Sök
211 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2014/15, 2013/14, 1980/81, Arbetsmarknadsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2018/19:AU6
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 32, 130 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2018/19:SkU10
Riksdagen sa nej till cirka 170 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.
- Behandlade dokument
- 123
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 15, 58 minuter
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel
Betänkande 2018/19:SkU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.
Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.
Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 13 minuter
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto
Betänkande 2018/19:SkU7
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.
Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.
Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift
Betänkande 2018/19:SkU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Punktskatt
Betänkande 2018/19:SkU12
Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 7, 47 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2018/19:SkU13
Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 6, 29 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Företag, kapital och fastighet
Betänkande 2018/19:SkU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om företagande, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, beskattning vid generationsskifte och skogskonton.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Betänkande 2018/19:SkU9
Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon sedan dess.
Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 17 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i Förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget
Betänkande 2018/19:AU5
Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om uppföljningen av Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning. Rapporten omfattar deltagare inom etableringsuppdraget, det vill säga nyanlända invandrare.
Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens utvärdering av insatsen har brister. Insatsen är omfattande och kostsam, därför bedömer revisionen att det är av stor vikt att kunna följa upp hur det går för deltagarna. Brist på kunskap om hur satsningen fungerar kan bland annat leda till att personer är utan arbete längre tid än nödvändigt och att resurser inte används på bästa sätt.
Enligt regeringen är den här och tidigare liknande granskningar av Riksrevisionen ett viktigt bidrag till den samlade kunskapen på området.
Riksdagen delar regeringens bedömning av rapporten. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 14 minuter
- Justering
- 2019-02-07
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser
Betänkande 2018/19:AU4
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om regeringens bedömningar av det förväntade antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
Riksrevisionen har granskat regeringens bedömningar och anser att de kan förbättras. Det förväntade antalet deltagare har systematiskt överskattats under den period som undersökts. Riksrevisionen drar bland annat slutsatsen att regeringen mer systematiskt bör ta hänsyn till faktorer som tidigare påverkat deltagarantalet. Regeringen bör också se till att bedömningar och insatser följs upp och utvärderas.
Regeringen instämmer i stort i Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer. Även riksdagen håller med om slutsatserna. Riksdagen noterade att regeringen arbetar för att förbättra metoderna för att göra beräkningar, prognoser och utvärderingar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 15 minuter
- Justering
- 2019-02-07
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning
Betänkande 2018/19:SkU6
Riksdagen sa ja till att skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland ska ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och ändringarna innebär bland annat att avtalet även ska kunna tillämpas på förmögenhetsskatt.
Ändringarna gäller även begränsning av förmåner i fråga om så kallade offshoreinkomster, dubbel hemvist, utdelning och justering av inkomst- och realisationsvinst. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Riksdagen beslutade även att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen slutar att gälla den sista april 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-02-05
- Bordläggning
- 2019-02-26
- Debatt
- 2019-02-27
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2018/19:SkU1
Drygt 11,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder vardera får Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Det innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket ökar med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också nej till några motioner om Tullverket.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 42, 111 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-15
- Debatt
- 2018-12-17
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2018/19:AU2
Cirka 73,9 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, drygt 27 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Drygt 19,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall m.m. och drygt 10,3 miljarder går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslaget till Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas med ca 900 miljoner kronor och anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med ca 2,7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 105 minuter
- Justering
- 2018-12-17
- Bordläggning
- 2018-12-19
- Debatt
- 2018-12-20
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Betänkande 2018/19:AU1
Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 46, 188 minuter
- Justering
- 2018-12-17
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor
Betänkande 2018/19:SkU5
Lagstiftningen om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton infördes 2016. Syftet var bland annat att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter har sedan dess utvärderat Sveriges lagstiftning. Lagstiftningen ändras nu efter forumets påpekanden.
Samtidigt ändras vissa skatteregler med anledning av den nya spellagen som börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringarna innebär att vissa typer av spel som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen ska jämställas med licenspliktiga spel och därför beskattas. För att undanröja tveksamheter kring skattefriheten för vinster från spel efter den 1 januari 2019 tydliggörs lagstiftningen. Vid tillämpningen av bestämmelsen om skattefrihet för spelvinster ska spel med tillstånd enligt lotterilagen jämställas med spel som inte kräver licens och därmed vara skattebefriade.
En ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen införs också. Ändringen innebär att ersättning som kan bli föremål för särskild löneskatt ska redovisas i en årlig kontrolluppgift.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-11-27
- Bordläggning
- 2018-12-04
- Debatt
- 2018-12-05
- Beslut
- 2018-12-05
- Dokument & lagar
ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Betänkande 2018/19:AU3
Riksdagen har godkänt FN:s internationella arbetsorganisations, ILO, konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses en arbetstagare som är anställd för att arbeta i någons hushåll.
Sverige lever redan upp till konventionen för hushållsarbetare i allmänhet. Det gäller exempelvis hemtjänstpersonal och anställda i så kallade hemserviceföretag. Arbetstagare som arbetar i sin arbetsgivares hushåll omfattas av en särskild lag. Den behöver ändras för att Sverige ska ha genomfört konventionen.
Ändringarna handlar om att personer som arbetar hemma hos sin arbetsgivare ska få rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om husligt arbete.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-10-25
- Bordläggning
- 2018-11-06
- Debatt
- 2018-11-07
- Beslut
- 2018-11-07
- Dokument & lagar
Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden
Betänkande 2018/19:SkU4
De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.
Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 10 minuter
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet
Betänkande 2018/19:SkU2
Olika lagar som gäller punktskatter ändras. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det så kallade uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla.
En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i elektronik införs, som kallas registrerad mottagare.
Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla.
De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Ändrade mervärdesskatteregler för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster
Betänkande 2018/19:SkU3
Momsreglerna ändras för telekommunikationstjänster, elektroniska tjänster samt radio- och tv-sändningar. Det innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.
Huvudregeln är att elektroniska tjänster ska anses vara omsatta i det land där köparen av tjänsten finns. Det införs ett tröskelvärde på 99 680 kronor för att bestämma beskattningsland för elektroniska tjänster. Det betyder att en person som levererar elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder för mindre än 99 680 kronor per år kan välja att beskattas i Sverige och använda svenska momsregler i stället.
Reglerna som gäller fakturering i mervärdesskattelagen ska gälla för personer som är etablerade i Sverige. Ett företag i ett land utanför EU som av någon anledning är registrerat för att betala moms i ett EU-land ska kunna använda en av de särskilda ordningarna för redovisning och betalning av moms.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14