Rasmus Ling (Grn)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) Bostads- och digitaliseringsminister Peter

Datum

2017-01-12

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-21

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet allmänna bidrag för kommunerna för 2017. Det innebär att det sammanlagt går cirka 105,6 miljarder kronor till det här området. Av detta går cirka 94,7 miljarder kronor till kommunalekonomisk utjämning, 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och cirka 3,9 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att öppenvården från den 1 januari 2017 ska bli gratis för personer som är 85 år eller äldre. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att undan för undan öka åldersgränsen för gratis tandvård för barn och unga vuxna. I dag är tandvård gratis för unga till och med det år de fyller 19. Beslutet innebär att gränsen höjs till 21 år från och med 2017. Från 2018 höjs gränsen till 22 år och från 2019 till 23 år.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 127 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.

Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.

Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-28

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Riksdagen godkände också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019.

Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Riksdagen står bakom regeringens investeringar i välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnas. Riksdagen välkomnar också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

124, 345 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SJ inte ska ge någon vinstutdelning

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:NU4 2016/17:TU17

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:1056 av Emma Hult m.fl. (MP) Avgiftsfria studier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en avgiftsfri utbildning för alla och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Vid terminsstart 2011 infördes studieavgifter för de studenter

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2017/18:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:1051 av Niclas Malmberg m.fl. (MP, V, L, C, S) Dags att gå vidare från Torekovkompromissen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om avskaffande av monarkin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

6

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2016/17:KU1 2017/18:KU36

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:552 av Rasmus Ling och Janine Alm Ericson (båda MP) Självbestämmande i livets slutskede Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av förutsättningarna för aktiv dödshjälp i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:551 av Rasmus Ling och Stina Bergström (båda MP) Nattågstrafik på europeiska kontinenten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en sammanhållen nattågstrafik i Europa och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:TU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:550 av Rasmus Ling (MP) Id-kontrollerna på Öresundsbron Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla id-kontrollerna på Öresundsbron och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 4 januari 2016 infördes krav på id-kort för

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:JuU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:549 av Rasmus Ling (MP) Försök med fixerum för heroinister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga försöksverksamhet med fixerum för heroinister och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har väldigt hög narkotikadödlighet

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2017/18:SoU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:241 av Anders Schröder m.fl. (MP) Informationsplikten för hivpositiva Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa informationsplikten för hivpositiva och tillkännager detta för regeringen. Motivering Informationsplikten tillkom 1995

Inlämnad

2016-09-29

Förslag

1

Datum

2016-09-29

Utskottsberedning

2016/17:SoU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.

Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.

Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.

Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.

Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.

De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2016-09-22

Datum

2016-09-23

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Motion till riksdagen 2016/17:106 av Rasmus Ling (MP) Kravet på delårsrapporter för statliga myndigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kravet på att upprätta delårsrapporter för de statliga myndigheter som i dag har det kravet och tillkännager detta

Inlämnad

2016-09-27

Förslag

1

Datum

2016-09-27

Utskottsberedning

2016/17:FiU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag