Sök

Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-13

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till SCB:s, Statistiska centralbyråns, data i sina register. Regeringen håller med om att det finns brister i tillgängligheten. Regeringen håller dock inte med om förslaget om en ny avgiftsmodell för att få data från registren och att SCB skulle kompenseras för detta genom ökade anslag. Däremot skulle SCB kunna öka transparensen i prissättningen. När det gäller behovet av att korta handläggningstiderna menar regeringen att SCB under 2017 och 2018 har beslutat om åtgärder för detta.

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet utvecklat ett så kallat metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i olika register. Riksrevisionen anser det bör bestämmas hur det arbetet ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Enligt regeringen är det ännu inte klart hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas. Regeringen vill utvärdera effekterna av det som är gjort innan det skulle bli aktuellt med fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Riksdagen la ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod.

Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.

Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet -271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

18, 75 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.

Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Riksdagen ser positivt på detta. Riksdagen välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.

Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-12

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.

Riksdagen betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Riksdagen har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som riksdagen behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 44 minuter

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att ge alla myndigheter i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Myndigheterna bör göra offentliga handlingar tillgängliga i maskinläsbart skick.

Öppna data kan beskrivas som digital information som är fri att använda, återanvända och sprida utan annat förbehåll än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom åtgärder redan har vidtagits i vissa frågor och att arbete pågår i andra.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Justering

2018-03-08

Bordläggning

2018-03-13

Debatt

2018-03-14

Beslut

2018-03-14

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015-2017. Sett till den internationella ekonomiska utvecklingen så stabiliserades denna under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt.

Finansutskottet konstaterar att Riksbanken under 2017 fortsatte att föra den historiskt extremt expansiva penningpolitik som banken beslutade om under 2015 och 2016 för att få upp den svenska inflationen mot målet.

Utskottet konstaterar att priserna mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebär att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet på 2 procent. Hösten 2017 ändrade Riksbanken den så kallade målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex, KPI, till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent, vilket är under men ändå väldigt nära inflationsmålet. Det är den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011. Sett över hela utvärderingsperioden låg dock inflationen en bra bit under inflationsmålet, oavsett inflationsmått.

Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara hög under 2017 till följd av den expansiva penningpolitiken och den stigande internationella efterfrågan. Antalet sysselsatta fortsatte att stiga starkt samtidigt som arbetslösheten sjönk ytterligare.

Riksdagen godkände vad finansutskottet sagt om penningpolitiken för perioden 2015-2017.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.

Riksdagen godkände också att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor och hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Justering

2018-03-13

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

• Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
• Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
• Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
• Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

EU:s förordning om referensvärden ska tillämpas i Sverige från och med den 1 januari 2018. För att det ska bli möjligt behöver den svenska lagen anpassas. Bland annat ska en ny lag med kompletterande bestämmelser införas.

Syftet med EU-bestämmelserna är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats. Finansinspektionen är behörig myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och ändringarna i lagen om bank- och finansieringsrörelse börjar gälla den 1 januari 2018. Övriga lagändringar börjar gälla den 3 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29