Sök

Regeringen föreslår ett nytt mål för folkbildningspolitiken. Målet är att ge alla möjligheten att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning. På så sätt bidrar folkbildningen till ökad personlig bildning och delaktighet i samhället.

Vissa regler för folkbildningen ska också ändras. Förändringarna innebär bland annat följande:

• Ett syfte med statsbidraget till folkbildningen är att öka möjligheterna för människor att påverka sin livssituation samt att skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta syfte ska ändras så att målgruppen för folkbildningen breddas.
• De sju verksamhetsområdena som idag styr statsbidraget för folkbildningen tas bort.
• Statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Statskontoret ska få i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Utvärderingen av studieförbund och folkhögskolor bör ske gemensamt. Men det ska kunna gå att skilja åt dessa vid kommande statliga utvärderingar när behov finns.
• Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet i folkbildningen.
• Finansieringen och innehållet av teckenspråkstolkutbildningen bör ses över.
• Kontakttolkutbildningens innehåll och omfattning bör ses över.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

27, 132 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar - tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 68 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

29, 163 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt (privaträtt). Den började att gälla 2013, och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU.

Med anledning av förordningen införs nya lagregler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De flesta lagändringar börjar att gälla den 10 januari 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

38

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 174 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24