Sök

Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2023-09-28

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 54 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring.

Enligt uppmaningarna ska regeringen

• fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning
• återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer.

Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över lagstiftningen när det gäller mervärdesskatt (moms) så att den inte i onödan minskar incitamenten till att göra om lokaler och kontor till bostäder.
• Regeringen bör snabbt utreda frågan om hur intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen som strider mot EU:s lagar och utan att öka risken för fusk med momsen.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om förändrade skattesatser, utredningar av olika effekter och aspekter av moms samt undantag från skattskyldighet på momsområdet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Portugal. Anledningen är att Portugal ännu inte har infört de ändrade bestämmelser som länderna kommit överens om.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Enligt svensk skattepolicy ska pension beskattas i Sverige om den betalas ut från Sverige till en person som bor utomlands, så kallad källstatsbeskattning. Skatteavtalet med Portugal innebär dock att vissa pensioner varken beskattas i Sverige eller Portugal. Sverige har efter förhandlingar med Portugal under 2019 ändrat sina bestämmelser så att pensioner från privata anställningar får beskattas i Sverige. Portugal har trots påtryckningar ännu inte uppfyllt sin del av avtalet. Avtalet sägs därför upp.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Eftersom coronapandemin fortfarande pågår bör skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåvor till anställda återinföras. Det anser riksdagen, som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Med anledning av coronapandemin infördes under våren 2020 en tillfällig skatt- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Det innebar att anställda som utnyttjade fri parkering vid arbetsplatsen inte blev förmånsbeskattade för detta samt även en skattefrihet för gåvor från arbetsgivare till anställda, till ett värde av max 1 000 kronor per anställd. De tillfälliga reglerna slutade att gälla vid årsskiftet.

Riksdagen konstaterar att de förutsättningar som fanns när den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten infördes 2020 finns fortfarande. Därför vill riksdagen att regeringen skyndsamt ser över hur den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåva till anställda kan återinföras och återkommer till riksdagen med förslag. Bestämmelserna bör omfatta förmåner som lämnas efter den 31 december 2020 och gälla så länge som den nya och tillfälliga lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 gäller.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2021-02-09

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Detta bland annat med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar bland annat om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag handlar om skatte- och avgiftskontroll, till exempel insatser mot skattefusk och svartjobb. Vidare gäller förslagen exempelvis certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, folkbokföring av barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, folkräkning samt frågor om personnummer och samordningsnummer.

Behandlade dokument

106

Förslagspunkter

23

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om punktskatt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar om punktskatt på exempelvis elkraft, fordon, alkohol, tobak, flygresor och socker.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Detta med hänvisning till bland annat att vissa frågor redan har beslutats samt att utredningar och arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskifte, skogskonton, skatteregler för ideell sektor, ränteavdrag, fastighetsskatt på elproduktion, boendebeskattning och kapitalvinst vid fastighetsförsäljning.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Samordningsnumren, en typ av identifikation, ska bli säkrare och uppgifterna i folkbokföringen ska bli mer korrekta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det har blivit vanligare att personer vistas kortare eller längre tid i Sverige även om de inte är folkbokförda i landet. Behovet av ett samordningsnummer har ökat men med nuvarande regler kan det vara svårt att få ett sådant. Enligt beslutet ska det bli möjligt för enskilda personer att själva ansöka om ett samordningsnummer i stället för att en myndighet gör det. Den sökande ska kunna bevisa sin anknytning till Sverige och även besöka Skatteverket för att styrka sin identitet. För att minska risken för missbruk av samordningsnummer ska de inaktiveras efter fem år om inte en ansökan om förnyelse kommer in.

Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjeförhållanden så att bland annat myndigheter får ett korrekt underlag för olika beslut. Med de nya reglerna ska i princip alla myndigheter bli skyldiga att rapportera oriktiga eller ofullständiga uppgifter om en person till Skatteverket. Rapporteringskravet gäller också fler uppgifter än tidigare.

Förslaget börjar gälla den 18 juni 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 138 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29