Sök

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-21

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.

Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-26

Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 43 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2016-05-10

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2016-04-26

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-12

Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 39 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-12

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 80 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

• Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
• Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
• Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

39

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

16, 93 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20