452 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2010/11, 2005/06, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen har beslutat att Riksbanken ska få rätt att samla in uppgifter om emitterade värdepapper från svenska utgivare, oavsett om de står under tillsyn av Finansinspektionen eller inte. I dag kan Riksbanken inte begära in uppgifter om emitterade värdepapper som finns hos företag eller värdepappersinstitut som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Riksbanken samlar in den typen av uppgifter när det anses att uppgifterna är nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna eller för att övervaka betalningssystemets stabilitet Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. Syftet med lagändringen är att Finansinspektionen ska ges bättre möjligheter att samarbeta med tillsynsmyndigheter i andra länder. Något som utskottet också menar har betydelse för svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i andra länder. Hittills har 71 stater ingått överenskommelsen varav 23 av EU:s medlemsstater. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I en skrivelse berättar regeringen om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. I samband med beslutet om en Lettlandskredit på högst 720 miljoner Euro i slutet av 2009 begärde utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med villkoren för krediten. Krediten är ett tillägg till Internationella valutafondens och EU:s finansiella stöd till Lettland. Innehållet i den aktuella skrivelsen utgör den information som riksdagen har begärt. Finansutskottet konstaterar att det är glädjande att det ekonomiska läget i Lettland förbättrats väsentligt under året. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 3 811 477 000 kronor till statsbudgeten för 2010. 2 miljarder ska gå till kapitalinsatser i statliga bolag för en satsning i norra Sveriges inland. Pengarna ska kunna användas för att bilda ett bolag för ny statlig verksamhet. Riksdagen sa ja till förslaget men ger samtidigt regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning innan verksamheten kan starta. Det blir också mer pengar till fler platser i den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Mer pengar tillförs också för ersättning till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare.
Riksdagen återställde några ändringar i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och lagen om värdepappersmarknaden. Riksdagen upphävde av misstag ändringarna i samband med senare ändringar i lagarna. Riksdagen beslutade också om en ändring i en paragraf i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att undanröja en lagkollision som uppstått genom att riksdagen beslutat om två ändringar i denna paragraf som båda började gälla den 1 juli 2011. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2011.
Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Reglerna om den statliga insättningsgarantin ändras den 1 juli 2011. Insättningsgarantin är ett skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken inte kan betala ut kundernas pengar. Det här är några av ändringarna: Ersättningar ska betalas ut till kunderna inom 20 arbetsdagar i stället för tre månader. Finansinspektionen får i uppgift att besluta om när insättningsgarantin ska börja gälla. I dag måste en domstol först försätta banken i konkurs, vilket kan ta flera veckor eller månader. Banker och andra kreditinstitut ska ansöka om förhandsprövning av om insättningsgarantin gäller för olika slags konton. I dag får instituten själva göra en preliminär bedömning av detta.
Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 26 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2011. Det största anslaget är på 25,8 miljarder kronor och går till räntor på statsskulden.
Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regler för värdepappersfonder och fondbolag anpassas till ett EU-direktiv. Förändringarna innebär bland annat att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra EES-länder och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för sammanslagningar av värdepappersfonder över EU-ländernas gränser, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra EES-länder förenklas. Dessutom ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare ska följa samma regler inom hela EU och på så sätt bli mer konsumentvänlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nordiska länderna har inom ramen för Islands IMF-program beviljat krediter till Island. Sveriges åtagande uppgår till 495 miljoner euro. Hittills har hälften av detta belopp betalats ut. Möjligheten för Island att utnyttja den svenska krediten löpte ut i slutet av 2010 men riksdagen har nu förlängt denna möjlighet till utgången av 2011. Beslutet grundar sig på ett regeringsförslag.
Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2010 till riksdagen. Riksrevisionen har också i samband med årsredovisningen lämnat sin uppföljningsrapport för 2011. Uppföljningsrapporten ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, nämligen om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. Riksrevisionen har utökat sin resultatredovisning med ett avsnitt om användningen av extern kompetens och konsulter. I avsnittet redovisas vilka typer av extern kompetens Riksrevisionen har använt. Finansutskottet välkomnar detta. Utskottet inser att det kan vara nödvändigt att anlita extern kompetens för att Riksrevisionens egen befintliga kompetens inte ska begränsa inriktningen på granskningarna. Utskottet konstaterar också att Riksrevisionen har förbättrat sitt arbete med budgetering, uppföljning och avvikelseanalyser. Utskottet, som i förra årets betänkande underströk vikten av en kontinuerlig ekonomisk uppföljning, ser positivt på detta. Riksdagen avslutade ärendet.
Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Finansutskottet har granskat regeringen årsredovisning för staten 2010. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga resultatet för statsbudgetens inkomster och anslag under året. Regeringen lämnar även en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren och en redogörelse för statliga garantier och krediter. Ett intygande när det gäller EU-medel inklusive en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt en redogörelse av tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande lämnas också. Riksrevisionen granskar redovisningen varje år. Men eftersom riksrevisionen har börjat använda en ny internationell standard för sin granskning kan man i år inte intyga att redovisningen ger en rättvisande bild. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer i nästa årsredovisning med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till den internationella standarden. Utskottet menar samtidigt att årsredovisningen lämnar en god information om hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner om statistikfrågor från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om den offentliga statistiken som rör äldre, utveckling av den sociala ekonomin och en bredare syn på ekonomin, bland annat genom ett bredare BNP-mått.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om banker, försäkringar och kreditupplysning. Motionerna handlar till exempel om kreditupplysningar och bluffakturor, betalningsanmärkningar, inkassobolagens verksamhet, rätten att öppna bankkonto, lokala sparbanker, lån utan ränta och europeiska bankkonton.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala frågor. Motionerna handlar om en resultatutjämningsfond eller balansfond för kommunerna, det kommunala skatteutjämningssystemet, avknoppning av kommunal verksamhet, privatiseringarnas samhällsekonomiska konsekvenser, vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, momskompensation till friskolor, avgiftsbeläggning av myndighetsutövning och om sommarjobb för gymnasieelever.
