Sök

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 240 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 133 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• utökad jämställdhetsbonus
• anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
• anmälan om flerbarnstillägg
• möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

30, 91 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
• att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
• att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

42, 96 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksrevisionen har granskat hur sex förvaltningsrätter har hanterat beslut inom olika områden som överklagats. En förvaltningsrätt är en domstol som har hand om mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Riksrevisionen har fokuserat på handläggningstider och information till enskilda personer. En slutsats är att handläggningstiderna är för långa och att de skiljer sig åt mycket mellan domstolarna. En annan slutsats är att informationen till den som överklagat beslutet är otillräcklig. Därför tycker Riksrevisionen att handläggningen ska effektiviseras och att information om beräknad handläggningstid ska förbättras.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Regeringen tycker att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i sin rapport vad gäller förvaltningsrätternas handläggning är bra. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredare som ska ta fram fler förslag på hur förvaltningsprocessen kan bli modernare och mer effektiv.

Justitieutskottet har gått igenom regeringens redovisning och delar regeringens uppfattning om Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning.

Utskottet håller med om att handläggningen ska bli effektivare och att domstolarna bör lämna bättre information om hur lång handläggningstiden kan bli. Dessutom bör Domstolsverket ge bättre stöd till förvaltningsrätterna i att utveckla information och ett effektivare sätt att arbeta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en nationell strategi för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas effektivare. Syftet med strategin är att möta hot och utmaningar som Sverige ställs inför på detta område. Myndigheterna inom brottsbekämpning, administration och andra relevanta myndigheter ska samarbeta. Dessutom ska det jobbas kontinuerligt både på nationell och internationell nivå med att identifiera och förstå de hot som finns.

Justitieutskottet håller med om regeringens uppfattning att det behövs en samlad insats för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och välkomnar därför strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.

En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.

Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:

• besluta om vissa avgifter,
• meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
• ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
• få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 29 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.

Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

• Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
• Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
• Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till att drygt 40 miljarder kronor ska gå till rättsväsendet för 2015. Polismyndigheten får drygt 21,1 miljarder kronor. Sveriges Domstolar får knappt 5,4 miljarder kronor. Kriminalvården får knappt 7,9 miljarder kronor. Avgifterna till Brottsofferfonden ska också höjas.

Riksdagen ger även regeringen fyra uppdrag:

• Meddela till riksdagen vad som har gjorts för att öka antalet lokala poliser.
• Prioritera arbetet mot bostadsinbrott.
• Prioritera brott som begås av så kallade djurrättsaktivister.
• Öka rättsväsendets kompetens om brottslighet på internet.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

44

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

44, 124 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-18

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om granskningen av det allmänna pensionssystemet. Riksrevisionen anser att granskningen av pensionssystemet har brister och uppmanar regeringen bland annat att ge Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppgift att genomföra riskanalyser av pensionsområdet. Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsatser och anser att en del områden som Riksrevisionen anger som inte granskade faktiskt har granskats.

Riksdagen anser att det viktiga är att ISF uppfyller de krav som ställs i myndighetens instruktion och regleringsbrev och förutsätter att regeringen följer utvecklingen när det gäller samverkan mellan ISF och Pensionsmyndigheten och återkommer om det finns behov. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om att gå i pension. Riksrevisionen anser att pensionssystemet är krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen bland annat att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och initiera en sammanhållen ansökningsprocess för hela pensionen. Regeringen instämmer delvis i bilden av problemen men anser att ansvaret för vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten uppdrag utifrån Riksrevisionens rapport. En utredning ska analysera premiepensionen.

Riksdagen noterade att åtgärder har gjorts som ligger i linje med vad Riksrevisionen har efterfrågat och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

EU:s förordning om en så kallad gemenskapskodex om gränspassage för personer gäller direkt i Sverige. Därför har regeringen föreslagit att den svenska utlänningslagen ändras i enlighet med EU-förordningen. Utlänningslagen kompletteras också med en skyldighet att lämna fingeravtryck i vissa situationer. Vidare har regeringen förslag som gäller så kallad uppskjuten invandringsprövning och om överklagande om polisen beslutar om avvisning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 15 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.

Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.

Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om arbetskraftsinvandring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att utskottet anser att föreslagna ändringar inte ska genomföras.

Motionerna handlar om bland annat regler för arbetskraftsinvandring, bindande arbetserbjudanden, arbetsmarknadsprövning samt sanktioner mot arbetsgivare.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om anhöriginvandring. Motionerna handlar om sista-länken-bestämmelsen, försörjningskrav, den tvååriga prövotiden och ändrade krav för anhöriginvandring.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om asyl- och migrationsfrågor och svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om bland annat om skyddsbehov, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, asylprocessen, verkställandet av avvisnings- och utvisningsbeslut, förvar och visering.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

50, 137 minuter

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 84 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25