivåer i kommunerna. I dag finns det inte någon fastlagd spärr där när det gäller småpartier. Det är i stället den så kallade naturliga spärren som gäller, det vill säga det krävs en viss procent för att kunna få mandat, eftersom det finns ett begränsat antal platser. Man brukar säga att gränsen är ungefär 2 procent för ett fullmäktige med 35-41 ledamöter. Nu införs en fastlagd spärr på just 2 procent i kommuner som inte har en valkretsindelning och en spärr på 3 procent i kommuner som har en valkretsindelning. Samtidigt ska kommunerna i större utsträckning själva få fatta beslut om valkretsindelningen. Kommuner av en viss storlek ska inte längre vara tvungna att ha ett visst antal valkretsar. Detta öppnar för nya misstankar om att beslut kan tas i formsaker som påverkar valresultatet. I kommunerna är det vanligare än på riksnivå att folkliga opinioner får genomslag i valen genom bildandet av lokala partier. Med en spärrgräns på 2 procent kommer deras möjligheter att komma in i fullmäktige inte att förändras nämnvärt gentemot det som gäller i dag, då den faktiska gränsen ofta ligger där. Men med en spärr på 3 procent blir det svårare för mindre partier att få representation. Större partier hävdar ganska ofta att det är svårt att styra en kommun med väldigt många små partier. Det ligger väl någonting i det. Men det är tveksamt om det ska vara möjligheten att höja spärren, genom att dela upp kommunen i valkretsar, som ska vara botemedlet mot detta. Det kanske är så att det är ett gemensamt ansvar för både stora och små partier att få till ett fungerande styre i kommunen, utifrån de fasta och givna regler som finns, och att det borde vara botemedlet mot problemen med att styra en kommun. Man ska som väljare aldrig ens behöva fundera över om kommunens valkretsindelning har kommit till för att den rådande majoriteten vill hålla folkopinioner och nya partier borta från fullmäktige. Den typen av möjligheter riskerar tilltron till systemet. Det gör faktiskt att tilltron kan minska, och det är dåligt för demokratin. Vänsterpartiets uppfattning är därför att spärrgränsen bör vara 2 procent i alla kommuner, oberoende av om de är valkretsindelade eller ej och oberoende av vilka beslut fullmäktigeförsamlingen fattar i den frågan. Därför yrkar jag bifall till reservationen.

Fru talman! Den proposition som vi har att behandla nu har föregåtts av en parlamentarisk utredning. Vi kan kalla den för Vallagsutredningen, även om jag tror att det officiella namnet är Vallagskommittén. Jag hade förmånen att få ingå i den utredningen. Den utredningen landade till allra största del i gemensamma uppfattningar. Därför tycker jag att det är väldigt bra att vi nu har fått till riksdagen förslagen från utredningen i form av lagförslag. Jag skulle vilja ge några korta kommentarer. En självklar utgångspunkt för oss har varit att varje röst har samma värde. Därför är det bra att vi med det här förslaget nu garanterar en exakt proportionalitet mellan valresultat och tilldelning av mandat, alltså för de partier som har uppnått spärrgränserna. Det är bra i sig, och jag tycker om sättet vi gör det på. Vad vi gör är nämligen att vi bibehåller nuvarande mandatfördelningsmetod, men vi kompletterar den med en form av korrigeringsmekanism, som blir garanten för en proportionell fördelning. Jag tycker att det är bra att vi gjorde på det sättet och att förslaget har kommit från regeringen på det här viset, i stället för att vi skulle ha konstruerat ett helt nytt mandatfördelningssystem. Vallagsutredningen, eller kommittén, slutade som sagt i en bred samsyn. Så har det också varit när det gäller det här betänkandet. Men det finns, som vi hörde av Mia tidigare, en reservation i betänkandet som handlar om att ha en gemensam spärr i kommunvalen på 2 procent. Jag måste erkänna att jag kan känna en viss sympati för den uppfattningen. Men jag har utifrån någon form av helhetsbedömning kommit fram till att regeringens förslag trots allt är att föredra. Min utgångspunkt för det ställningstagandet har varit att det i utredningen fanns en bred majoritet för det förslag som nu läggs fram, och om inget avgörande har kommit fram efter att utredningen har lämnat sitt förslag finner jag inte något skäl att ändra uppfattning. Om man har det förhållningssättet tycker jag dessutom att det stärker vårt utredningsväsen. Förutom det handlar det om att på något sätt väga delvis oförenliga intressen mot varandra. Å ena sidan ska varje röst vara lika mycket värd. Å andra sidan handlar det om medborgarnas rätt att kräva att kommuner, landsting, regioner och landet ska vara möjliga att styra. Med en mängd partier med kanske ett eller två mandat skulle vi kunna hamna i en situation där det blev helt ostyrbart. Det vore väldigt olyckligt att hamna i en sådan situation. De här två intressena måste vägas mot varandra. Fru talman! Jag tycker att det här är ett ganska utmärkt exempel på politikens uppgift att väga olika intressen mot varandra. Och jag tycker att både utredningen och vi i KU:s majoritet har kommit fram till en rimlig avvägning på det här sättet. Slutligen skulle jag vilja säga några ord om den ändrade valkretsindelningen i Västra Götaland. Det har framkommit en viss oro från kollegerna i Västra Götaland för att den nya indelningen skulle kunna komma att tillämpas om det skulle uppstå en situation med extraval eller omval före det ordinarie valet 2018. Därför tycker jag, fru talman, att det är angeläget att här klargöra att utskottet som svar på oron i betänkandet slår fast att den nya valkretsindelningen ska tillämpas första gången vid ordinarie val 2018. Om de andra situationerna uppstår är det nuvarande indelning som gäller. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande KU16 och avslag på reservationen. (Applåder)

Fru talman! Det här betänkandet behandlar regeringens proposition som innehåller förslag om bland annat ändringar i vallagen och regeringsformen om att bättre säkerställa mandaten till riksdag, kommun och landsting. Jag tänkte kort dra igenom ärendet. Vid 1988 års val uppkom avvikelser från riksproportionaliteten vid val till riksdagen. Likaså vid senaste valet 2010 uppkom stora avvikelser från riksproportionaliteten då åtta partier tog plats i riksdagen. Det kan tänkas att liknande situationer uppkommer i framtida val. För att ta höjd för detta och för att få en mer rättvis och proportionell fördelning av mandaten till riksdagen föreslås en modell som innebär att om ett parti fått fler fasta mandat än vad som svarar mot en riksproportionell fördelning ska överskjutande mandat återföras och fördelas som fasta valkretsmandat mellan de övriga andra partierna i valkretsen. Vidare förslås en ändring av den tillämpade jämkade uddatalsmetoden, där delningstalet ändras från 1,4 till 1,2 för att minimera risken för avvikelser. Detta har 2011 års vallagskommitté kommit fram till i sina undersökningar. När det gäller val till kommunfullmäktige föreslås att nuvarande system ersätts med ett kommunproportionellt valsystem av samma typ som i landstingsval, det vill säga att nio tiondelar av mandaten till fullmäktige fördelas som fasta valkretsmandat och resterande som utjämningsmandat. Här föreslås också att den jämkade uddatalsmetoden tillämpas med 1,2 som första delningstal. Också här införs en modell med återföring av överskjutande mandat. Mandaten till fullmäktige ska fördelas endast mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen. Om kommunen är indelad i två eller fler valkretsar ska mandaten fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i kommunen. Dessa spärrnivåer som nu införs avviker inte från den nu gällande ordningen då dessa naturligt uppkommer som faktiska spärrar i kommunerna. Vidare behandlas i betänkandet förslaget om att införa ett obligatoriskt krav på samtycke från den som nominerats som kandidat för att personen ska vara valbar. Den som anmält sitt deltagande ska skriftligen ha samtyckt till kandidaturen till Valmyndigheten eller till länsstyrelsen. Ett namn som tagits upp på en valsedel där personen inte har samtyckt ska betraktas som obefintligt. Detta görs för att skydda mot ofrivillig kandidatur. Partier föreslås få trycka partisymbol på valsedlar för att väljare lättare ska kunna skilja valsedlarna åt. Dessa partisymboler kan dessutom vara i färg. Prövningen av risken för att en partibeteckning kan förväxlas med en annan beteckning som anmälts eller registrerats ska även omfatta partisymboler. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)