Petter Löberg (SocDem)

Motion till riksdagen 2021/22:3334 av Carina Ohlsson m.fl. (S) Insatser för att stärka arbetsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att stärka arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Västsverige är ett tillväxtområde,

Inlämnad

2021-10-04

Förslag

1

Datum

2021-10-04

Utskottsberedning

2021/22:AU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1811 av Olle Thorell m.fl. (S) En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering I

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1762 av Mikael Dahlqvist m.fl. (S) Bättre infrastruktur i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för att skapa en bättre infrastruktur i Västsverige och tillkännager detta

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1302 av Joakim Järrebring m.fl. (S) Tillgång till högre utbildning oavsett bostadsort Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att arbeta för utvecklingen av hållbara samverkansstrukturer för ökad tillgång till högre utbildning i hela

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

5

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:UbU18 2021/22:UbU19 2021/22:UbU20

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Fråga 2020/21:2938 Situationen i Etiopien av Petter Löberg (S) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Vi har under en längre tid kunnat se hur situationen i Etiopien haft en oroväckande utveckling. Rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter och oroligheter i många delar av landet gör att det

Inlämnad

2021-05-21

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

• samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
• verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Utrikesminister Ann Linde (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Civilminister Lena Micko (S) Miljö- och klimatminister Isabella

Datum

2020-11-05

Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld.

Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.

Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-20

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Motion till riksdagen 2020/21:2034 av Joakim Sandell m.fl. (S) Enhet för att stävja fusk hos Försäkringskassan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en ny enhet för utredning av brott enligt bidragsbrottslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

2

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SfU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2494 av Joakim Sandell m.fl. (S) Inrätta en nationell insatsstyrka mot livsmedelsfusk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bekämpa livsmedelsfusket och tillkännager detta för regeringen. Motivering Livsmedelsfusket

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:MJU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1884 av Joakim Järrebring m.fl. (S) Differentierad ölskatt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skatteöversyn se över möjligheten av en differentierad ölskatt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antalet småbryggerier

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:SkU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1850 av Paula Holmqvist m.fl. (S) Utvecklad hälso- och sjukvård efter coronapandemin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utveckling och resursförstärkningar i sjukvården efter coronapandemin och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

2

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:SoU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1460 av Olle Thorell m.fl. (S) En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mäns

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2020/21:144 Politiska fångar av Petter Löberg (S) till Utrikesminister Ann Linde (S) Sedan den 29 juni är ledaren för det etiopiska partiet Balderas, Eskinder Nega, häktad. Han är en politiker som främst har sin bas i Addis Abeba. Utöver honom är flera andra i hans parti och andra partier häktade och väntar åtal.

Inlämnad

2020-10-01

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt.
• Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-05

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2020-02-06

Datum

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13