Sök
14 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2019/20, 2014/15, Riazat, Daniel (V), Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad
Betänkande 2019/20:UbU23
Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.
Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.
De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 12, 55 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-15
- Debatt
- 2020-06-16
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Komvux för stärkt kompetensförsörjning
Betänkande 2019/20:UbU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:
- Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
- Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
- Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
- En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
- Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.
De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 8, 47 minuter
- Justering
- 2020-05-28
- Bordläggning
- 2020-06-02
- Debatt
- 2020-06-03
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2019/20:UbU15
Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.
- Behandlade dokument
- 96
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 9, 41 minuter
- Justering
- 2020-03-10
- Bordläggning
- 2020-03-18
- Debatt
- 2020-03-19
- Beslut
- 2020-03-19
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2019/20:UbU14
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör vuxenutbildning. Motionerna handlar bland annat om hur vuxenutbildningen bör organiseras, validering och svenska för invandrare (sfi).
Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-22
- Debatt
- 2020-04-23
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2019/20:UbU13
Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.
Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 17, 80 minuter
- Justering
- 2020-02-20
- Bordläggning
- 2020-03-03
- Debatt
- 2020-03-04
- Beslut
- 2020-03-04
- Dokument & lagar
Lärare och elever
Betänkande 2019/20:UbU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner om lärare och elever från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att åtgärder redan är vidtagna.
Motionerna tar upp frågor om bland annat läraryrket, fortbildning, skolledare, ordning och arbetsro, elevers hälsa, idrott och hälsa, elevers frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.
- Behandlade dokument
- 77
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-06
- Debatt
- 2020-05-07
- Beslut
- 2020-05-07
- Dokument & lagar
Grundläggande frågor om utbildning
Betänkande 2019/20:UbU11
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.
- Behandlade dokument
- 92
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 6, 31 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-18
- Debatt
- 2020-03-19
- Beslut
- 2020-03-19
- Dokument & lagar
Övergripande skolfrågor
Betänkande 2019/20:UbU10
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de bestämmelser som gäller, utredningar som pågår och åtgärder som har aviserats eller vidtagits.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 24, 104 minuter
- Justering
- 2020-03-03
- Bordläggning
- 2020-03-10
- Debatt
- 2020-03-11
- Beslut
- 2020-03-12
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2019/20:UbU8
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 20, 85 minuter
- Justering
- 2019-12-17
- Bordläggning
- 2020-01-14
- Debatt
- 2020-01-15
- Beslut
- 2020-01-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2019/20:UbU2
Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån.
Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 65, 138 minuter
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2019-12-17
- Debatt
- 2019-12-18
- Beslut
- 2019-12-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2019/20:UbU1
Drygt 83 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Det är bland annat anslag till universitet och högskolor, myndigheter inom utbildningsområdet, statsbidrag till skolutveckling och stärkt likvärdighet i skolan samt forskning och forskningsinfrastruktur som ESS (European Spallation Source).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 83, 205 minuter
- Justering
- 2019-12-10
- Bordläggning
- 2019-12-13
- Debatt
- 2019-12-16
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige
Betänkande 2014/15:UbU5
Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.
Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 46 minuter
- Justering
- 2015-02-12
- Bordläggning
- 2015-02-17
- Debatt
- 2015-02-18
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning
Betänkande 2014/15:UbU13
Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.
Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 33, 101 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2014/15:UbU11
Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.
Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 116
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 42, 154 minuter
- Justering
- 2015-04-23
- Bordläggning
- 2015-05-19
- Debatt
- 2015-05-20
- Beslut
- 2015-05-20