Ulrika Liljeberg (Cen)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader.

Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet.

Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 69 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-12

Debatt

2026-06-13

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att

• tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort
• närmare 50 straffskalor skärps
• det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat
• livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott
• det införs en ny straffskärpnings­bestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk
• förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och heders­förtryck.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

45, 158 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-12

Debatt

2026-06-13

Beslut

2026-06-15

Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen
• vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps
• frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas.

Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland.

Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården.

Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet.

De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 82 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras
• Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen
• Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas
• Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område
• Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden
• Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid.

Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person

• som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott
• om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet
• som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet
• som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden.

Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 51 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-21

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande:

• Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst.
• Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt.
• En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa.
• Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-07

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Motion till riksdagen 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:258 Ökad insyn i politiska processer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Motivering Centerpartiet anser

Inlämnad

2026-05-15

Förslag

1

Datum

2026-05-15

Utskottsberedning

2025/26:KU39

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Infrastruktur- och

Datum

2026-05-07

För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).

Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:

• Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
• Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
• Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.

Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Motion till riksdagen 2025/26:4146 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring

Inlämnad

2026-05-04

Förslag

6

Datum

2026-05-04

Utskottsberedning

2025/26:JuU41

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.

Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen.

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 62 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt.

Den nya vapenlagen innebär bland annat att

• kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
• regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
• femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
• ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
• det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 130 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Motion till riksdagen 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig

Inlämnad

2026-04-28

Förslag

2

Datum

2026-04-28

Utskottsberedning

2025/26:JuU40

Motion till riksdagen 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av de föreslagna ändringarna av

Inlämnad

2026-04-28

Förslag

4

Datum

2026-04-28

Utskottsberedning

2025/26:JuU42

Motion till riksdagen 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet

Inlämnad

2026-04-28

Förslag

1

Datum

2026-04-28

Utskottsberedning

2025/26:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas systematiska upprepade fall av brott över tid för vilka en mildare

Inlämnad

2026-04-16

Förslag

5

Datum

2026-04-16

Utskottsberedning

2025/26:SfU33

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

21

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 59 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-02

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-16

Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor.

Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

132

Förslagspunkter

29

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

17, 91 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-04-13

Debatt

2026-04-14

Beslut

2026-04-15