Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

24

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

20

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

13

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.

Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion.

Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen.

En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut.

Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.

Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

52, 154 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07