Sök

Näringsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen under 2011 och till och med den 1 maj 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, mål för bolagen, jämställdhet och bolagen Vattenfall och Sveaskog.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 119 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-20

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Antigua och Barbuda om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Saint Lucia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet gör det möjligt att utbyta upplysningar i skatteärenden. Det blir också möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-02-21

Regeringen vill fortsätta att utreda personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill i stället att regeringen återkommer med ett förslag som kan börja gälla redan under 2013 och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med att man sa ja till regeringens förslag om personalliggare i tvätteribranschen från den 1 april 2013. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bakom förslaget står även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Personalliggare finns sedan 2007 i restaurang- och frisörsbranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2012-12-12

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Energi. Totalt anslås ca 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet. Pengar går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och till olika satsningar på förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2013-2015.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

67, 226 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Regional tillväxt. Totalt anslås cirka 3,4 miljarder kronor till utgiftsområdet för 2013. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

47, 127 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-18

SAS får tillgång till en låneram i Riksgäldskontoret på högst 749 miljoner kronor för 2012-2015 och till marknadsmässiga villkor. Låneramen ska utgöra en del av en ny kreditfacilitet som innebär att bolaget får en likviditetsreserv för sin fortsatta verksamhet. SAS har utarbetat en ny affärsplan för att säkra ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag. En förutsättning för att SAS ska kunna genomföra affärsplanen är att bolaget har tillgång till en likviditetsreserv.

Den totala kreditfaciliteten är på maximalt 3,5 miljarder kronor. Svenska, norska och danska staten svarar tillsammans för 50 procent av faciliteten och deltar på samma villkor som övriga, privata, aktörer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att låneramen ska gälla för SAS-koncernen, i stället för SAS AB.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 om 5,2 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. Utgiftsområdet omfattar näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel och investeringar. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet.

Riksdagen ger regeringen rätt att helt eller delvis avyttra aktier i företagen Vectura Consulting AB, Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

51, 179 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Den 31 december 2012 införs ett system för certifiering av installatörer av vissa värmesystem som drivs med förnybara energislag. Värmesystemen är små pannor och ugnar som drivs med biomassa, solcells- och solvärmesystem, system för ytnära jordvärme samt värmepumpar. Certifieringen ska vara frivillig för installatörerna och får bara utföras av certifieringsorgan som är ackrediterade för uppgiften. Regeringen tänker ge Boverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om de krav som måste vara uppfyllda för att de sökande ska bli ackrediterade som certifieringsorgan eller certifierade som installatörer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

HUS-avdraget kompletteras med läxhjälp från den 1 januari 2013. Det innebär att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Bakgrunden är att det har visat sig vara svårt att tillämpa reglerna om skattereduktion för läxhjälp i samband med barnpassning. Genom att skilja på läxhjälp och barnpassning ska det bli mindre problem med kontroller och gränsdragningar.

Förslaget beräknas minska statens skatteinkomster med 10 miljoner kronor 2013 och därefter med 25 miljoner kronor per år.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

• Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
• Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-06

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Energiprodukter som säljs, förbrukas eller är avsedda att förbrukas som tillsatser i motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym ska beskattas. Tillsatserna, ofta kallade additiv, tillsätts exempelvis för att hålla bränslesystemen renare eller motverka knackningar i motorn. De beskattas redan i dag när de ingår som en del av ett färdigt drivmedel och förslagen påverkar därmed inte beskattningen av drivmedel. Förslagen är en följd av en dom i EU-domstolen och syftet är att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om de innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2011 öppnade Tullverket 79 försändelser som innehöll totalt 962 liter sprit, vin och starköl. Ingen tobak hittades. Mottagarna fick betala 112 872 kronor i skatt. Riksdagen tycker att kontrollerna är viktiga för att säkra att svensk skatt tas ut vid postorder eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto ändras för att förhindra skatteplanering. Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan vara förpliktelser för innehavaren i form av till exempel optioner och terminer. Sådana förpliktelser ska enligt de nya reglerna schablonbeskattas på samma sätt som aktier och andra finansiella instrument som är tillgångar.

Tidigare var det möjligt att inom ett investeringssparkonto skapa vinster på tillgångar som schablonbeskattades och förluster på förpliktelser som beskattades konventionellt. Därefter var det möjligt att utnyttja skillnaden i skattesatsen.

Lagändringarna ska gälla från den 15 juni 2012. Regeringen aviserade lagändringarna i en stoppskrivelse till riksdagen den 14 juni 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.

Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa ändringar av den skattemässiga hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel (se 2012/13:FiU1). Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om statsstödsgodkännande, men det är osäkert om godkännandet kommer att kunna vara klart när lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen beslutade därför att ändra sitt tidigare beslut. Ändringen innebär att riksdagen ger regeringen rätt att bestämma när vissa paragrafer i lagförslaget som kräver statsstödsgodkännande ska börja gälla.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21