107 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Åström, Alice (V), sorterat efter datum
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.
Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om hållbar utveckling och miljö i ett internationellt perspektiv. Utskottet vill understryka det starka samband som råder mellan ekonomisk och social utveckling och skyddet av miljön. Det är viktigt att Sverige bidrar till att ytterligare stärka EU:s samarbete på miljöområdet i syfte att hantera de stora miljöproblemen både inom EU och globalt, betonar utskottet. Sverige måste även verka för att förbättra tillståndet för den globala miljön. För att uppnå detta krävs ett omfattande internationellt och europeiskt miljöarbete. Motionerna tar upp frågor om mål och inriktning på politiken, säkerhetspolitiska aspekter, organ inom det internationella miljöarbetet, genomförande av miljökonventioner samt en rad globala miljöfrågor, till exempel om vatten, klimat och energi. Riksdagen sade nej till samtliga motioner.
Regeringen har lämnat en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken avseende krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2005. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den faktiska exporten av krigsmateriel under år 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning. Inledning
Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i grundläggande fri- och rättigheter, rättigheter som i sin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2005/06:177 Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Inledning
Varje samhälle måste ha möjlighet att använda tvångsmedel för att kunna utreda och beivra brott. Sådana tvångsmedel innebär definitionsmässigt en inskränkning i grundläggande fri-
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Pliktverket även fortsättningsvis bara tillåts kontrollera belastningsregistret för de värnpliktiga som tagits ut efter avslutat mönstringsförfarande. Motivering
Vänsterpartiet värnar om den allmänna värnplikten
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den svenska krigsmaterielexportpolitiken bringas i överensstämmelse med den svenska utvecklingspolitiken såsom den kommer till uttryck i regeringens proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inkorporering med svensk rätt av vissa MR-konventioner. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen omedelbart skall underteckna tilläggsprotokoll 12 till den europeiska
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som reglerar innehållet i avtal om franchiseupplåtelse. Informationsplikt utan sanktionsmöjligheter
I regeringens proposition 2005/06:98 lämnas förslag till en lag som syftar till att stärka en blivande franchisetagares ställning
Sverige ska nästa år lägga 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) på internationellt bistånd. Det innebär att biståndsramen är tillbaka på den nivå den hade före sänkningen i samband med 1990-talets ekonomiska kris. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att presentera en ny Afrikastrategi. Mycket har hänt i Afrika sedan slutet av 1990-talet då Sveriges nuvarande strategi lades fast. EU:s åtaganden och andra internationella åtaganden om ökade biståndsinsatser i Afrika motiverar också en ny svensk strategi.
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den svenska ISAF-truppen i norra Afghanistan bör dras tillbaka då den sammanblandning av ISAF-truppen och stridande förband ur USA-alliansen som Vänsterpartiet befarade har inträffat. Riksdagen avslår regeringens
1 Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Bakgrund 3
4 Tidigare rättstillämpning 3
5 Andra konventionsgrunder än samhällsgrupp 4
6 Könsbaserat våld mot och diskriminering av kvinnor 5
7 HBT-kompetens 5
8 Förföljelse inom den privata sfären som grund för flyktingskap 6
9 Frågan
1 Sammanfattning
I den här motionen presenterar Vänsterpartiet sin syn på Europeiska unionens utveckling och utvecklar det alternativ till ett alleuropeiskt samarbete som partiet verkar för. 2 Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Inledning 4
4 En union med stora demokratiska brister 5
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige som enskild stat och som medlem av EU bör medverka till att Turkiet påskyndar ratificering av ramkonventionen till skydd för minoriteter. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda tillämpningen av 3 lagen om stöd till trossamfund. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall analysera vad det skulle innebära
