482 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2009/10, EU-nämnden, Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
Motion till riksdagen
2009/10:Ub383
av Lars Ohly m.fl. v Utgiftsområde 15 Studiestöd
v360
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen beslutar om ändring av 3 kap. 1113 studiestödslagen 1999:1395 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen beslutar att godkänna att under 2010 tas lån upp i Riksgäldskontoret för studielån
Motion 2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)
Motion till riksdagen
2009/10:A307
av Maria Wetterstrand m.fl. mp Grön arbetsmarknadspolitik
mp301
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut 3
3 Inledning 7
4 Den svenska modellen 7
5 De nya jobben miljö- och klimatsmarta jobb 9
6 Förändrad arbetsmarknad 10
7 Jämställd arbetsmarknad 10
7.1 Bryt den
Motion till riksdagen
2009/10:Ub350
av Lars Ohly m.fl. v Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
v361
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:
Motion till riksdagen
2009/10:T426
av Lars Ohly m.fl. v Trafik och miljö
v241
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Bakgrund 13
3.1 Denna motion är en av tre motioner 13
4 Utgångspunkter 14
4.1 Kommunikationer i allmänhet 14
4.2 Vår syn på investeringar 14
4.2.1 Infrastruktur i allmänhet 14
Motion till riksdagen
2009/10:MJ370
av Peter Eriksson m.fl. mp Politik för god mat
mp503
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa på maten i skolan.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att
Motion till riksdagen
2009/10:N475
av Mona Sahlin m.fl. s Socialdemokratisk politik för konkurrenskraftiga regioner i en globaliserad ekonomi
s81019
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut 2
Inledning och sammanfattning 4
Regionalpolitikens nya spelplan 6
Den ekonomiska tillväxtens geografi 6
Globalisering
Motion till riksdagen
2009/10:C390
av Peter Eriksson m.fl. mp Social bostadspolitik för ett hållbart samhälle
mp701
Innehållsförteckning
Inledning 8
Solidariska principer grunden för grön bostadspolitik 8
Mål för bostadspolitiken 9
Bostad en mänsklig rättighet 10
Dags att leva upp till åtagandet 10
Ökad flexibilitet
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om gymnasieskolan. Skälet är utskottet inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är utskottet inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor om förskolan. Skälet är riksdagen inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren.
Riksdagen har beslutat att alla nyanställa rektorer måste gå en särskild utbildning. Det gäller även rektorer på fristående skolor. Kommunerna – eller enskilda huvudmän – ska se till att rektorer som anställs efter den 15 mars 2010 går rektorsutbildningen. Den ska påbörjas så snart som möjligt och vara genomförd inom fyra år. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 15 mars 2010.
De elektorer som utser forskarledamöter i Vetenskapsrådets styrelse ska i fortsättningen utses vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer. Bakgrunden till lagändringen är att dagens system, där elektorerna väljs av lärare, är ineffektivt och komplicerat. Dessutom är valdeltagandet lågt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 21 december 2009.
Riksdagen sa ja till en reform av den svenska gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Kärnämnen byter namn till gymnasiegemensamma ämnen som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. På yrkesprogrammen minskar tiden för teoretiska ämnen till förmån för yrkesämnen. Alla elever på yrkesprogram ska ändå ges möjlighet att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Ett nytt gymnasiegemensamt ämne blir historia. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Som en alternativ väg till yrkesexamen ska en gymnasial lärlingsutbildning införas. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 mars 2010 och men kommer att tillämpas på utbildningar som börjar efter den 1 juli 2011.
En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.
Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Riksdagen har därför beslutat att lärosätena ska kunna anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter de egna förutsättningarna. Detta innebär bland annat att universiteten och högskolorna: Själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor. Vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas. Högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010
En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.
Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.
Enligt riksdagens beslut om budgetramar för 2010 ska drygt 24 miljarder kronor gå till studiestöd. I beslutet återfinns en höjning av studiemedlen. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till cirka 8 500 kronor. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Enligt riksdagsbeslutet ska totalbeloppet nästa år höjas med 431 kronor per studiemånad. Av detta är 40 kronor bidrag och 391 kronor studielån. Riksdagen har dessutom fattat beslut om att det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30 000 kronor. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna cirka 136 000 kronor under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet.
