Sök
213 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2019/20, 2014/15, 2013/14, 1980/81, Arbetsmarknadsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete
Betänkande 2019/20:SkU28
Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.
Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.
En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-26
- Bordläggning
- 2020-06-29
- Debatt
- 2020-06-30
- Beslut
- 2020-06-30
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2019/20:SkU24
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.
- Behandlade dokument
- 95
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 7, 44 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av ärende
Betänkande 2019/20:SkU27
Behandlingen av proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter kommer att fortsätta till hösten, under riksmötet 2020/21. Det gäller även följdmotion 2019/20:3583, som lämnats med anledning av propositionen.
Ärendet rör en anpassning till EU-regler om moms och e-handel som skulle ha genomförts i alla EU-länder till den 1 januari 2021. Med anledning av coronaviruset har EU-kommissionen dock föreslagit att de gemensamma reglerna istället ska börja gälla först den 1 juli 2021. Eftersom reglerna måste genomföras gemensamt i alla EU-länder skjuts riksdagens behandling av ärendet upp.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-12
- Debatt
- 2020-06-15
- Dokument & lagar
Vissa ändringar i avfallsskattelagen
Betänkande 2019/20:SkU25
Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.
Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2020
Betänkande 2019/20:SkU19
Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019-2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.
Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019-2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering
Betänkande 2019/20:AU14
Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.
Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.
Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 77 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-10
- Debatt
- 2020-06-11
- Beslut
- 2020-06-16
- Dokument & lagar
Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang
Betänkande 2019/20:SkU14
För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.
Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 1 minuter
- Justering
- 2020-05-26
- Bordläggning
- 2020-06-01
- Debatt
- 2020-06-02
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden
Betänkande 2019/20:AU13
Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.
Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 40, 112 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-06-02
- Debatt
- 2020-06-03
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Betänkande 2019/20:AU12
Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.
Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-05-26
- Debatt
- 2020-05-27
- Beslut
- 2020-05-27
- Dokument & lagar
Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Betänkande 2019/20:SkU18
En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 25 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz
Betänkande 2019/20:SkU26
Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Punktskatt
Betänkande 2019/20:SkU22
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.
Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-05
- Debatt
- 2020-05-06
- Beslut
- 2020-05-06
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2019/20:SkU20
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.
- Behandlade dokument
- 117
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 8, 62 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-05
- Debatt
- 2020-05-06
- Beslut
- 2020-05-06
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt
Betänkande 2019/20:AU11
Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.
Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 38 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-04-28
- Debatt
- 2020-04-29
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Arbetsmiljö och arbetstid
Betänkande 2019/20:AU10
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera områden eller att nuvarande regler är tillräckliga.
Motionerna handlar exempelvis om dödsolyckor i arbetslivet, åtgärder mot arbetslivskriminalitet och systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 17, 68 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2019/20:AU9
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området.
Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Företag, kapital och fastighet
Betänkande 2019/20:SkU21
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.
Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 7, 35 minuter
- Justering
- 2020-03-19
- Bordläggning
- 2020-03-25
- Debatt
- 2020-03-26
- Beslut
- 2020-03-26
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2019/20:SkU23
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om mervärdesskatt, även kallad moms, i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om ändrade momsskattesatser och ändrade regler om undantag i momsfrågor. Anledningarna till att riksdagen sa nej till de olika förslagen är bland annat att det saknas ekonomiskt utrymme eller att utredningar redan pågår på området.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 6, 19 minuter
- Justering
- 2020-03-19
- Bordläggning
- 2020-03-25
- Debatt
- 2020-03-26
- Beslut
- 2020-03-26
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2019/20:AU8
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. De handlar exempelvis om flexiblare arbetsrättsligt regelverk, allmän visstidsanställning, turordningsregler med mera.- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 7, 46 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-24
- Debatt
- 2020-03-25
- Beslut
- 2020-03-25
- Dokument & lagar
Trängselskatt i Marieholmstunneln i Göteborg
Betänkande 2019/20:SkU16
Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.
Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 27 minuter
- Justering
- 2020-02-13
- Bordläggning
- 2020-03-03
- Debatt
- 2020-03-04
- Beslut
- 2020-03-04