Niels Paarup-Petersen (Cen)

Fråga 2025/26:922 Tidsfrister och handläggningstider hos Migrationsverket av Niels Paarup-Petersen (C) till Migrationsminister Johan Forssell (M) Handläggningstiderna hos Migrationsverket för exempelvis arbetstillstånd och medborgarskapsärenden kan i många fall uppgå till flera år. Under denna tid förväntas individer

Inlämnad

2026-06-17

Svarsdatum

2026-07-02

Besvarare

Migrationsminister Johan Forssell (M)

Fråga 2025/26:921 Särskilt undantag från lönekravet av Niels Paarup-Petersen (C) till Migrationsminister Johan Forssell (M) Regeringen har infört ett lönegolv för arbetstillstånd på 90 procent av medianlönen. Samtidigt uppmanar regeringen de unga människor som har växt upp i Sverige men som riskerar utvisning på grund

Inlämnad

2026-06-17

Svarsdatum

2026-07-02

Besvarare

Migrationsminister Johan Forssell (M)

Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

26, 92 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-15

Debatt

2026-06-16

Beslut

2026-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.

Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.

Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

74, 8 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 132 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

57, 184 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.

Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.

Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.

Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.

Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.

Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.

Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.

Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

36, 123 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning.

Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb.

På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning.

För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete.

Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning.

Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-05-27

Fråga 2025/26:840 Upprättelse för dem som drabbats av felaktiga pethtester av Niels Paarup-Petersen (C) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Förra sommaren tvingades Transportstyrelsen att backa från sina kritiserade rutiner kring de så kallade pethtesterna efter att rutinerna underkänts i domstol

Inlämnad

2026-05-25

Svarsdatum

2026-06-03

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) EU-minister

Datum

2026-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 103 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Fråga 2025/26:824 Kötider för tillstånd att flyga drönare av Niels Paarup-Petersen (C) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Den svenska drönarbranschen har stor potential inom allt från livräddning och effektivare lantbruk till klimatsmarta logistiklösningar i glesbygd. Men enligt rapporten

Inlämnad

2026-05-20

Svarsdatum

2026-05-27

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte ta bort

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

5

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:SfU30

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en vandelsprövning i den föreslagna utformningen inte ska kunna

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

4

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:SfU36

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar 17 kap. 6 regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

4

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:SfU32

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4160 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn enbart ska kunna placeras i förvar om de är barnsäkrade, och detta tillkännager

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

4

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:SfU31

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4156 av Anders Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:260 En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste vara möjligt att överklaga granskningsbeslut

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

2

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:UbU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2025/26:808 Konkurrenskraftiga förutsättningar för exportindustrin av Niels Paarup-Petersen (C) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Den svenska bas- och exportindustrin är den svenska ekonomins ryggrad. Varje dag, vardag som helgdag, genererar de svenska exportföretagen ungefär 1,5 miljarder

Inlämnad

2026-05-11

Svarsdatum

2026-05-20

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)