Kuttit palla dova EU:ngro historia
Dennkrepan te kera pre EU kai je kettanepa avade palla dova dyto baro kurepa. 1952 jadde schå temmar kettanes ta kerade pre je kettanepa trujall bikknepa forr vannger ta sasster, Europeiska kol- och stålgemenskapen. Lenngro glanduno dennkrepa aschade forr dolla schå temmar te kamma je kettanes uchlepa trujall vannger ta sasster, sosske dolla aschade grundläggande tchakk dre industri forr kovver forr kurepa. Tchakkes skulle tchi-jekk fonn dollen kamma möjlighet te kera sé kokkaro sorraleder fonn dolla vavren forr kurepa. Kavva aschade dova glanduno stakkrepa to’an EU.
Dova kettanes-kerdo buttepa jadde vidder to politikke putchepan trujall jordbruk ta schinnepa 1958. Fonn 1967 avade kettanepan te karra EG, Europeiska gemenskaperna.
Pallan tchiron avade kettanepan bareder ta buchleder to butter områden. 1993 avade EG into EU, Europeiska unionen. Dalla aschade je kettanes andre-panndlo schinnepa forr butten kovvar, dinnstrepa, manusch ta lovijar dre’ann EU.
1999 aschade dova lovengro kettanepa (EMU) kerdo pre, ta EU ledde siro jegno ta lovengro valuta kettanes, euro. Euro aschade erst blott elektronisk, avvar berstcht 2002 avade euro mukklo vri kai lillengre lovijar ta lokk. Kadives kammar 20 fonn dolla EU:ngre temmar euro kai lovijar. Svedikko-temmen aschar tchi ninna euro-kettanepan.
Tellan tchiron aschar ninna butter temmar avle andre EU kai medlem. Fonn dova masskerduno 1990-tal ta to’an 2013 ledde EU 12 neve temmar kai medlem, ta kammade dalla 28 temmar kai medlem.
Kadives aschar EU je kettanepa fonn 27 temmar ta dollengre manusch aschar trujall 448 miljoner kettanes.